Middagsbjudningen är en grupp och ett konstprojekt. Middagsbjudningen är feministiska händelser, rumsligheter och samtal. Middagsbjudningen är snälla men skeva gemenskaper. I den bästa av tjejvärldar är en scenisk triptyk som uppfördes parallellt, och i olika städer, under våren 2014. Scenkonstkollektivet PotatoPotato har bjudit upp Teater Trots och Maria – som i sin tur bjöd med Middagsbjudningen – för att utifrån ett akut behov av att undfly all patriarkal och kapitalistisk skit istället undersöka hur det skulle vara om vi omkullkastat samhällets värdesystem där strävan efter makt, vinst och effektivitet slagit rot. Kan vi istället gro en värld där feminina värden – det mjuka, det sinnliga, det icke-framstegsinriktade och det kollektiva - är rådande norm? Vi hänger oss åt misslyckanden och sårbarhet samt dricker rosa bubbel på en kulle under soluppgången. I den bästa av tjejvärldar eller Femininiteter som potential är den sjunde Middagbjudningen och genomfördes 26-28 mars 2014 i Stockholm. / [Abstract till utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar]: (SOME) LEGENDARY LESBIANS är pub-quiz, arkiv och glitterscen. Sedan hösten 2013 har jag begärligt cruisat Storbrittaniens lesbiska arkiv. Allra längst in öppnar jag en kartong märkt ’JF’. Från vykort, foton och en opublicerad självbiografi skriven på baksidan av gasräkningar tar en delvis dold berättelse om ’JF’ – Jackie Forster, Mega Being, Jacqueline McKenzie, Straight Thespian och Roaring Leasbian – form.Performance 45 minAffischer MIDDAGSBJUDNINGEN: I den bästa av tjejvärldar. Urlessa att tvingas svara på frågor vi inte har formulerat låter vi nu varma värden skölja över oss. Hårda bakgator blir till mjuka mattor. Kalla lysrör blir till en rituell ljussammankomst. Det doftar honung och vanilj. I Middagsbjudningen känntänker vi kring kring de värden som ofta inte får ta plats: Det sinnliga, det kollektiva, det icke-resultatinriktade och det oekonomiska. Installation och dokumentation AKT 2. Lukta på väggarna! En 11 min lång ljudguide. [Material: Sirap, video, glitter, akryl, tusch, tequila rose, dofthängen, ipods, handspeglar, liggunderlag, textil etc.] [Teknik: Performance, installation, affisch, ljud, text] / <p>Text av Louise Blad. Form av Andrea Berglund, Filippa Hanzon, Louise Blad och Maria Jennefelt. Essän finns i två original som har skannats och printats. [I examensarbetet ingår utställningen: (Some) Legendary Lesbians / Akt 2 / Middagsbjudningen: I den bästa av tjejvärldar].</p>

