The purpose of this essay is to investigate how civic teachers and students perceive mobile as a didactic tool within the civic subject at the upper secondary school. In the result interviews the civic teachers testify that it is possible to create the conditions and opportunities to use the mobile as an effective didactic tool for training the demanded social science knowledge concerning power, democracy, equality and human rights, but that time is also required. Time to understand how this type of digital phenomenon affects citizens but mainly young people and how the mobile can be used to promote specific educational purposes. The amount of information that young people encounter through their phones can result in a challenge for civic teachers, since disinformation, hatred and propaganda are easily spread through social channels. Today, information from social media and different news platforms is more difficult to “control”, which brings both advantages and disadvantages. Teachers within the civic spectrum may perceive that it sometimes becomes problematic as students can point to facts that are not concrete, but something "read on the web". At the same time, there is the feeling that students often have a better understanding of technical aspects, which results in teachers being unable to feel inadequate in didactic work with the mobile in social studies.

The thesis is structured as a result report, with each part of the findings divided into separate sections. The project's aim is to investigate the potential of replacing Umeå Energi AB's mobile diesel generators with mobile battery storage as backup power during situations wheredisconnection from the power grid is necessary. The research question has been addressed by conducting a comparative analysis between a reference product of mobile battery storage and Umeå Energi AB's diesel generators. The analysis covered various aspects, including emissions of carbon dioxide equivalents, economic factors based on purchase, operation, and maintenance costs, as well as a life cycle cost analysis. In addition to the analysis of backup power, the potential for mobile battery storage to generate passive income by offering support services in the form of frequency regulation to the power grid was also investigated. To answer these questions, historical operational data from existing diesel generators used for backup power by Umeå Energi was utilized, along with historical revenues from the FCR-D support service over the past year. Data regarding fuel costs, energy costs, emission factors, and other essential information was collected from internet and literature sources. The results indicate that mobile battery storage is an alternative to mobile diesel generators for backup power, though only for a limited time period depending on specific energy needs. The analysis also demonstrates that using battery storage as an alternative to diesel reduces carbon dioxide equivalent emissions by up to 85%, while operating costs are reduced by 90.3%. The life cycle cost analysis shows that battery storage generates a positive return of over 620,000 SEK over a 10-year life cycle with included support services, despite the relatively high purchase cost of 3 MSEK. In contrast, the diesel generator results in an expenditure of 1.73 MSEK over the time period, excluding any potential residual value. Additionally, battery storage has the potential to contribute to a reduction of up to 31 tons of CO2e over its life cycle. While the potential economic and environmental benefits of battery storage are evident, the analysis also explains the current usage history of diesel generators. Mobile battery storage has the potential to be an alternative to diesel generators, but a drawback is the limited energy capacity, making it less reliable compared to the diesel generator. / Examensarbetet är skrivet som en resultatrapport där varje delresultat är indelade i separata sektioner.Projektets syfte är att undersöka möjligheten att ersätta Umeå Energi AB:s mobila dieselgeneratorer med mobil batterilagring som reservkraft under situationer där frånkoppling från elnätet är nödvändigt. Tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheter har undersökts genom en