Användandet av mobila betaltjänster har ökat drastiskt under de senaste åren. Där folk med hjälp utav en mobiltelefon kan hantera betalningar för produkter, tjänster och räkningar, detta genom att utnyttja trådlösheten och andra kommunikationsteknologier. Det har forskats en hel del kring mobila betaltjänster, men forskningen gällande de psykologiska aspekterna är fortfarande vaga. I en snabbt växande bransch som denna gäller det att skaffa en helhetsbild över vilka kritiska faktorer som påverkar användandet av dessa betaltjänster. Beroende på hur konsumenterna upplever tjänsten kommer de att ha olika attityder emot den. Jag har valt att undersöka tre olika attityder, vilket är tillfredsställelse, word-of-mouth samt intention till återanvändning. Undersökningen inriktade sig på företaget Swish. Jag har haft två olika överensstämmelser för att kolla deras påverkan hos dessa attityder. Den ena är personliga- överensstämmelser, vilket handlar om hur väl en konsuments personlighet matchar med tjänstens upplevda image. Det personliga representerar det psykologiska, vilket förhoppningsvis ska leda till ett bidrag inom forskningen hos mobila betaltjänster. Den andra överensstämmelsen är det funktionella, vilket innebär hur väl en konsuments behov gällande funktionella attributen ligger i linje med vad tjänsten erbjuder. Dessa överensstämmelser ställdes var och en emot respektive attityd för att se om det fanns något samband mellan dem. Jag utformade hypoteser gällande det eventuella samband som jag ville bekräfta genom min undersökning. Beträffande den information som krävdes för att utföra denna undersökning, har sekundärdata samlats in i form av tidigare forskningar och publicerade underlag. Primärdata samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Resultatet som jag kom fram till var att funktionella och personliga överensstämmelser hade ett positivt samband mellan de tre attityderna. Detta innebär att det är viktigt för företag att inte enbart fokusera på det funktionella hos en tjänst, utan de ska lägga stor vikt på förstå hur konsumenterna anser att deras personlighet matchar med vad företaget står för och representerar. / The use of mobile payment services has increased dramatically under the last years. Where people with the help of a mobile phone can process payments for products, services and bills, this by utilizing the wireless unit and other communication technologies. It has been researched a lot about mobile payment services, but the research regarding the psychological aspects remains vague. In a rapidly growing industry such as this it is important to get an overall picture of the critical factors that influence the use of these payment services. Depending on how consumers perceive the service they will have different attitudes to it. I have chosen to examine three different attitudes, which is the satisfaction, word-of-mouth and intention to reuse. The survey focused on the company Swish. I have had two different congruence’s to check their impact in these attitudes. One self-congruence, which is about how well a consumer's personality matches with the service's perceived image. Self-congruence is representative of the psychological, which hopefully will lead to a contribution in research of mobile payment services. The second congruence is functional, which means how well a consumer needs regarding functional attributes are in line with what the service offers. These congruence’s were each receive respective attitude to see if there was any connection between them. I designed hypotheses regarding the possible connection that I wanted to confirm in my investigation. As to the information required to carry out this survey, secondary data collected in the form of earlier research and published documents. Primary data was collected through a quantitative method in the form of a questionnaire. The result that I came to was that the self- and functional-congruence had a connection between the three attitudes. This implies that it is important for companies to not only focus on the functional of service, they should place great emphasis on understanding how consumers think their personality matches with what the company stands for and represents.

Mobila förskolan finns idag i ett dussintal kommuner i Sverige. Utbyggnaden av verksamheten har motiverats av platsbrist, lokalbrist och en pedagogik som är bra för barnen. Inga större studier har gjorts av mobila förskolan och vi vet därför inte hur denna verksamhetsform påverkar barnen. Därför var syftet med denna uppsats är att med hjälp av observation analysera förutsättningarna för barns lek och interaktion på en mobil förskoleavdelning i Uppsala kommun. Studien genomfördes under sex dagar på en mobil avdelning. Under denna tid filmades barnens lek i och utanför bussen. Analysen av materialet utgick ifrån Corsaros (2003, 2015) begrepp kamratkulturer, tolkande reproduktion och interaktionsutrymme. Resultatet visar att barnens val av lekar styrs av hur rörliga de är. Utanför bussen väljer de framförallt att leka rollekar i olika former medan de på bussen väljer rimlekar eller anpassade former av närmade/undvikandelek. Barnen i den lokala kamratkulturen har väl utvecklade strategier för att ta sig in i lek och barnen delar oftast med sig av lekar och interaktionsutrymmen som skapas

The purpose of this thesis is to explain this evolution of Mobil's corporate identity, and to determine the effect of the 1911 dissolution decree on it.