Balanced Scorecard introducerades av Kaplan och Norton under 1990-talet och är idag en vanligt förekommande styrmodell världen över. Modellen bygger på fyra koncept (perspektiv) som i sin tur tillhandahåller ett antal mått. Syftet med styrkortet är, enligt den praktiska litteraturen, att skapa en balans mellan finansiella och icke-finansiella mått och på så vis få en bredare bild och ökad kontroll över företaget och dess verksamhet. Det finns ett flertal studier som behandlar fördelarna med Balanced Scorecard, men endast ett fåtal som beskriver nackdelarna, och vi är därför intresserade av att undersöka vilka problem och motgångar som kan upplevas i samband med implementering samt användningen av modellen.Den empiriska grunden för denna studie är hämtad från dialogen med två kompetenta nyckelpersoner som arbetade med Balanced Scorecard i KappAhl och PTC. Diskussioner med dessa personer har skapat information som lett fram till studiens resultat. Vi vill genom beskrivningar och analyser av dessa erfarenheter försöka skapa förståelse för orsakerna till varför ledningarna i de två företagen valde att frångå styrning med Balanced Scorecard. Vi kommer även att behandla problematiken som konceptet innebär. Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån ett abduktivt angreppssätt och är i form av en kvalitativ studie.Litteraturgenomgången i denna studie kan delas in i två delar, den första delen är baserad på praktisk litteratur och forskning kring Balanced Scorecard och den andra delen har sin grund i sociologiska teorier. I denna studie kommer vi betrakta Balanced Scorecard som ett system och litteraturgenomgången behandlar därför även relationen mellan individen och systemet. Då individer ställs inför osäkerhet och hot handlar de efter sina egna intressen, vilket kan resultera i att organisationen blir lidande. Det empiriska resultatet i studien avslöjade att KappAhl och PTC inte använde Balanced Scorecard som ett kontrollsystem och resultaten av undersökningen visar på ett par nyckelfaktorer som anger varför de två företagen misslyckades med implementeringen och användningen av styrkortet.Genom analyser av litteraturgenomgången och de sociologiska teorierna har vi kommit fram till att Balanced Scorecard innehåller strukturella och funktionella problem. Vidare har vi också identifierat tre huvudsakliga och gemensamma problem hos de båda företagen i deras arbete med Balanced Scorecard. Det första problemet är att styrkorten innehöll ett för stort antal mått vilket i sin tur ledde till det andra problemet, nämligen att mätdata saknades för vissa av måtten. Det tredje problemet är att det finansiella konceptet favoriserades som ett resultat av att de finansiella måtten var enklast att formulera och mäta. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Problem: </strong>De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer. Det vi har sökt efter är entreprenörernas subjektiva uppfattningar. Genom att analysera entreprenörernas berättelser har vi sett likheter och skillnader, utifrån vilka vi fått en förståelse för hur entreprenörer ser på misslyckanden.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>Vi har genom vår studie sett hur entreprenörer väljer att se positivt på misslyckanden och fokuserar på den erfarenhet och de lärdomar de kan få av det. Vi har också sett en tendens till att entreprenörer undviker branscher där de tidigare misslyckats för att istället fokusera på områden där de tidigare nått framgång.</p> / <p><strong>Problem: </strong>Most people associate entrepreneurship with success, which is also how media usually describe entrepreneurship. But being an entrepreneur is closely related to risk, risk that sometimes leads to failure that can be perceived negatively by society. Due to this we have become interested in how entrepreneurs themselves view failure.</p><p> </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to increase the understanding of how entrepreneurs view failure. Our hope is that this will inspire to entrepreneurship by reducing the fear of failure.  <strong></strong></p><p> </p><p><strong>Method:</strong> To reach our purpose and to answer our problem we have built a theoretical frame out of previous research. Based on this we have gathered empirical data through interviews with three entrepreneurs. Our goal has been to reach the entrepreneurs subjective point of view. By analyzing the stories told by the entrepreneurs we have seen similarities and differences, from which we have reached an understanding about how entrepreneurs view failure.</p><p> </p><p><strong>Conclusion: </strong>Through our study we have seen how entrepreneurs choose to keep a positive attitude towards failure and the experience and knowledge they can gain from it. We have also noted a tendency that entrepreneurs avoid businesses where they have previously failed. Instead they focus their energy on business areas where they previously have been successful.<strong> </strong></p>

<p> </p><p><strong>Introduktion:</strong> Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka.</p><p><strong>Syfte: </strong>Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat?</p><p>Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat?</p><p><strong>Metod: </strong>Studien är en systematisk litteraturstudie.<strong></strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi. Typiska hårdvävnadskomplikationer som upptäcktes var benförlust och apikal peri-implantit. Tidigare parodontiterfarenhet visade sig vara den viktigaste orsaken till komplikationer vid dentala implantat.</p><p><strong>Konklusion: </strong>Dental implantatbehandling är inte riskfri. Studien visade att komplikationer är vanliga efter dental implantatbehandling samt att det fanns riskfaktorer som påverkar dental implantatbehandling på ett negativt sätt.<strong></strong></p>

Introduktion: Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka. Syfte: Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa. Frågeställningar: Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat? Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie. Resultat: Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi. Typiska hårdvävnadskomplikationer som upptäcktes var benförlust och apikal peri-implantit. Tidigare parodontiterfarenhet visade sig vara den viktigaste orsaken till komplikationer vid dentala implantat. Konklusion: Dental implantatbehandling är inte riskfri. Studien visade att komplikationer är vanliga efter dental implantatbehandling samt att det fanns riskfaktorer som påverkar dental implantatbehandling på ett negativt sätt.