jämförandeanalys mellan en referensprodukt av mobil batterilagring och Umeå Energi AB:s dieselgeneratorer. Analysen omfattar en bedömning av batteriets energimängd under förutsättningar att det kan transporteras med BE-körkort, inklusive utsläpp av koldioxidekvivalenter, ekonomiska faktorer baserade på inköp, drift och underhållskostnader samt en livscykelkostnadsanalys. Utöver analysen av reservkraft, har även potentialen för mobil batterilagring att generera passiva intäkter genom att erbjuda stödtjänster i form av frekvensreglering till elnätet undersökts. För att besvara dessa frågor har historisk driftinformation från befintliga dieselgeneratorer för reservkraft hos Umeå Energi använts, tillsammans med historiska intäkter för stödtjänsten FCRD under det senaste året. Data angående bränslekostnader, energikostnader, emissionsfaktorer och annan väsentlig information har samlats in från internet och litteraturkällor. Resultaten visar att mobil batterilagring är ett alternativ till mobila dieselgeneratorer som reservkraft, men detta gäller endast under en begränsad tidsperiod som beror på det specifika energibehovet. Analysen påvisar också att vid användning av batterilagring som alternativ till diesel minskar utsläppen av koldioxidekvivalenter med upp till 85 %, samtidigt som driftskostnaderna reduceras med 90,3 %. Livscykelkostnadsanalysen visar att batterilagringen genererar en positiv avkastning på över 620 000 SEK över en livscykel på 10 år med inkluderade stödtjänster, trots batterilagringens förhållandevis dyra inköpskostnad på 3 MSEK. Motsvarande resultat för dieselgeneratorn under samma livscykel påvisar en utgift på 1,73 MSEK. Dessutom har batterilagringen potential att bidra till en reducering av koldioxidekvivalenter med upp till 31,5 tonCO2e under en livscykel. Samtidigt som de potentiella ekonomiska och miljömässiga fördelarna med batterilagringen är uppenbara, belyser analysen även den nuvarande användningshistoriken för dieselgeneratorer. Mobil batterilagring har potential till att vara ett alternativ till dieselgeneratorer, dock är en nackdel den begränsade energikapaciteten vilket gör den mindre tillförlitlig i förhållande till dieselgeneratorn.

Den elektroniska handeln har varit på framfart i många år, den erbjuder stora potentiella affärsmöjligheter för företag. Med hjälp av internet kan företag idag erbjuda produkter och tjänster till kunder över hela världen. Elektronisk handel kan också erbjudas via mobiltelefoner, även kallat mobilhandel. Den handeln har i Sverige haft en trög tillväxt jämfört med den elektroniska, en förklaring till detta kan vara säkerhetsaspekten. Flera forskare uttrycker att det råder en osäkert hos konsumenten i transaktionsutförandet. Även fast tillväxten börjat ta fart sedan det explosionsartade användandet av smartphone kan vi fortfarande se att företag är försiktiga med att investera i den mobila försäljningskanalen. Eftersom den mobilahandeln fortfarande är relativ ny i Sverige är den också oprövad, det finns inte tillräckligt med teorier som säger hur företagen bör arbeta för att skapa en lönsam mobilkanal. Statistik visar att de flesta använder sin smartphone för att söka information, det krävs således att företag kan konvertera sina besökare till kunder. En annan problematik som vi valt att fokusera på är målgruppsanalysen, vilka är det som kan tänka sig använda sig av m-handel och vad för faktorer är viktiga för konsumenten om de handlar via mobilen. Med den utgångspunkten är vårt syfte att studera de personliga, tekniska och finansiella faktorerna som ligger till grund för en djupare förståelse av vad som påverkar konsumenters acceptans att handla/betala via mobilen. Vi vill även undersöka om det finns andra faktorer som kan dyka upp i resultatet, som kan ha en viktig betydelse relaterat till vår forskningsfråga. Studien skrivs ur ett konsumentbeteende perspektiv. Vidare bygger studien på en kvantitativ metod som vi valt att utföra med hjälp av enkäter. Det var 144st smartphone-användare som besvarade enkäten och som ligger till grund till resultatet. Våra slutsatser besvarar vår problemformulering utifrån de tre faktorer som vi valt att fokusera på. Resultatet visade att de tekniska faktorerna spelade en större roll än de två andra.

