The study of accessibility is a field of vast methodological depth. In combination with the study of segregation suddenly this field of science expands, and at the same time asks us even more questions than before. This study asks the question if the segregation factor in combination with income can determine the level of accessibility in an aggregated population. The article explains different approaches to answer these questions and explores a method made available with aggregated public data in combination with data made available from Uppsala’s public transport administration. This process is complex and is much dependent on the context, but both the segregation factor and higher incomes has a significant negative effect on the level of accessibility.

Bristfällig infrastruktur och transportnätverk är ett problem inom turismnäringen eftersom den delvis kan förhindra människor från att besöka en plats. Detta tenderar att vara en problematik i främst perifera områden såsom Swedish Lapland som föreliggande studie avgränsar sig mot, då destinationen är lokaliserad i norra Sverige. Infrastrukturen i destinationen är ursprungligen byggd för gruvindustrin och är på så vis inte anpassad för turismen som är förekommande i området. Trots den bristfälliga transportnätverket har destination Swedish Lapland lyckats attrahera turister och är enligt statistik från 2017 ett av de snabbast växande destinationerna i Sverige. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur turismaktörer i Swedish Lapland kompenserar för avlägsenhet och därintill besvara frågeställningarna om turismaktörernas åsikter om transportnäten idag, och hur respektive aktör kompenserar för avlägsenhet och vilka aspekter som lyfts fram som potentiella kompensationer i Swedish Laplands besöksstrategi 2020. En kvalitativ studie har genomförts där fem turismaktörer har blivit intervjuade och vidare har även en dokumentanalys av Swedish Laplands besöksstrategi 2020 gjort som ett komplement till intervjuerna för att få destinationens synvinkel på problematiken. Utifrån det empiriska material kom vi fram till att turismaktörerna kompenserar med upphämtning när tid och möjlighet till det finns eller att de hjälper besökarna att boka taxi innan besökarna anländer och poängterar att det inte är mer än så de kan hjälpa till. Dock kunde vi konstatera att alla respondenterna erbjuder unika upplevelser och dessa arktiska upplevelser är något som även lyfts upp och genomsyrar Swedish Laplands besöksstrategi som ett sätt att marknadsföra destinationen och norra Sverige för resten av världen. Således kan vi dra slutsatsen att dessa unika upplevelser nog kan klassas som den största underliggande kompensationen mot den infrastrukturella problematiken. / The tourism industry makes its money from people on the move, but for the destinations where the possibilities for mobility is restricted due to lack of infrastructure and transport systems, attracting these moving people is problematic. This tends to be an issue particularly in peripheral areas. Swedish Lapland, the destination of focus in this paper could be said to qualify as a peripheral destination because it is located in the very north of Sweden. The infrastructure at the destination was originally built to serve the mining industry and is therefore not, by any means, adjusted for the tourism flow that is now prevalent in the area. Despite the lack of suitable transport systems, Swedish Lapland has been successful in attracting tourists. The destination is one of the fastest growing destinations in Sweden according to statistics from 2017. This paper aims to gain a better understanding of how the destinations’ remoteness is compensated for by the entrepreneurs in the destination. Five entrepreneurs were therefore interviewed, we also chose to conduct a content analysis of the destinations tourism strategy for 2020. This was only supposed to function as a complement to the interviews, but turned out to have some importance for the conclusion. The image of the arctic experience is a central part of Swedish Lapland´s strategy to expose the destination and northern Sweden to the rest of the world, and this might be where the biggest compensation is being made. We learned that the entrepreneurs tries to compensate, when they can, by offering pick-up services or by helping their visitors to book a taxi before arrival as the entrepreneurs feels that there is not much else they, as individuals, can do to affect the transport systems.

Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

Since the twentieth century, the earth has been getting warmer due to human activities that releases greenhouse gas. One of these activities is human transportation. In Sweden, the transport sector (especially road traffic) is responsible for one-third of the country’s emission. To prevent further negative effects of global warming, there is a need for change in the everyday mobility where people must choose climate-friendly ways to transport themselves. This includes less driving with private vehicles and more walking, cycling and using public means of transportation. To achieve this behavioral change in everyday travel, societies need to incorporate strategies in their planning that leads people in the right direction. In the chapter on earlier research, some of these strategies are presented. This study examines what strategies Kalmar municipality are using to reach a behavioral change in how people do their everyday traveling. Information about these strategies were derived from an interview with two people working at the municipality. Other interviews with three residents gave information about their attitudes towards means of transport and climate change. The conclusion of this essay present proposals of strategies by comparing the municipality’s strategies with the views of the residents. The strategies are: introducing more cycle stands, more marketing of the public carpool, better lightning by the strolling paths, lower prices for public transportation, less change of trains and delays, better luggage space at trains and more comfortable seats. Other strategies are minimising technical problems with the buses and creating better bus connections. Another proposal is consciousness campaigns. A strategy that turned out to be particularly important is the implementation of travel plans for schools and workplaces, which according to earlier research is the most effective strategy in changing travel behaviour in everyday life.

In this paper we investigate how the possibility of mobility affects the frequency of blogposts andthe use of pictures in blogs and the content of the pictures. The purpose of this paper is toinvestigate what bloggers do with the possibility of mobility and how it effects the blog. Here weonly focus on smartphones. We focused our theory on communications and what mobility can offerto communication. To investigaste our subject we chose an combination of a qualitative and aquantitative study. Two personal interviews and four interviews by email were made with bloggers,which all have posted at least one blogpost with a picture from their smartphone. The informationfrom the informants was also followed up by a check up on their blogs. We interpreted the result ofthe study that writing blogposts from a smartphone is common and even using images in theblogposts are common. But the technical resolution of pictures from smartphones seemed tointerfere a bit for some of the bloggers in the study. / I den här uppsatsen utreder vi hur möjligheten till mobilitet påverkar frekvensen av blogginlägg ochanvändandet av bilder på bloggar och bildernas innehåll. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vadbloggare gör med möjligheten till mobilitet och hur det påverkar bloggen. Här fokuserar vi enbartpå smartphones. Vi fokuserade vår teori på kommunikation och vad mobilitet kan bidra med tillkommunikation. För att utreda vårt ämne har vi valt att göra en kombination av en kvalitativ och enkvantitativ studie. Vi gjorde två personliga intervjuer och fyra mailintervjuer med bloggare, vilkaalla har publicerat minst ett blogginlägg med en bild från deras smartphone. Informationen sominformanterna gav oss följde vi upp genom att kolla på informanternas bloggar. Vi tolkade resultatetav studien som att det är vanligt att skriva blogginlägg från en smartphone och även att användabilder i blogginläggen är vanligt. Men den tekniska upplösningen på bilder från smartphonesverkade till en viss del störa några av bloggarna i studien.

This exam paper has been a collaboration between the writers and SYSteam Utvecklingspartner in Huskvarna. The assignment was about finding a need for a mobile application, making a requirement specification document with design documents and parallel to this constructing a prototype. The assignment is summarized in the following questions: • How can companies in the forest industry benefit from mobile information technology? • How can a user centered perspective be used in the process of making the requirement specification document and the design documents? • How do guidelines for usability apply to a mobile application? Three visits to companies in the forest industry were made to find a need for mobile information technology solutions. After a small analysis of the different companies’ problems and conditions the decision was to use Tenhults Impregneringsverk AB in the case study. We used the FA/SIM method in our job of finding the organization needs for change and the principles of User Centered Design in the work of constructing a prototype. The result of our work is a requirement specification with design documents and a prototype. The final prototype is an application deployed on to a PDA with a barcode scanner. Our conclusion is that the purpose of mobile information technology often is about making the torrent of information more effective by reducing the duplication of work and securing the quality of the information. Using a user centered perspective in the development work has in general terms worked out pretty well for us. Requirements and demands of the application have become clearer to us after each iteration, and in the end the customer and the developer organization where on the same terms. We have been able to apply the guidelines of usability on MobSaw (is the name of the application prototype that was made during the exam work). The principles are universal; the biggest difference is about input and screen size because the hardware’s capacity is limited. The advantages of the smaller frameworks for mobile devices is that the focus on usability increases.

