I detta examensarbete undersöks energibehov och emissioner hos mobila krossanläggningar tillhörande NCC Industry AB. Bergtäkterna Eker och Dylta i Örebro län samt Mörtsjön i Södermanlands län har studerats och analyserats. Dessa bergtäkter producerar ballastprodukter som till större del används i anläggningsindustrin och vid asfaltstillverkning. Tester har genomförts på den elektriska konsumtionen i de olika anläggningarna för att beräkna relevanta parametrar som varit eftersökta. Produktionsrapporter och elmätningar har sammanställts, löpande under ett flertal veckor, i ett räknedokument för att kunna erhålla efterfrågade datavärden. De sökta faktorerna har varit energibehov i form av kWh/Ton samt emissioner i form av kg CO2/Ton. Mätningarna avser krossar, siktar och transportband vid maskinuppställningar för mobil krossning. Resultaten visar att värden på elförbrukningen uppgår till 2,1 kWh/ton med en variation från 1,1 till 3,1 kWh/ton beroende på ingående maskiner och driftförhållanden. För CO2-emissionerna var motsvarande genomsnitt 0,9 kg CO2/ton vid dieseldrift med variation 0,4 till 1,6 kg CO2/ton. Vid omräkning till en tänkt nätdrift med el låg genomsnittet på 0,17 kg CO2/ton. Beräkningarna skall bidra till en grönare tillverkningsprocess av ballastprodukter och kom att visa att skillnaderna i utsläpp (kg CO2/Ton) är uppemot 90 % större vid dieseldrift gentemot eldrift på en av de olika anläggningarna. Dessa resultat har sedan analyserats och rekommendationer görs för framtida drift och investeringar i samtliga anläggningar. Dessa rekommendationer utvärderas sedan av NCC för att avgöra huruvida de är relevanta eller icke. Att genomföra ombyggnationer och modifiera utrustningen kan dock vara mycket kostsamt. Elektricitetsproduktionen är inte analyserad i rapporten. Beräkningar är utförda med förutsättningen att elen är av nordisk mix. Dessa uppgifter är inhämtade från Naturvårdsverket. En ekonomisk analys av denna investering ingår inte i denna rapport.

Digitalisering är för tillfället ett stort diskussionsämne och i de flesta delarnaav världen pågår det en övergång från analoga till digitala data. Digitala data ärmer flexibelt och kan innehålla mycket högre detaljnivå än vad som ärpraktiskt möjligt med analoga data. Digitala data är dock fortfarande i sinvagga och det krävs mycket mer arbete för att effektivisera och optimerainsamlingen och bearbetningen av den. Denna litteraturstudie undersökermobil laserskanning (MLS) och dess databearbetning för att hitta var teknikensframkant ligger gällande automation samt hur detta reflekterar sig motlaserskanningsbranschen. I litteraturstudien har ett stort antal artiklarhanterats och sållats, vilket i slutändan resulterade i 25 artiklar som redovisas iresultatet. Utöver litteraturstudien har det även utförts ett mindre antalintervjuer och utskickade enkäter, detta i syftet att dra paralleller mellanteorin i artiklarna och det praktiska utförandet i Sverige. Resultatet gårigenom de olika artiklarnas metoder, redovisar vad som är speciellt med dem,samt redovisar likheter mellan dem. I diskussionen jämförs artiklarna vi lästmot hur laserskanningsbranschen för närvarande ser ut i Sverige, och varför vitror att de inte alltid speglar varandra. Slutsatserna vi drar är att de nyametoderna vi läst om är lovande och att automation är på framfart. Tyvärrfinns det ett glapp mellan dessa metoder och de tillämpade metoderna pågrund av hur mycket testning och mjukvaruutveckling som krävs för att föra innya metoder på marknaden. Beställarna är heller inte alltid motiverade till attprova nya och obeprövade metoder då det kan innebära förhöjda kostnader ide fall då den använda metoden inte fungerar, eller annan att komplikationuppstår.

