In the last 10 years, mobile phones have gone from being an exclusive almost unnecessary high-tech device to being an everyday item, used by billions of people around the world. The technology evolution has changed phones from a suitcase sized mobile phone imitating its stationary counterpart, to a small communication device that can perform more than twenty different tasks and is usually less than half the size of the a traditional fixed phone. With this massive adoption of mobile phones come business opportunities. One of these opportunities is to make use of its potential as a large scale marketing communication channel. Marketing via the mobile networks, presents a large target audience that can be compared to broadcast media such as television and radio, but despite this can still be a personal channel and hence compared to direct mail or one-to-one marketing. Many, both successful and failed, mobile marketing schemes have been tried, but without any definite answers and no clear action plan. Considering that much of the success of Procter &amp; Gamble can be attributed to the company’s skill in mass marketing, there is a need within the company to research the potential advantages and disadvantages of mobile marketing. This thesis explores whether or not mobile marketing is mature enough to permanently introduce it to the marketing mix of the company. / Under de senaste åren har mobiltelefonen gått från att vara en exklusiv nästintill onödig lyxtillbehör till att idag vara en alldaglig sak som används av miljarder människor runt om i världen. Från att ha varit stora som portföljer och mestadels försökt imitera de stationära telefonerna, har mobiltelefonen idag blivit ett mycket liten kommunikationsverktyg som kan genomföra mer än tjugo olika uppgifter och som oftast är hälften så stor som en vanlig telefon. Med denna väldiga tillväxt av mobiltelefoni kommer också affärsmöjligheter; en av dessa möjligheter är att marknadsföra storskaligt via detta nya medium. Det mobila nätet når en stor målgrupp som närmast skulle kunna jämföras med den som televisionen eller radio når. Den stora skillnaden är att med mobiltelefonen kan man göra denna kommunikation personlig som närmast skulle kunna jämföras med direkt reklam. Flera mobila reklamkampanjer har testats; både lyckade och mindre lyckade. Dessa kampanjer har dock oftast analyserats dåligt eller inte alls. Med tanke på att företaget Procter &amp; Gamble mestadels har lyckats med sin affärsidé är på grund utav sin skicklighet inom marknadsföring, finns det nu ett stort behov av att ta reda på fördelarna och nackdelarna med mobil marknadsföring. Detta examensarbete undersöker om mobil marknadsföring är mogen nog för att permanent ta en plats i företagets marknadsförings mix. / <p>This is not identical to the version that was defended. There is one sentence deletion from the Acknowledgements section.</p>

