Sea Stories is a collection of creative nonfiction essays centered around the growth of a young woman through her experiences with water and ships. The pieces trace the origins of the narrator's tie to water from a childhood involving boating with her dad to sailing a brigantine across the Pacific Ocean and then a six-year career as an officer in the U.S. Coast Guard. The narrator's relationship with her father, predominantly viewed through their shared intimacy with water, is a base theme for the whole collection. Other themes explored in individual essays include reckoning expectations with reality, explorations of the self in and against a group, gender dynamics in military service, and the influence of fiction on life. Sea Stories shows that what we think we know, what we may have only imagined, and on the water, that self-constructed reality can be a dangerous thing.

<p>Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.</p><p> Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda.</p> / <p>A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified.</p><p>The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.</p>

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.  Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda. / A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified. The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.

The military leadership is a specific type of activity, presenting motivational, emotional and intellectual chellenges to the character of a military leader. The United States Army defines leadership as 'the process of influencing people by providing purpose, direction, and motivation while operating to accomplish the mission and inproving the organization' (Department of the Army 2006, pp. 1-2).The United States Air Force (USAF) has the similar definition of leadership: 'the art and science of influencing and directing people to accomplish the assigned mission' (Department of the Air Force 2006, p.1). In these two definitions we can quite clearly highlight two important elements, which are inherent to the leadership process, it is the mission to lead people and followers who should perform delivered tasks. In our opinion, the army has achieved a big success in the development of leadership unlike other organizations, because the issue of leadeship was arising in the military sphere much earlier than in civil organizations. In proof of this position, we can recall scientific works, which were written by such great people as Sun Tzu (The Art of War, about 500-600 B.C.), Maurice (The Strategikon, 6th or 7th century A.D.) and Carl von Clausewitz (On War, published in 1832).

Som en följd av Försvarsmaktens brist på officerare har Försvarsmakten skapat ett snabbspår in till officersyrket via en särskild officersutbildning (SOFU). SOFU har funnits sedan 2017. I dagsläget finns det begränsat med forskning på vad som lockar människor att söka utbildningen. Syftet med denna studie var att undersöka vad som attraherar människor med en akademisk examen att karriärväxla och utbilda sig till officer, samt vad som sedan motiverar dem att stanna i officersyrket. Metoden för studien är en kvalitativ metod baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Analysen av resultatet är genomförd via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev tre kategorier vilka kronologiskt presenterar respondenternas; attraktion till officersyrket, deras beslut till karriärväxling samt deras motivation till att stanna i officersyrket i framtiden. Militär bakgrund var en avgörande faktor till att respondenterna fick kännedom om, och sökte till utbildningen. För att nå efterfrågad kompetens behöver Försvarsmakten öka kännedomen om SOFU både tidigt hos soldater under grundutbildning, men även riktat mot det civila. Det som attraherade till yrket var att Försvarsmakten erbjöd något som respondenterna saknade i sina civila arbeten i form av främst; bra gemenskap, roliga arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter. Slutsatsen är att i dagsläget är en militär bakgrund grunden för att hitta utbildningen, och faktorerna som attraherar till yrket är även de faktorer som sedan motiverar dem att stanna. / The Swedish armed forces (SAF) have shortage of officers, as a result of that, the SAF have created a fast-track to the officer profession through a special officers program.  The special officers program started in 2017 and there is not much research to find in what attracts individuals to apply to the program. The purpose of this study is to research what attracts individuals with a higher academic degree, to change profession and study to become an officer, and what later motivates them to continue in the profession. The method of the study is through a qualitative method based on four semi structured interviews. The analysis of the result is based on a qualitative content analysis. The result of the study is three categories, which in a chronologically order presents; the respondents attraction to the profession, their decision to change career and what motivates them to continue in the profession. Today military background is a vital factor for the respondents to find knowledge of, and to apply for the education. In order to reach the competence required the SAF need to increase the knowledge of the special officers program in an early stage with the conscripts and direct it outside the SAF towards the civilian world. What attracted respondents to the profession was that the SAF could offer something that they could not find in their civilian jobs in form of; a community, enjoyable duties and good professional development opportunities. The conclusion of the study is that today a military background is a key factor towards the special officers program and what motivates to the profession is also what motivates to stay in the profession.

Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om. / The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.