Tidigare forskning har visat att mobila intensivvårdsgrupper (MIG eller MIG-team) kan förebygga och minska antal akuta larm, hjärtstopp och mortalitet bland patienter som vårdas på sjukhus. MIG-team har också bidragit till att arbetsmiljön för vårdavdelningssjuksköterskor har förbättrats och att de erhåller stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter tidigare. Trots positiva effekter kan det vara svårt för sjuksköterskorna att veta när kontakt med MIG bör tas. Syftet var därmed att undersöka vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av MIG-konsultation. En kvantitativ ansats valdes i form av en enkätundersökning. Urvalskriterier var legitimerade sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjuttioen enkäter besvarades av de 116 som distribuerades vilket gav en svarsfrekvens på 61,2%. Enkäterna bearbetades och analyserades med hjälp av programmet Statistics Commuter License version 25 och Excel. Resultatet visade att de flesta vårdavdelningssjuksköterskor upplevde att MIG-teamet var ett bra stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter och att bedömningsinstrumenten MEWS (Modified Early Warning Score) och NEWS (National Early Warnig Score) var bra verktyg för bedömning av patienters tillstånd. Signifikanta skillnader framkom i att erfarna sjuksköterskor upplevde en större trygghet i att kontakta MIG, de upplevde en ökad trygghet i sin kompetens under MIG-konsultationen och upplevde sig ha mer utbildning och kunskap i att bedöma akut sjuka patienter med organsvikt jämfört med oerfarna sjuksköterskor. Hela 90,2% av alla respondenter ansåg att utbildning och simulering i omhändertagandet av akut sjuka patienter hade varit av värde för dem. För utveckling av MIG-team är utbildning och information om både omhändertagandet av akut sjuka patienter men också om MIG-teamets funktion av stor vikt för att öka sjuksköterskornas upplevelse av trygghet i kontakten med MIG, under MIG-konsultationen och i omhändertagandet av patienten.

En stor utmaning för hälso- och sjukvården är att på bästa sätt hantera den stora mängd svårt sjuka patienter som är inneliggande på sjukhus. Mobila Intensivvårdsgrupper arbetar på många sjukhus runt om i Sverige med att hjälpa avdelningspersonal att bedöma och stabilisera patienter på plats samt att identifiera patienter som eventuellt kan komma behöva vårdas på en högre vårdnivå. För att identifiera dessa patienter behövs ett gott samarbete med vårdavdelningspersonalen. Med hjälp av olika bedömningskriterier kan vårdavdelningspersonalen tidigt notera signaler på att patienten försämras. Tidigare forskning har belyst att ett gott samarbete kan stärka de involverade i vårdandet, få dem att känna sig delaktiga och ge ett snabbare omhändertagande av patienten vid försämring. Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur intensivvårdssjuksköterskor och avdelningssjuksköterskor upplever samarbete och delaktighet vid MIG-konsultation. En kvantitativ metod har valts utformad som en surveyundersökning med webbenkäter. Studien visar att upplevelsen av MIG skattas som generellt mycket god. De flesta upplever att MIG-konsultationer ökar deras kunskap om diagnostik och åtgärder vid akuta försämringar hos patienter. Resultatet i studien tyder på att ju större erfarenhet avdelningssjuksköterskor har i yrket och av MIG-konsultationer desto mer positiv var deras upplevelse och desto säkrare och mer delaktiga kände de sig. Intensivvårdssjuksköterskor upplever sig generellt mer delaktiga än avdelningssjuksköterskor i beslutsfattande frågor. Lägst delaktighet upplevde avdelningssjuksköterskor i fråga om vårdnivå hos patienten. Samarbetet tycks för det mesta fungera bra. För att förbättra samarbetet föreslås teamöverskridande dialog kring de olika personalkategoriernas funktioner, förmågor och arbetssituationer. Studien skulle kunna användas som ett underlag för vidare diskussion kring dessa frågor för att ytterligare förbättra teamarbetet vid MIG och därmed öka patientsäkerheten.