Problem: De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande.   Metod: För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer. Det vi har sökt efter är entreprenörernas subjektiva uppfattningar. Genom att analysera entreprenörernas berättelser har vi sett likheter och skillnader, utifrån vilka vi fått en förståelse för hur entreprenörer ser på misslyckanden.   Slutsats: Vi har genom vår studie sett hur entreprenörer väljer att se positivt på misslyckanden och fokuserar på den erfarenhet och de lärdomar de kan få av det. Vi har också sett en tendens till att entreprenörer undviker branscher där de tidigare misslyckats för att istället fokusera på områden där de tidigare nått framgång. / Problem: Most people associate entrepreneurship with success, which is also how media usually describe entrepreneurship. But being an entrepreneur is closely related to risk, risk that sometimes leads to failure that can be perceived negatively by society. Due to this we have become interested in how entrepreneurs themselves view failure.   Purpose: The purpose of this thesis is to increase the understanding of how entrepreneurs view failure. Our hope is that this will inspire to entrepreneurship by reducing the fear of failure.    Method: To reach our purpose and to answer our problem we have built a theoretical frame out of previous research. Based on this we have gathered empirical data through interviews with three entrepreneurs. Our goal has been to reach the entrepreneurs subjective point of view. By analyzing the stories told by the entrepreneurs we have seen similarities and differences, from which we have reached an understanding about how entrepreneurs view failure.   Conclusion: Through our study we have seen how entrepreneurs choose to keep a positive attitude towards failure and the experience and knowledge they can gain from it. We have also noted a tendency that entrepreneurs avoid businesses where they have previously failed. Instead they focus their energy on business areas where they previously have been successful.

En effektiv användning av CRM-system reducerar avstånden mellan kund och verksamhet, samt bidrar till ökad kundlojalitet, god service och bättre insamling av data och information. CRM-system är ett komplext helhetskoncept som kräver integration mellan hårdvara, mjukvara, människor och data. För att systemet ska fungera effektivt kräver det en nära relation mellan systemet och verksamheters affärsprocesser som vid implementering av CRM behöver förändras och utvecklas. Sedan 1990-talet har det varit en ökad efterfrågan på denna typ av system och fler verksamheter önskar investera i CRM-system för att skapa sig en konkurrenskraftig position på marknaden. Trots denna ökning har tidigare forskning visat att flera verksamheter misslyckas med investeringen och att systemet inte uppnår de mål och förväntningar som verksamheten har. En av orsakerna till att systemet misslyckas har visat sig vara brist på processförändring i samband med CRM-implementering. I denna studie undersöker vi vad CRM-system är och vilka fördelar systemet kan generera, samt vilken betydelse processförändringsarbetet har på verksamhetens utveckling och CRM-implementering. Utifrån empirisk data presenteras den relation som verksamheter har till processförändring i samband med införande av CRM, hur arbetet skiljer sig mellan verksamheter och i vilken utsträckning de arbetar med förändringen. Undersökningens resultat visar hur arbetet med processförändring kan påverka CRM- investeringen. Vi vill med detta arbete uppmärksamma verksamheter som investerar i CRM eller som idag är i behov av att förändra eller utveckla systemet, att i högre grad arbeta med processförändring i samband med CRM-implementation.

Revisorer är en av grupperna som orsakar förväntningsgapet eftersom de ibland misslyckas med att identifiera sina ansvarsområden. Finansiella skandaler har på ett negativt sätt påverkat det förtroende företagens intressenter har för revisionen. Ett ökat förtroende kan bland annat resultera i en mer effektiv kapitalmarknad, som ett resultat av en ökad tillit till revisionen.  Tidigare studier har undersökt om revisionsutbildning som riktats mot allmänheten har en påverkan på förväntningsgapet. Om yrkeserfarenhet inom revision påverkar revisorernas del av förväntningsgapet, har inte studerats i en vidare omfattning. Till följd av finansiella skandaler har det visat sig att det existerar ett misslyckande bland revisorer, eftersom de till fullo inte är medvetna om sina ansvarsområden. Avsikten med studien är att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar det här misslyckandet och därmed bidra till ett relativt outforskat område inom förväntningsgapet En kvantitativ studie genomfördes med enkäter som datainsamlingsmetod. Resultatet indikerar att svenska revisorer har en god kännedom, men inte är fullt medvetna om sina ansvarsområden. Resultatet visar dock att det med statistisk signifikans inte går att bekräfta att revisorers misslyckande påverkas av yrkeserfarenhet. / Auditors are one of the groups causing the audit expectation gap since they sometimes fail to identify their areas of responsibility. Financial scandals have negatively affected the trust that the companies’ stakeholders have for audit reports. An increased trust can, among others, result in a more effective capital market, as a result from increased trust to the audit report. Previous studies have examined whether or not audit education directed at the public has an effect on the audit expectation gap. Whether or not the work experience of auditors has an effect on the audit expectation gap have not been studied to a great extent. Following financial scandals, there have been shown to be a failure among auditors, since they are not fully aware of their areas of responsibility. The aim of the study is to examine whether or not work experience affect this failure, and thereby contribute to a relatively unexplored field, within the audit expectation gap. A quantitative study was conducted using questionnaires to collect data. The result indicates that Swedish auditors are generally knowledgeable, but not fully aware of their areas of responsibility. However, the result shows no statistical evidence that indicates that failure of the auditor is affected by work experience.