Att bygga upp en större Försvarsmakt omfattar både utveckling och återetablering av förband. Detta medför påtagliga utmaningar utifrån rådande personalläge. Tillgänglighet på yrkesofficerare, i tillräcklig numerär och med relevant kompetens, kommer vara avgörande för tillväxttakten. Därtill har återinförandet av värnplikt, implementering av ett trebefälssystem och akademisering av officersutbildningen förändrat förutsättningarna för officersprofessionen. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalförsörjning i praktiken påverkar förbanden och dess chefer. Vi ville studera vilka faktorer som haft störst inverkan på officersprofessionen inom ramen för tillväxten vid våra hemförband.  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på Göta Ingenjörregemente (Ing 2) och Södra skånska regementet (P 7) för att förstå hur de hanterar tillväxten och de spänningar som den medför eller synliggör.   Under intervjuerna framkom att lösningen på tillväxtens utmaningar inte enbart handlar om personell uppfyllnad. Brister i grundläggande kunskaper och färdigheter, samt en accelererande vakanssituation, gör att det gradvis sker en kompetensurholkning.  Studien synliggör behovet av att systematisera kompetensförsörjningen i en långsiktig personalplanering på förbanden.  Av studien framgår också att mentor- och handledarskap, för unga officerare, är central för att kunna hantera behoven som tillväxten medför och för att utveckla officersprofessionen.  Det framkommer även i uppsatsen att många beslut kopplat till verksamhetsstyrningar och åtgärder inom tillväxten hanteras genom stuprörsledning. Detta leder till brister i framförhållning på förbanden och är en källa till frustration på flera ledningsnivåer.  Studiens övergripande insikt är att tillväxten, i olika grad och omfattning, påverkar personalförsörjningen och officersprofessionen. Vid de undersökta förbanden visar det sig att personalförsörjning inte är dimensionerad för att hantera en ökad mängd uppgifter i en tillväxande Försvarsmakt.

Vissa yrkesofficerare slutar alltför tidigt i Försvarsmakten. Andra börjar för sent. Yrkesofficeren är idag inte bunden av något tidskontrakt, vilket skapar oreda när den enskilda medarbetaren kan välja att sluta när som helst. Denna experimentella studie avhandlar vad som skulle förmå en yrkesofficer vid Livregementets husarer (K3) att skriva på ett kontrakt som binder individen till förbandet under sju års tid. Kontraktet som stipuleras innehåller bl a följande delar: det gäller för sju år, regementschefen har full handlingsfrihet med yrkesofficeren men man är fortfarande arbetstidsreglerad. Vissa förmåner tar man del av direkt, medan andra utfaller efter ett fullgjort kontrakt. Vår forskning utgår från ett hermeneutiskt paradigm med en experimentell ansats. Metoden som används för insamling av empiri är en fokusgrupp med respondenter ur K3. Referensramen utgörs av tre olika teorier: Etzionis styrformer för organisationer, Pinks X- och I-teori, samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Slutsatserna innehåller tre delar: Det behövs nya villkor samt förmåner för att yrkesofficeren ska vilja skriva på kontraktet.Yrkesofficer måste inte vara en tillsvidareanställning.Gemenskapen, kulturen och samhällsnyttan är det som attraherar till yrket, men det är de varierande arbetsuppgifterna och möjligheten att planera sitt liv som skapar fortsatt motivation. Studien avslutas med rekommendationer till både Försvarsmakten och till Livregementets husarer, eftersom det skiljer sig i hur komplexa rekommendationerna vore i införande. / Some officers quit their career within the Swedish Armed Forces too early. Others enter theirs too late. The Swedish officer is not bound by a contract, thus s/he can quit at any time they choose. This experimental study asks the question of what would induce an officer at the Life Regiment Hussars (K3) to sign a seven year long binding contract. The contract would span seven years, would grant the regimental commanding officer full freedom of action with the officer, who would still be subdued to regulations considering work hours. Some benefits would be provided throughout the contract time, while others would occur after fulfillment of the contract. Our research springs from a hermeneutic paradigm with an experimental approach. The method used to gather data is a focus group, with participants from Life Regiment Hussars (K3). Our frame of reference is based on three theories: the organizational powers by Etzioni, the X- and I-theories by Pink, and the Self-determination theory by Deci and Ryan. We have come to the following three conclusions: New terms and benefits are required to induce the officer to sign the contract.Being an officer does not require permanent employment, which it does today.The camaraderie, the culture and the higher purpose are what attracts people to become officers, but it is the variation of tasks and the possibility to organize one’s life which contribute to continued motivation. The study ends with recommendations divided between the Swedish Armed Forces and the Life Regiment Hussars, because they differ in how complex they would be to introduce.