Sammanfattning: Introduktion: Hos äldre leder fall ofta till nedsatt funktion och ökad rädsla för att falla igen. Träning av balans och muskelstyrka har visat sig vara den åtgärd som bäst förebygger fall i åldersgruppen. Appen MinBalans är ett självtest under utveckling för att äldre ska kunna mäta sin balans och benstyrka med en mobiltelefon. Användbarhetstester är viktiga under utvecklandet av appar, särskilt gällande självtester då appen används på egen hand.   Syfte: Syftet med studien var att utvärdera användbarheten av en prototyp av appen MinBalans med avseende på testinstruktioner och genomförande.   Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod tillämpades. Användartester av appen, innehållande balanstest och benstyrketest, gjordes på sju deltagare över 70 år. Observationer med Think aloud-metoden, semi-strukturerade intervjuer och System Usability Scale (SUS) användes. Resultaten analyserades genom en deskriptiv sammanställning av observationsprotokoll och SUS-mätning. En tematisk analys gjordes utifrån intervjuerna samt film- och ljudinspelningar av observationerna.   Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman; Kognitiv utmaning och Otydligheter i appen. Vanligt förekommande problem var att minnas allt från instruktionsfilmerna och att navigera i appen. Observationsprotokollet påvisar en inlärningsfaktor och att alla deltagare klarade 45% av uppgifterna utan problem. SUS-mätningen tyder på en bra användbarhet av appen.   Slutsats: Äldre upplever användandet av MinBalans som positivt och med viss hjälp klarar de av att utföra självtest av balans och styrka. MinBalans kan vara möjlig att använda på egen hand då användaren möjligges en inlärningsperiod. Efter ändringar av främst navigering i appen och information i filmerna är det möjligt att appen kan vara användarvänlig från start.

Då barn leker utvecklas deras motoriska, fysiska och sociala färdigheter. Att barn har möjlighet och tillräcklig plats att leka är därför viktigt för deras utveckling. Ett sätt för barn att komma i kontakt med större och varierande utemiljöer är via mobila förskolor, ett koncept där barnen åker ut med en förskolebuss varje dag för att besöka olika platser där de sedan har dagens aktiviteter. I denna studie följdes en sådan förskolebuss med syfte att undersöka barnens lek på en mobil förskoleavdelning. Speciellt undersöktes om, och i så fall hur, leken påverkades av de olika fysiska miljöerna som barnen erbjöds genom förskoleformen. De frågeställningar som formulerades var: Vilka inspirationskällor finns till olika lekar? Hur leker barnen på förskolan? och På vilka sätt påverkas leken av de omgivande miljöerna?. Genom litteraturstudie av tidigare forskning, observationer, fältanteckningar och intervjuer framkom att barnens lek på den mobila förskolan var mycket varierad och påverkades delvis av de platser som besöktes. Hur mycket platsen påverkade leken berodde på platsens utformning och vad den erbjöd barnen. Ibland blev leken mycket styrd av platsen, exempelvis i bussen och rörelserna blev begränsade, medan vissa lekar uppstod på flera olika platser och verkade inte begränsas av den fysiska miljön.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur den mobila marknadsföringen via SMS kan påverka köp och varumärkeslojaliteten hos konsumenterna, det vill säga återkommande köp samt om den leder till att lojaliteten till varumärket ökar på grund av detta. Vid undersökningen använde vi oss av en kvalitativ och en kvantitativ studie. Vi skickade ut enkäter till cirka 1500 personer via mail, dessa enkäter innehöll några frågor som det fanns svarsalternativ på medan de övriga av frågorna var öppna. Frågorna behandlade den mobila marknadsföringen via SMS där de fick svara på vad de tyckte om den, om det gjort något inköp efter att ha mottagit ett reklam-SMS och om de gjort återkommande inköp. De fick även svara på om de mottagit något positivt eller negativt reklam- SMS och vad som gjorde att det var detta. Svarsfrekvensen på enkäterna var dock låg med tanke på hur många som vi skickade ut den till. Det var 305 stycken som svarade på enkäten medan det endast var 230 stycken som svarade på hela enkäten. Då vi fick väldigt mycket svar på de öppna frågorna sammanställde vi empirin genom att i matriser komma fram till begrepp som ofta förekom i texten. Många tyckte att reklam-SMSet borde vara kort, intressant och innehålla ett bra erbjudande. På de stängda frågorna ska vi göra en statistisk analys för att se om ett samband finns. Det vi kom fram till vid denna studie, efter att ha analyserat teorin och empirin, var att det var ganska många som gjort inköp till följd av ett reklam-SMS men det var väldigt få som hade gjort återkommande inköp på grund av detta. Det var fler som aldrig hade gjort återkommande köp. Varumärket tog en större plats i medvetandet hos vissa men vi anser att den mobila marknadsföringen via SMS leder till att många konsumenter blir missnöjda då de tycker att det känns kränkande mot integriteten och irriterade att få reklam-SMS för ofta.