Handeln idag är inte längre begränsad till handel via fysiska butiker eller datorer, utan finns numera tillgänglig i mobilen när som helst och var som helst. Mobil e-­handel har haft en kraftig ökning i Sverige de senaste åren. Trots detta visar tidigare forskning att utvecklingen dröjt på grund av företagens misslyckade uppbyggnad av m-­handeln. Företag förlorar besökare då de inte klarar att leverera en mobilanpassad hemsida vilket i längden leder till förlorade intäkter. Hemelektronikbranschen är den bransch som är störst i Sverige inom e-handel och är därmed den mest intressanta bransch att studera m­handel på. Då m-handeln till viss del fortfarande är i förstadiet krävs en omfattande forskning inom ämnet för att få ut full potential. Syftet med studien är att få ökad förståelse om varför vissa företag i hemelektronikbranschen inte har anpassat sig till den mobila e-handeln tidigare och utifrån detta ta reda på vilka svårigheter som finns och framförallt vilken m-handelslösning som är att föredra för hemelektronikbranschen. För att uppfylla syftet med studien har vi svarat på frågeställningarna: Varför har hemelektronikföretagen på den svenska marknaden inte anpassat sig till m-­handel tidigare? Vilka funktionsmässiga svårigheter finns det med att utveckla en m-handel? Samt vilken m-handelslösning anser de utvalda företagen är den bästa för hemelektronikbranschen idag och i framtiden? För att skapa vår teoretiska referensram har vi endast utgått från peer-­review-material som undersöker de mest väsentliga delarna av m-handeln som berör vår frågeställning. Teorin har legat till grund för att formulera den intervjuguide som använts vid våra semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. De fem företag som intervjuats är Siba, NetOnNet, Teknikmagasinet, Atea och Alina Systems och dessa är utvalda på grund av deras storlek samt nuvarande anpassning till m-handeln. Resultatet av studien visar att anledningarna till den sena utvecklingen av m-­handeln i hemelektronikbranschen är dels på grund av dålig efterfrågan hos kunderna samt att företagen använt gamla plattformar. Detta har gjort det svårt att anpassa de gamla plattformarna till m-­handeln och därför har företagen istället valt att vänta för att utveckla en helt ny plattform. De större svårigheter m-­handeln anses ha är problemet med att IVpresentera rätt mängd information på en liten skärm samt att betalningsprocessen är för krånglig, vilket leder till avbrutna köp. Den m-handelslösning som företagen anser är att föredra för hemelektronikbranschen är responsiv webbdesign som är utvecklad in-house. Detta är på grund av att en in-houselösning är flexibel för företagen där de enkelt kan ändra och anpassa sin lösning. Responsiv webbdesign fungerar till alla enheter, det betyder attföretagen bara behöver ha en lösning att underhålla och utveckla. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>Mobila applikationer har under senare år fått ett allt större användningsområde. En typ av applikation som blir allt populärare är mobila kartapplikationer. Denna uppsats belyser problematik kring mobila kartapplikationer och den brist som idag råder i fråga om att skapa gränssnitt med bra användbarhet till denna typ av applikationer. Uppsatsen identifierar och undersöker interaktionselement som används i två befintliga mobila kartapplikationer genom en kvalitativ studie. En inledande studie genomfördes för att identifiera interaktionselement i två befintliga mobila kartapplikationer; Yahoo! Go och Eniros mobila karttjänst.  Kartapplikationerna testades i en emulator för mobiltelefon av mindre modell eftersom det ansågs vara svårare att uppnå bra användbarhet desto mindre skärmytan i enheten är. Utifrån teori inom området kategoriserades interaktionselement in i fyra områden. Områdena var: navigering, innehåll, layout och feedback. Teorin sammanfattades i en teoretisk referensram. Undersökningen återkopplade även till användbarhet då det i uppsatsens syfte ingick att lyfta fram designriktlinjer, som utifrån användares perspektiv kan göra mobila kartapplikationer mer lätthanterliga. I studien samlades data in genom ett uppgiftsbaserat test där respondenterna uppmanades att tänka högt i syfte att fånga deras känslor kring gränssnittens olika