This thesis brings application for mobile devices placed in cars. It is used for drivers for enhancing orientation and driving clarity. It is based on communication between roadside units and devices in vehicle. Application offers graphical visualization of intersection states and traffic lights.   Created solution provides graphical visualization of traffic data designated for system Android.   Main benefit is for C2X developers who test correctness of information, which were inserted to physical devices near supported intersections.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en ökad kunskap om och förståelse för hur anställda på arbetsmöten använder och påverkas av mobiltelefoner och datorer som används till annat än för det aktuella mötet. Tekniken har idag integrerats i arbetslivet och är ständigt närvarande i många anställdas vardag. Den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer har därmed gjort möten mer komplexa. Studien fokuserar på att undersöka mötesdeltagares beteenden kring mobiltelefoner och datorer på arbetsmöten kopplat till organisationskultur och normer samt dess påverkan på interaktionen mellan kollegor. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från tidigare forskning och olika teorier inom områdena arbetsmöten, organisationskultur, interaktioner och sociala möten. Dessa ligger till grund för hur det empiriska materialet som framkommit genom intervjuerna ska tolkas. Det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer med anställda inom olika yrkesgrupper och befattningar. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv som mötesdeltagare men det resultat som framkommer kan framför allt vara till nytta för arbetsgivare då det ger en förståelse för anställdas beteenden kring tekniken och dess påverkan på dem. Resultatet visar att det ofta saknas uttalade regler och riktlinjer för hur mötesdeltagare ska bete sig gällande mobiltelefoner och datorer och att det är vanligt förekommande att anställda i stället följer olika outtalade normer. Upplevelserna av dessa normer och beteenden varierar mellan de anställda. Teknikanvändningen på arbetsmöten kan påverka mötesdeltagares uppmärksamhet och fokus negativt men graden av acceptans för användningen kan vara olika beroende på vilken relation man har till de andra mötesdeltagarna.

Detta kandidatexamensarbete har undersökt hur videospolning i mobila enheter påverkas av en cirkulär touch-kontroll där ett varv motsvarar 60 sekunder. Undersökningen gick ut på att  18 studenter från medieteknikprogrammet på KTH fick testa en prototyp till Android som implementerade denna funktion. Testen gick ut på att försökspersonerna fick göra tre olika spolningsuppgifter. Data samlades in på flera sätt; anteckningar över vad försökspersonerna sade när de fick testa prototypen gjordes, tidtagning gjordes, och en sammanfattande intervju genomfördes. Resultatet var att det i en ca 20 min lång video tog 3 sekunder i snitt att spola 5 sekunder bakåt med tillgång till cirkulär spolningskontroll medan det tog 14 sekunder utan. För en ca 40 minuter lång video blev motsvarande resultat 3 sekunder med cirkel och 19 sekunder utan. Deltagarna som testade prototypen upplevde att det dels gick snabbare (framförallt för att spola vad de upplevde vara kortare sträckor) samt att de även kunde spola mer exakt vilket uppskattades. Våra slutsatser är att det med cirkulära rörelser och cirkulär spolningskontroll går snabbare att: hitta en precis tidpunkt i en video ca 40 minuter, hitta en scen i videos på ca 40 minuter samt spola tillbaka en exakt 5 sekunders sträcka. Användarens upplevelse påverkas på ett positivt sätt, mer specifikt så underlättas precis spolning och spolning på kortare sträckor. Slutsatserna gäller för studenter som ser på videor i mobilen. / The aim of this essay has been to determine how the introduction of a circular scrubbing control will affect mobile video scrubbing, where scrubbing a full circle corresponds to scrubbing 60 seconds. A prototype implementing this function was developed in Android and was later tested on 18 students studying Media Technology at KTH. The participants were given three scrubbing tasks. Data was gathered by conducting a think-aloud, timing the different tasks and by asking some questions about their experience. The result was that in a 20 min long video it took on average 3 seconds to rewind 5 seconds with our prototype compared to 14 seconds without. In a 40 min. long video the corresponding result was 3 seconds with the circle and 19 seconds without. The participants perceived the scrubbing method to be time saving (especially for shorter distances) and they could also scrubb more precisely which was appreciated. Our conclusions are that with circular movements and a circular scrubbing control scrubbing it is time saving to find an exact location in a 40 min video whether it is a scene or a moment in time, rewinding 5 seconds is also done faster using this method. The user was affected in a positive way when precise scrubbing and scrubbing on shorter distances was easier. The conslusions are relevant for students who use their mobile phones to watch videos.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum.