Unga kvinnor som fått dyslexidiagnos sent – Varför blev de inte upptäckta?   Syftet med uppsatsen var att öka våra kunskaper om hur tidiga läs- och skrivsvårigheter hos flickor kan upptäckas och öka kunskaperna om de strategier flickor använder för att hantera sina svårigheter innan de upptäckts. Uppsatsen vill även bidra till att förstå fenomenet av oupptäckta läs- och skrivsvårigheter ur ett genusperspektiv. Studiens teoretiska inramning bygger på genusteori, den sociokulturella lärandeteorin och didaktisk teori. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ ansats har frågor ställts kring den egna upptäckten av läs- och skrivsvårigheterna, elevens agerande efter hennes upptäckt, upplevelser av egna och omvärldens förväntningar på hennes studier, hur sociala relationer har påverkats av svårigheterna och hur hon påverkats av att ha fått dyslexidiagnosen. Åtta unga kvinnor i åldrarna 23 till 33 år har varit respondenter. Vid intervjuerna delgav de sina upplevelser av skola, föräldrastöd, sociala relationer till jämnåriga och den sena dyslexidiagnosen. I studien framkommer att flickorna dolt sina svårigheter för både lärare och andra elever då de bar på en rädsla för att uppfattas som okunniga. Deras självförtroende och akademiska självbild var låg och deras svårighet att prestera som förväntat skapade skuldkänslor. Lärarnas inställning till deras förmågor har färgat deras självuppfattning, allt från de lärare som hängt ut eleven inför klassen till de lärare som stöttade så att eleven kunde bygga upp en ny, tryggare skolidentitet. Stödet hemifrån blev i flera fall en ersättning för det didaktiska stöd som skolan inte gav och när hemmet inte förmådde ge stöd, kunde problematisk skolfrånvaro uppstå. Majoriteten hade inte kunnat fortsätta med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet, därmed hade möjligheten att utveckla självförtroendet med hjälp av en egen nisch utanför den akademiska sfären uteblivit. Lättnaden som uppstod vid beskedet om dyslexidiagnosen var stor och skulden kunde förläggas till svårigheten och inte i individens intelligens eller arbetsförmåga. När en flicka misslyckas i skolan riskerar det att bli ett dubbelt misslyckande då hon därmed inte heller uppfyller den förväntade genusrollen som den ”duktiga skolflickan”. I det dubbla misslyckandet bemöttes flickorna med avståndstagande från jämnåriga och besvikelse från lärarna.

Spelarkaraktärsdöd har många olika karaktäriseringar inom spelmekanik och spelnarrativ som påverkar olika element av spelupplevelsen. På spelmekanikens sida av det hela hanterar straff och misslyckande stora delar kring hur spelarkaraktärsdöd blir presenterat. Att bestraffa spelaren för att de misslyckas med sitt givna mål kan ses som en lärdomsrik process som utmanar spelarskickligheten, men beroende på vilka andra element spelet använder kan denna process störa gameplay. Ett spel som är berättelsedrivet skapar en temporär narrativ immersion för spelarna, dock om spelarkaraktären dör på grund av att spelet straffar dem kan det skapa ludonarrativ dissonans. Genom att avbryta berättelsen spelet skapat kan detta bidra till att spelaren ser dödsmekaniken mer som ett störande moment än en hjälpfull och användbar indikator att spelaren har misslyckats med sitt givna mål. Genom en litteraturstudie skapades ett verktyg, en typologimodell, som formades utefter att hjälpa spelutvecklare under produktionsfasen med sina spel för att enklare kunna balansera mekaniska och narrativa effekter spelarkaraktärsdödens karakäriseringar bidrar med till spel.