interaktionselement. Det uppgiftsbaserade testet följdes av en intervju, där frågor som återkopplade till interaktionselement och användbarhet i de testade gränssnitten ställdes. Intervjun återkopplade även till de problem och kommentarer som respondenterna yttrat under testet. Resultatet av observationen och intervjuerna analyserades och ställdes mot den teoretiska referensramen och slutsatser kunde dras för hur olika interaktionselement påverkar i fråga om användbarhet i mobila kartapplikationer. De slutsatserna som kunde härledas var bland annat att scroll bör undvikas och att på vilket sätt knappsatsen utnyttjas av systemet påverkar användbarhet. Slutsatserna sammanställdes och presenterades som riktlinjer för att uppnå en högre användbarhet i mobila kartapplikationer.</p>

Idag används den smarta telefonen i allt större utsträckning för att surfa på Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen är att den mindre skärmytan ger begränsade möjligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tjänster. För att lösa detta utvecklas det flera lösningar för en och samma tjänst. Tack vare utökad funktionalitet genom responsiv webbdesign ges utvecklare nya möjligheter att skapa en universell lösning för flera enheter istället för att utveckla en lösning för varje typ av enhet. När responsiv design blir alltmer vanlig blir det intressant att undersöka vad slutanvändarna av dessa tjänster har för åsikter om teknikerna och hur de använder dem. I denna uppsats utformades en enkät baserad på Traderas webbtjänst i syfte att undersöka vad deras användare idag föredrar för lösning i valet mellan app eller responsiv webbsida när de använder Tradera i sina smarta telefoner. Uppsatsen undersöker även de bakomliggande orsakerna till deras val av lösning. Resultatet visade att respondenterna i enkätundersökningen föredrog att använda appen istället för den responsiva webbsidan när de besökte Traderas webbtjänst i sina smarta telefoner. De främsta anledningarna till det var att respondenterna tyckte att appen hade högre grad av användbarhet samt att det var en vana sedan tidigare att använda den lösningen.

Mobila applikationer har under senare år fått ett allt större användningsområde. En typ av applikation som blir allt populärare är mobila kartapplikationer. Denna uppsats belyser problematik kring mobila kartapplikationer och den brist som idag råder i fråga om att skapa gränssnitt med bra användbarhet till denna typ av applikationer. Uppsatsen identifierar och undersöker interaktionselement som används i två befintliga mobila kartapplikationer genom en kvalitativ studie. En inledande studie genomfördes för att identifiera interaktionselement i två befintliga mobila kartapplikationer; Yahoo! Go och Eniros mobila karttjänst.  Kartapplikationerna testades i en emulator för mobiltelefon av mindre modell eftersom det ansågs vara svårare att uppnå bra användbarhet desto mindre skärmytan i enheten är. Utifrån teori inom området kategoriserades interaktionselement in i fyra områden. Områdena var: navigering, innehåll, layout och feedback. Teorin sammanfattades i en teoretisk referensram. Undersökningen återkopplade även till användbarhet då det i uppsatsens syfte ingick att lyfta fram designriktlinjer, som utifrån användares perspektiv kan göra mobila kartapplikationer mer lätthanterliga. I studien samlades data in genom ett uppgiftsbaserat test där respondenterna uppmanades att tänka högt i syfte att fånga deras känslor kring gränssnittens olika interaktionselement. Det uppgiftsbaserade testet följdes av en intervju, där frågor som återkopplade till interaktionselement och användbarhet i de testade gränssnitten ställdes. Intervjun återkopplade även till de problem och kommentarer som respondenterna yttrat under testet. Resultatet av observationen och intervjuerna analyserades och ställdes mot den teoretiska referensramen och slutsatser kunde dras för hur olika interaktionselement påverkar i fråga om användbarhet i mobila kartapplikationer. De slutsatserna som kunde härledas var bland annat att scroll bör undvikas och att på vilket sätt knappsatsen utnyttjas av systemet påverkar användbarhet. Slutsatserna sammanställdes och presenterades som riktlinjer för att uppnå en högre användbarhet i mobila kartapplikationer.