Die Belastung des Bodens insbesondere mit toxischen Schwermetallen wird seit Beginn der industriellen Revolution im späten 18. Jahrhundert durch vielfältige Tätigkeiten der Menschen verursacht und tritt mittlerweile als flächendeckendes Phänomen auf. Im Unterschied zu organischen Kontaminationen werden Schwermetalle im Boden nicht abgebaut. Sie reichern sich vielmehr im Boden an und gelten daher als irreversible Immissionen. Schwermetalle können jedoch durch Pflanzen aus dem Boden aufgenommen und dadurch kontrolliert entsorgt werden. Für die Sanierung großer moderat belasteter Flächen bietet sich daher eine In-situ-Sanierung durch die so genannte Phytoremediation bzw. Phytoextraktion an, bei der die Pflanzen über die Nährstoffaufnahme aus dem Boden Schwermetalle mit aufnehmen und in der Pflanzenmasse anreichern. Eine geeignete Phyto-Pflanze ist Mais, der durch sein starkes Wachstum eine hohe Gesamtaufnahmerate an Schwermetallen besitzt. Für die Prozessunterstützung von Sanierungsmaßnahmen, aber auch für die Sicherung von großflächigen kontaminierten Arealen mittels Pflanzen sind geeignete Verfahren zur Dokumentation von vorhandenen Kontaminationen und Sanierungserfolgen erforderlich. Von der Blattfläche wurden auf Spektralon normierte Hyperspektralaufnahmen mit chemischen Cadmiumanalysen der Pflanzen korreliert. Auf Grundlage der Ergebnisse mit Mais wurde die Methode auf weitere Pflanzen wie Rhabarber, Topinambur, Sonnenblume und Tabak und andere Schwermetalle wie Zink, Blei und Kupfer übertragen. Die Eignung der entwickelten Methode, verschiedene Schwermetalle in unterschiedlichen Pflanzen nachzuweisen, wurde auf der Grundlage der jeweiligen Bestimmtheitsmaße diskutiert. Die entwickelte Messanordnung und die untersuchten Indices führen mit geokodierten Makro-Hyperspektralmessungen zu einem neuartigen Monitoringkonzept für die Phytoremediation und somit zu einer detailliert ortsaufgelösten Begleitung von Bodensanierungsprozessen.