Utbildingen av officerare är och har alltid varit ett omdiskuterat ämne. Sedan reformationen av officersutbildningen till Officersprogrammet för drygt tio år sedan – vilket för första gången även gav den nya fänriken akademisk kandidatexamen i krigsvetenskap – har den här frågan återigen aktualiserats. Akademiseringen tillförde en viktig och saknad aspekt till professionen men utlåtanden från officerskåren har varit att utbildningen är för generell och att fänriken inte kan något när denne kommer hem.   Under samma tidsperiod har Försvarsmakten och armén genomgått stora förändringar. Omställningen från invasionsförsvar till insatsförvar har fullföljts, värnplikten avskaffades och anställda soldater och förband blev en ny verklighet. Som om inte detta räckte har fokus inom samma tidsperiod återigen svängt; nu med nationellt försvar i centrum och med en återinförd värnplikt och planerad tillväxt av Förvarsmakten som följd.  Den här studien undersöker om den nyutexaminerade fänriken erhållit rätt förutsättningar att klara av det arbete som hen förväntas göra. Genom att utgå från att Officersprogrammet är en ny utbildning med andra för- och nackdelar än de tidigare officersutbildningarna fokuserar den här studien på mottagandet vid förbanden. Är det i själva verket utbildningen det är fel på eller är det just förväntningarna på den nye officeren? Ges fänriken möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter?   Studien indikerar att omhändertagandet av nyexaminerade officerare under den föregående tioårsperioden präglats av en brist på struktur och systematisering. Ett alltför stort fokus på kortsiktiga mål och en bortprioritering av professionsutvecklingen har påverkat officersprofessionen negativt. Armén och förbanden har under senare år förbättrat sin systematisering men behöver bli ännu bättre på att prioritera professionsutvecklingen. Armén bör utveckla en gemensam struktur för lärlingstiden för nya fänrikar genom att formalisera handledning och tydligare systematisera personalplaneringen. Den samlade utbildningen av officerare och professionsutvecklingen bör betraktas som en helhet, annars riskerar professionen att fortsätta påverkas negativt och tillväxt med kvalitet kommer inte vara möjlig.  Studiens övergripande insikt är att det inte nödvändigtvis är utbildningen det är fel på, utan snarare hur omsättningen av utbildningen från teoretisk kunskap till praktiska färdigheter omhändertas inom stridskraften och förbandet. / The education and training of military officers is and has always been a disputed subject. Since the reform of the Swedish officer’s training and conversion to Officersprogrammet1 (OP) a little over a decade ago – which for the first time granted the new junior officer with an academic degree in War Studies – this issue has been revitalized. The conversion to an academic education provided the Swedish Military Profession with an important missing aspect. But, the general opinion prevailing among the officer corps is that the training is far too generic and that junior officers thus are inept for duty at their home regiments.  During the same time frame the Swedish Armed Forces and the Swedish Army has undergone massive changes. Doctrinal realignment from focusing on the threat of a potential invasion towards an agile and highly operational defense force with an international focus was completed; conscription was scrapped and made dormant. Professionalized soldiers and field units became the new reality. But, then again focus shifted. National defense has once again become the priority with a reinstated conscription as well as planned growth for the Swedish Armed Forces as a consequence.  This research project examines whether the junior officer during this time frame has been given the right possibilities to carry out the work expected by him or her. By assuming that OP is a new type of education program, with different pros and cons compared to previous educations, this research focuses instead on the integration of junior officers at their home units. Is it really the education that’s failing or are expectations on the new officer in fact improper? Are the junior officers provided the right support to transform knowledge to skills?  This thesis indicates that integration of junior officers has been characterized by a lack of structure and systematization during the past decade. Too much focus on short-term objectives and an unintentional suppression of the development of the Military Profession have had negative consequences. The Swedish Army has improved on systematization during recent years but still needs to improve and prioritize the development of the profession. The Swedish Army should create a structured apprenticeship of junior officers by formalizing mentorship and clearly systematize strategic personnel planning. The collective training of officers and the Evolution of the Military Profession should be considered as a whole, it will otherwise risk further negative consequences and planned growth with quality will not be feasible. The main insight of this study is that it’s not necessarily the education that is failing but rather how the Regiments within the Swedish Army manages to transform the junior officers’ knowledge to relevant skills or not.