Ibyggbranschen i Sverige idag strävas det efter att fortsätta utvecklingen av eneffektivisering gällande miljö, kvalitet och styrning.Samhället och byggbranchen har utvecklats och digitaliserats enormt de senasteåren, dock har vissa mindre delområden avstannat och det är bland annatdigitala metoder för arbetsordrar och registrering bland hantverkare.  Studien som är gjord syftar därför till att undersöka ifall det går atteffektivisera och digitalisera metoder gällande arbetsordrar och registrering.Uppsatsen syftar till att undersöka ifall det går att effektivisera styrningen,miljöpåverkan, kvaliteten och ekonomiska delar bland byggföretag med hjälp aven mobil applikationslösning.I studien har jag valt att använda mig utav teori gällande miljö, kvalitet,styrning och finansiering där jag fördjupat mig i delar som är påverkningsbarmed hjälp av ett digitalt verktyg i form av en mobil applikation och dessfunktioner.För ett införande av applikationslösningen krävs det en invänjning och enmotivation ifrån hantverkarna eftersom att det innebär en stor förändringjämfört med den manuella metoden som använts under en längre tidsperiod. Detframgår att arbetsbelastningen för vissa delar i arbetet kan minska blandtjänstemännen vid  ett fullständigtinförande av den mobila portalen eftersom att vissa led försvinner när detgäller bland annat arbetsordrar och registrering. Jag kan konstatera att enförbättrad och förenklad version av applikationslösningen krävs för att få ettfullständigt införande bland hantverkarna. / In Sweden there is a continuing effort to develop a more effective construction industry with a focus on environment, quality and control.When compared to the industrial sector it has been acknowledged that the construction industry has lagged behind the current environmental and quality requirements and standards. The construction industry has been developed and digitalized tremendously over the last few years; however some small businesses have not been able to follow.A couple of examples of this are the digital methods for work orders and registrations among craftsmen.In this study I will look at the possibilities of digitalization and the methods to produce work orders and registrations more effectively.This thesis aims to examine if it is possible to improve the control, quality and economical aspects of construction companies by using a mobile phone application.I have chosen to use theory concerning environment, quality, control and financial where I have studied the aspects which are influenced by a digital device in form of a mobile application and its functions.There is opposing consensus among the officials who are affected by the mobile phone application.It appears that the workload can be reduce clearly and the possibility to improve the control using the application. I can state that the mobile application must be simplified to get a total usage among the craftsmen.

Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Frågeställningarna är:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna på verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har använt mig av enkäter för att få svar på mina frågor. De teoretiska utgångspunkterna har fokuserat på de hälsomässiga fördelarna med att vara ute eftersom barnen i den mobila verksamheten tillbringar en stor del av dagen utomhus. Slutsatsen i min undersökning är att den mobila förskolan är en genomtänkt och välstrukturerad verksamhet som rektorer och pedagoger anser bör finnas kvar även när barnkullarna minskar och det akuta platsbehovet sjunker för kommunerna.

Uppsatsen undersöker hur personer som jobbar med mobila fritidsgårdar i Sverige upplever den mobila fritidsgårdsverksamheten, dess användningsområden, styrkor och begränsningar. Ämnet saknar tidigare teorier och utgår därför ifrån ett induktivt förhållningssätt och använder grundad teori som forskningsdesign. Som metod har kvalitativa intervjuer med nio av tolv identifierade mobila fritidsgårdar spridda över hela Sverige genomförts. Studien visar att den mobila fritidsverksamheten fungerar som komplement till de fasta fritidsgårdarna genom att den mobila verksamheten är riktad till andra målgrupper. Detta är också den mobila fritidsgårdens främsta styrka. Den främsta begränsningen är verksamhetens brist på kontinuitet vilket försvårar för fritidsledare att bygga relationer med de unga. Uppsatsen bekräftar även att den mobila fritidsverksamheten, precis som andra typer av mobil service, har svårt att nå målgrupper i glesbebyggda områden.