<p>Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet. Vad vet egentligen konsumenterna om säkerheten kring dessa tjänster? Många betalningar och transaktioner sker idag över Internet och bankerna förmedlar budskapet om att säkerheten runt deras Internettjänster är mycket hög, men vad säger de om säkerheten för deras mobila alternativ? Finns den höga säkerheten även för de mobila tjänsterna och har användarna förtroende fullt ut för dessa? Finns inte användarnas förtroende för säkerheten hos de nya mobila tjänsterna kommer de troligtvis inte heller användas. Vi ämnar därför i denna uppsats utreda om säkerheten i en mobil betalningstjänst motsvarar den som finns när den utförs på en dator i hemmet och har detta i slutändan användarnas förtroende? </p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilket förtroende användarna har för säkerheten hos mobila betalningstjänster samt om dessa tjänster uppfyller samma säkerhetskrav som när de används via normal datoranvändning. Studien påbörjades med en genomgång av befintlig litteratur inom säkerheten för mobilt Internet samt Internetanvändande vid hemdatorn. Sedan genomfördes intervjuer av personer med stor kunskap kring säkerheten hos mobilt Internet. För att få reda på användarnas förtroende kring mobila betaltjänster genomförde vi sedan en webbaserad surveyundersökning varvid en fokusgrupps-undersökning användes till hjälp gällande framtagningen av frågorna. Utfallen från intervjuerna samt surveyundersökningen analyserades sedan tillsammans med utvald teori.</p><p>Våra resultat visar att majoriteten av respondenterna inte känner förtroende för säkerheten hos mobila betalningstjänster. De flesta anser att det inte är lika säkert att surfa via mobilen som via datorn i hemmet. Däremot kan hälften av individerna i populationen tänka sig att betala över Internet med mobiltelefonen och en betydande del kan även tänka sig att utföra finansiella affärer med hjälp av mobiltelefonen. Vi anser också att en mobiltelefon inte når upp till samma säkerhetsnivå som hos en stationär dator med fast Internet.</p> / <p>The mobile technology is under constant development and the mobile phone today has many other functions besides just talking. The demand for new mobile services is constantly getting stronger since the mobile phone becomes more and more powerful. Among these services is the possibility to perform transactions of money. With this we mean using the mobile phone to pay bills and other services that is connected to a user’s assets. The transaction of money of course requires high security. What do the consumers know about the security surrounding these kinds of services? Today many payments and transactions that involve money takes place over the Internet from the home computer and the banks that offers these services claims that this is safe. But what do they say about the security surrounding their mobile alternatives? Does the necessary security exist for these mobile services and does it have the consumers trust? If the users do not trust the security surrounding the mobile service, they will probably not use them. We will therefore with this thesis try to investigate if the security that surrounds the mobile payment services is equivalent to when the services is used on a home computer and if the services has the users trust?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate the users trust regarding mobile payment services and if these services fulfil the same security demands as when they are used normally at the home computer. The study began with a review of existing theories regarding the security for mobile Internet and Internet usage on the home computer. Thereafter interviews took place with experts having great knowledge regarding mobile Internet security. We then performed a web-based survey to get information about the users trust for the security surrounding mobile payment services. We used a focus group with the aim of helping us selecting relevant questions for the survey. The results from the interviews and the survey study were then analyzed with the chosen theory.</p><p>On the basis of our survey we can draw the conclusion that the majority of respondents do not trust the security that surrounds mobile payment services. The majority is of the opinion that it is not as safe to use mobile Internet services as to use the corresponding service from the computer at home. However half of the population could very well consider paying bills with the mobile phone and a large part of the respondents would also like to use financial transactions with this kind of media. We also conclude that a mobile phone does not reach the security standard of a home computer.</p>

The purpose of this study is to examine how mobile and stationary pedagogues experience the cooperation between the two units and how the pedagogues perceive the organizational conditions for managing a dual unit. Furthermore is the study also examine whether there are any different perceptions of working methods in each other's activities and if this has an impact on the children at preschool. In order to be able to answer these questions, I have chosen to make qualitative interviews at two different stationary preschools and two different mobile units/buses. I have interviewed four pedagogues, two from stationary units and two from mobile units. In my study I can see patterns in that bus pedagogues perceive themselves as be an ”own preschool” or ”own island” where they express "take care" of themselves. Nor do they perceive that they need to adapt to what’s happening on the preschool, for example, in case of illness. But they have a need to belong to the "house" when it comes to getting help during planning times. The stationary pedagogues perceive as the bus pedagogues do not see the entire preschool as a common organization that the bus pedagogues only cares for their own needs. The stationary pedagogues perceive that the mobile pedagogues exclude themselves but the mobile pedagogues perceive that they get excluded. The result of this study points that management should be aware of the strong impact of previous traditions and approaches in a working group or individual. Without clear leadership, too much space is given to the pedagogues own "profit-making" purposes, which can have an impact on the children's opportunities and to become in the preschool environment.