Interaktiv mikro-TV (iµTV) handlar om att utnyttja kameran i en mobiltelefon för att kommunicera, informera och/eller underhålla. I den här uppsatsen uttrycks visionen att varje individ i framtiden skulle bära runt på en nästan komplett sändningsbuss i fickan i form av en mobiltelefon. Interaktivitet uppstår genom möjligheten att koppla samman flera användares sändningar, där de deltagande personerna kan påverka det som sänds. Det erbjuds också interaktivitet för tittarna som kan välja vilken sändning de vill följa. Flera olika scenarier beskrivs för att visa hur användandet skulle se ut och för att tänka sig in i situationer där en individ skulle ha en vilja och ett behov av att använda en sådan teknologi. Med hjälp av de här scenarierna har jag tagit fram förslag till olika gränssnitt och funktioner som alla har en praktisk nytta. Att ha funktioner som underlättar individens vardag kommer hjälpa till att skapa ett behov och en vilja till att använda teknologin. För att ta hänsyn till olika miljöer kan man använda sig av inställningsprofiler och kan då ta hänsyn till var användaren befinner sig.

While the technological infrastructure that enables collaboration between municipalities, counties and private health care providers improves, so does the need for health-care providers to gain access to the right patient journal at the right time. For doctors, nurses and other health-care organization employees this goal is achieved by NPÖ, National Patient Summary. NPÖ effectively enables health-care records to be shared across organizational boundaries. This thesis is based on a demand by a mobile application that can give district nurses access to health-care records wherever they are. This thesis describes the development of a prototype of a mobile application aimed for NPÖ. This includes investigating a suitable mobile platform, investigating available card readers for reading electronic identification from SITHS cards and the ability to connect to external services such as NPÖ. The thesis also analyzes use of the security services that NPÖ is based on. From interviews with Jan Edquist, IT architect at Örebro County Council and Lennart Holeby, project manager of NPÖ roll out, the appropriate information sets for the mobile application has been identified. The thesis includes an investigation of two test frameworks for automated testing of the mobile application. Both frameworks could automate about 70 percent of the test cases that were identified for the application. The test frameworks proved rather different with respect to the requirements an organization has regarding learning curve, support and the mobile platforms the testing frameworks supports. During the implementation part of this thesis, the mobile application could not be finished due to some limitations regarding security and compatibility. The security services required for connections to NPÖ could not be implemented because SITHS card readers do not yet support mobile devices. Also, the SDK required on the mobile devices to implement security requirements cannot yet run in the mobile devices available to the market. Additionally, NPÖ does not support connections from public networks which are required for a mobile application. / Samtidigt som den tekniska infrastrukturen som möjliggör samverkan mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare växer, ökar behovet för vård- och omsorgsgivaren att kunna komma åt rätt patientinformation vid rätt tidpunkt. För personal på sjukhus möjliggörs detta genom ett gemensamt journalsystem som kan ge tillgång till kritisk patientinformation över organisationsgränserna. Denna tjänst kallas nationell patientöversikt, NPÖ. Detta examensarbete grundar sig på en efterfrågan av en mobil applikation som kan ge distriktssjuksköterskor tillgång till patientinformation, var de än befinner sig. Examensarbetet beskriver framtagandet av en prototyp för en mobil applikation mot NPÖ. Inledningsvis analyseras möjligheter som finns för att utveckla applikationen. Detta innefattar utredning av lämplig mobil plattform, utredning av tillgängliga kortläsare för läsning av elektronisk identifikationshandling i form av SITHS-kort och möjligheten att ansluta sig till externa tjänster så som NPÖ. Rapporten beskriver även användning av de säkerhetstjänster som NPÖ bygger på. Med hjälp av en intervju med Jan Edquist, IT-arkitekt vid Örebro läns landsting och Lennart Holeby, projektledare vid införandet av NPÖ, har lämpliga informationsmängder för mobil applikationen valts ut. Examensarbetet har utrett två testramverk för automatiserad testning av den utvecklade applikationen. Båda ramverken kunde automatisera ca 70 procent av de testfall som var skrivna för applikationen. Testramverken skiljer sig främst med avseende på vilka krav en organisation har på bland annat testramverkens inlärningströskel, support och vilka mobilplattformar testramverken har stöd för. Det har i examensarbetet inte varit möjligt att utveckla en färdig applikation. Detta främst i och med att säkerhetslösningen inte har kunnat implementeras på grund av begräsningar i kortläsare. Säkerhetslösningen är inte heller kompatibel med mobila enheter. Därtill finns ännu inte NPÖ tillgängligt över publika nätverk.