This thesis investigates the strengths and weaknesses of omnidirectional drive and differential drive systems on mobile manipulator robots. Based on a literature study, a hypothetical use case, and identified Key Performace Indicators the drive system’s effects on the performance of the mobile manipulator are evaluated. A qualitative approach was used for evaluation. The research methodology involved analyzing the wheel characteristics of each drive system, identifying parameters affecting the performance, and assessing the two drive system characteristics within the context of the hypothetical use case. Six Key Performance Indicators such as pose accuracy, space utilization, and manipulability were formulated and examined to determine the comparative strengths and weaknesses of the drive systems. The results confirmed that omnidirectional drive systems exhibit greater maneuverability and agility while differential drive systems are less complex and often more durable in rough conditions. However, the results also show that in many cases the answer on what drive system to use will depend on many factors and that these factors can affect the overall performance of the mobile manipulator. This study provides insights into performance-affecting parameters and relevant performance aspects by examining the strengths and weaknesses of omnidirectional and differential drive systems. While acknowledging the need for caution in generalizing the findings and assuming validity in real-world applications, the results obtained serve as a starting point for further investigations. / Detta examensarbete undersöker styrkor och svagheter hos omnidirektionella drivsystem och differentialdrivsystem på mobila manipulatorer. En kvalitativ metod, baserat på en litteraturstudie, ett hypotetiskt användningsscenario och identifierade prestationsindikatorer, användes för att utvärdera drivsystemets effekter på den mobila manipulatorns prestanda. Forskningsmetodiken innebar att analysera hjulegenskaperna för varje drivsystem, identifiera parametrar som påverkar prestandan och bedöma de två drivsystemens egenskaper inom ramen för det hypotetiska användningsfallet. Viktiga prestationsindikatorer som poserings noggrannhet, utrymmesutnyttjande och manipulerbarhet undersöktes för att fastställa och jämförande styrkorna och svagheterna hos drivsystemen. Resultaten bekräftade att omnidirektionella drivsystem uppvisar större manövrerbarhet och smidighet medan differentialdrivsystem ofta är mindre komplexa och mer hållbara under tuffa förhållanden. Dock visar resultaten även att svaret på vilket drivsystem som ska användas i många fall beror på flertalet faktorer och att dessa faktorer kan påverka den mobila manipulatorns totala prestanda. Denna studie ger insikter i prestandapåverkande parametrar och relevanta prestandaaspekter genom att undersöka styrkorna och svagheterna hos omnidirektionella och differentiella drivsystem. Samtidigt som man erkänner behovet av försiktighet med att generalisera resultaten och anta giltighet i verkliga tillämpningar, tjänar de erhållna resultaten som en utgångspunkt för ytterligare undersökningar.

Introduktion: En god och nära samt mer personcentrerad vård har förutsättning att gagna våra mest sköra patienter, vilket gör ämnet relevant för professionen. Utvecklingen av mobila team i form av mobil radiografi ligger därmed i linje med nära vård. Röntgensjuksköterskors inställning till och erfarenheten av utvecklingen av mobila arbetssätt är ännu ett relativt outforskat område. Syfte: Att undersöka attityden till och erfarenheten av mobil radiografi bland yrkesverksamma röntgensjuksköterskor. Metod: En egenkonstruerad digital enkätundersökning riktad till röntgensjuksköterskor. 72 respondenter besvarade enkäten. Resultat: Majoriteten av de 72 respondenterna har aldrig arbetat med mobil radiografi. Av de 19 respondenter som har arbetat med detta arbetssätt tidigare kan majoriteten tänka sig att arbeta med detta i framtiden. Vidare är 54% av samtliga respondenter positivt inställda till att arbeta med mobil radiografi i framtiden. De respondenter som varit yrkesverksamma under 5–10 år är mest positiva till detta arbetssätt och de respondenter som varit yrkesverksamma i färre än 5 år är mest tveksamma. Slutsats: Respondenterna upplever mobil radiografi som ett arbetssätt som potentiellt kan bidra till en mer personcentrerad och nära vård.

Inledning: Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige drabbas omkring 25 000 personer varje år av stroke. Ett förekommande problem är att patienter inte når sjukhuset tillräckligt snabbt för att diagnostiseras och behandlas inom det smala terapeutiska fönstret, vilket leder till dödlighet, långvariga funktionshinder och behandlingskomplikationer. En mobil strokeenhet är en specialdesignad ambulans med en mobil datortomograf och utrustning avsedd för undersökningar, diagnos och behandling av stroke redan på händelseplatsen. Syfte: Att undersöka användningen av mobil strokeenhet för diagnostik och behandling av strokepatienter i akutvården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl valdes ut för kvalitetsgranskning och analys. Resultat: Användningen av mobil strokeenhet minskar tiden från symtomdebut till behandling och ökar tillgång till trombolysbehandling inom den gyllene timmen. En mobil strokeenhet bemannas av olika yrkeskategorier, vanligtvis av neurolog, ambulanssjukvårdare och röntgensjuksköterska. Granskning av bilder utförs av personal på händelseplatsen eller via telemedicin. Slutsats: Ytterligare forskning inom området behövs. Användning av mobila strokeenheter kan vara fördelaktigt för patienter och samhället.