Tekniken kring mobiltelefoni är under ständig utveckling och mobiltelefonen har idag fått nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. Efterfrågan efter nya mobila tjänster drivs hela tiden framåt då mobilen får allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjänster som växts fram märks möjligheten att utföra monetära transaktioner. Detta innebär helt enkelt att använda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjänster kopplade till användarens monetära tillgångar. Överföringen av pengar kräver dock hög säkerhet. Vad vet egentligen konsumenterna om säkerheten kring dessa tjänster? Många betalningar och transaktioner sker idag över Internet och bankerna förmedlar budskapet om att säkerheten runt deras Internettjänster är mycket hög, men vad säger de om säkerheten för deras mobila alternativ? Finns den höga säkerheten även för de mobila tjänsterna och har användarna förtroende fullt ut för dessa? Finns inte användarnas förtroende för säkerheten hos de nya mobila tjänsterna kommer de troligtvis inte heller användas. Vi ämnar därför i denna uppsats utreda om säkerheten i en mobil betalningstjänst motsvarar den som finns när den utförs på en dator i hemmet och har detta i slutändan användarnas förtroende? Syftet med detta arbete är att undersöka vilket förtroende användarna har för säkerheten hos mobila betalningstjänster samt om dessa tjänster uppfyller samma säkerhetskrav som när de används via normal datoranvändning. Studien påbörjades med en genomgång av befintlig litteratur inom säkerheten för mobilt Internet samt Internetanvändande vid hemdatorn. Sedan genomfördes intervjuer av personer med stor kunskap kring säkerheten hos mobilt Internet. För att få reda på användarnas förtroende kring mobila betaltjänster genomförde vi sedan en webbaserad surveyundersökning varvid en fokusgrupps-undersökning användes till hjälp gällande framtagningen av frågorna. Utfallen från intervjuerna samt surveyundersökningen analyserades sedan tillsammans med utvald teori. Våra resultat visar att majoriteten av respondenterna inte känner förtroende för säkerheten hos mobila betalningstjänster. De flesta anser att det inte är lika säkert att surfa via mobilen som via datorn i hemmet. Däremot kan hälften av individerna i populationen tänka sig att betala över Internet med mobiltelefonen och en betydande del kan även tänka sig att utföra finansiella affärer med hjälp av mobiltelefonen. Vi anser också att en mobiltelefon inte når upp till samma säkerhetsnivå som hos en stationär dator med fast Internet. / The mobile technology is under constant development and the mobile phone today has many other functions besides just talking. The demand for new mobile services is constantly getting stronger since the mobile phone becomes more and more powerful. Among these services is the possibility to perform transactions of money. With this we mean using the mobile phone to pay bills and other services that is connected to a user’s assets. The transaction of money of course requires high security. What do the consumers know about the security surrounding these kinds of services? Today many payments and transactions that involve money takes place over the Internet from the home computer and the banks that offers these services claims that this is safe. But what do they say about the security surrounding their mobile alternatives? Does the necessary security exist for these mobile services and does it have the consumers trust? If the users do not trust the security surrounding the mobile service, they will probably not use them. We will therefore with this thesis try to investigate if the security that surrounds the mobile payment services is equivalent to when the services is used on a home computer and if the services has the users trust? The purpose with this thesis is to investigate the users trust regarding mobile payment services and if these services fulfil the same security demands as when they are used normally at the home computer. The study began with a review of existing theories regarding the security for mobile Internet and Internet usage on the home computer. Thereafter interviews took place with experts having great knowledge regarding mobile Internet security. We then performed a web-based survey to get information about the users trust for the security surrounding mobile payment services. We used a focus group with the aim of helping us selecting relevant questions for the survey. The results from the interviews and the survey study were then analyzed with the chosen theory. On the basis of our survey we can draw the conclusion that the majority of respondents do not trust the security that surrounds mobile payment services. The majority is of the opinion that it is not as safe to use mobile Internet services as to use the corresponding service from the computer at home. However half of the population could very well consider paying bills with the mobile phone and a large part of the respondents would also like to use financial transactions with this kind of media. We also conclude that a mobile phone does not reach the security standard of a home computer.

Mobiltelefoner innehåller idag en stor mängd information som är av stort forensiskt intresse. Att skydda informationen i sin telefon är en självklarhet för många och utvecklarna av de mobila operativsystemen lägger nu större vikt på säkerhet och skydd av information. Kryptering är idag standard i de flesta mobiltelefoner och det leder till problem vid utvinning. Arbetet tar upp och jämför hur kryptering hanteras av iOS, Android och Windows Phone och vilka tillvägagångssätt som finns vid utvinning av data genom att kringgå skärmlåsen som krävs för att krypteringen ska fungera. Arbetet ger även en inblick på molnlagring i och med att det blir allt vanligare och kan komma att bli mer relevant för forensiker eftersom telefonerna blir allt svårare att utvinna data ifrån. Dessutom ges en liten inblick på forensiska verktyg som finns idag, vilka brister de har och vad som är oklart hos dem.  Frågeställningarna har besvarats genom att en grundläggande litteraturstudie genomförts för att få den bakgrundsfakta som krävs. Därefter gjordes det experiment för att visa på brister i de forensiska verktygen. Avslutningsvis svarade två it-forensiker från polisen på intervjufrågor via mail, det gjordes för att lyfta fram problematiken och visa på hur situationen ser ut i arbetslivet idag.  Arbetets resultat visar på att alla operativsystem ger, beroende på hur användaren har anpassat telefonen, möjlighet till fullt skydd mot utvinning. Och därmed klarar de forensiska verktygen som finns idag inte av att utvinna någon relevant information ifrån de senaste mobiltelefonerna. Som forensiker borde man utnyttja att molnlagring börjat användas mer och mer, då det där kan finns mycket bra information. Slutsatser som kan dras efter arbetet är att det behövs nya metoder för att utvinna data ifrån mobiltelefoner då de metoder som tidigare använts inte är kompatibla med de senaste telefonerna på grund utav de krypteringsfunktioner som används. Det finns metoder som kan fungera, men dessa metoder fungerar bara med rätt förutsättningar, vilket gör att det inte är en lösning som man alltid kan applicera. Forensiker borde även utforska möjligheten att få fram information ifrån molnlagringstjänster ifall data på telefonen är oåtkomlig för alla utom ägaren. Arbetet syftar inte till att ta fram nya metoder för utvinning eller arbetssätt inom det stora området forensik, utan kartlägger problemområdet inom mobilforensik och ger förslag på och diskuterar möjliga lösningar.

No description available.

Projektarbetet har utförts i samarbete med Brokk AB i syfte att studera hur illustration kan anpassas för presentation på små och stora digitala ytor. Gränssnitt och navigation har studerats för att finna insikt i hur utformning av grafiska element skapar ett ramverk för presentation av illustration samt hur samspelet däremellan påverkar användbarheten. Resultat visar att anpassning för digitala medier till stor del beror på informationens komplexitet, men även på digitala mediers fysiska förutsättningar. Slutsatsen är att samspelet mellan illustration och gränssnitt måste fungera enhetligt för att kommunicera information effektivt. / This project is a collaboration with Brokk AB to study how illustration can be adapted for presentation on small and large digital surfaces. User interface and navigation have been studied to find how graphic elements create a framework for presenting illustration and to find how interplay affects usability. The result shows that adaptation to digital mediums mostly depends on the complexity of the information, but also on physical presuppositions. The conclusion is that interplay between illustration and interface must work unanimously to communicate information effectively.

Forskningsfråga <img src="file:///page3image5296" />• Hur kan mobiltelefonen integreras i detaljhandelsföretags marknadsföring? <img src="file:///page3image12896" /> Syfte Syftet med vår uppsats är att urskilja och analysera likheter och olikheter mellan företag och konsumenter gällande marknadsföring med stöd av mobiltelefonen. Detta gör vi genom att klarlägga: <img src="file:///page3image15880" /> Konsumenters upplevda värde via mobiltelefonen Företags användning av mobiltelefonen som marknadsföringsresurs  <img src="file:///page3image15720" /> <img src="file:///page3image15880" /> Metod Uppsatsen har baserats på en kvalitativ studie som kommit att anta en deduktiv ansats med inslag av induktion. Vi har gjort den empiriska insamlingen genom semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua tre välkända företag inom detaljhandelsbranschen samt fokusgrupper. Slutsats Vår analys visar att mobiltelefonen kan integreras i detaljhandelsföretags marknadsföring på olika sätt. Det framkommer att mobila applikationer, den mobila hemsidan och SMS-utskick är de främsta marknadsföringsresurserna. Vidare framhålls enkelhet, tydligt syfte och struktur som betydande faktorer. För att företag ska lyckas integrera mobiltelefonen i sin marknadsföring, på ett bra sätt, visar vår studie att de måste erhålla en röd tråd genom samtliga marknadsföringskanaler. <img src="file:///page3image15720" /> <img src="file:///page3image15880" />

No description available.

BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.