Syftet med denna studie är att få en grundläggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom ämnet är väldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet är det intressant att ta reda på varför BYOD är en uppgående trend, hur svenska verksamheter tänker inför tillåtandet, vilka krav som ställs och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts på tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra två planerar inför tillåtandet av BYOD. Det har även genomförts intervjuer på både unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att få en tydligare bild av företeelsen. Resultatet visar att fördelar med BYOD är kostnadsbesparingar, flexibilitet och nöjda anställda. Däremot finns det vissa säkerhetsrelaterade problem samt juridiska problem med BYOD. Sådana problem kan handla om äganderätt, osäkra nätverk, obehörig åtkomst och frågor kring abonnemang. Många av dessa problem kan däremot förhindras genom att verksamheter skriver en policy som är speciellt framtagen för BYOD.

Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera hur grön platsmarknadsföring formas och samverkar med det lokala miljöarbetet i Karlstad. Jag ställde därför följande frågeställningar; Vad innebär grön platsmarknadsföring för Karlstads kommun och hur marknadsförs Karlstad som ”den goda gröna staden”? För att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar så har jag utgått ifrån teorin om policy boosterism, som i sin tur bygger på teorier om den urbana entreprenörialismen samt policy mobilitet, som också har varit en viktig del i förståelsen av mitt studerade problemområde. Därtill har jag utgått ifrån teorier om vad som bygger en ”framgångsrik” grön stad och hur den gröna staden marknadsförs. Jag avslutade sedan mitt teoretiska ramverk med en kritisk reflektion över den gröna stadens medborgarskap. Som metod valde jag att göra en diskursanalys, där jag genom ett varierat empiriskt underlag i form av dokument, bilder och intervjuer har studerat hur språket konstituerar den goda gröna staden och dess marknadsföring. Utifrån det analyserade materialet fann jag ett antal återkommande utsagor i mina två teman. Den goda gröna staden handlade om vaghet, attraktivitet, fossilfria mål samt den ”gröna” medborgaren. Den gröna platsmarknadsföringen handlade i sin tur om målgrupper och kanaler, grön energi och grön transport, att informera och engagera medborgarna samt den goda gröna stadens rekreations- och friluftslivsupplevelser. Efter genomförd analys kom jag fram till att den goda gröna staden har mobiliserats och muterats från andra städers ”framgångsrika” exempel till den institutionella kontexten i Karlstad genom ett ganska komplext och tävlingsinriktat tillvägagångssätt. Samtidigt bygger den goda gröna staden på en slags tematisering, där det framförallt görs punktinsatser kring fokusområdena klimat och luft samt rekreation och friluftsliv. De här punktinsatserna kännetecknas av så kallade ”vinn vinn”-situationer, där kommunen väljer ut områden där både miljöpolitiska och ekonomiska mål kan uppnås. Därmed såg jag att miljöpolitiken i allt större utsträckning formas för att kunna marknadsföras, där de underliggande motiven handlar om att skapa en attraktiv stad, där miljöpolitiken styrs i en strävan efter tillväxt och konkurrens. Jag har också kunnat visa att den goda gröna staden framförallt marknadsförs som en bebolig stad där det fokuseras på grönområden och vatten för dess möjligheter till rekreation- och friluftslivsupplevelser Genom att marknadsföra unika och enastående gröna energi- och transportprojekt marknadsförs också staden som en kunnig stad. Den goda gröna staden marknadsförs mot externa målgrupper, i första hand för att locka till sig inflyttare men också mot externa nätverk för att stärka bilden av Karlstad som en innovativ miljökommun på dennationella nivån. För att balansera upp den externa marknadsföringen så marknadsförs även den goda gröna staden inåt mot den egna befolkningen för att engagera invånarna att bidra till att de utåtriktade målen uppnås. De ”gröna” medborgarna kommuniceras ut som vita och välmående, och dessutom lyfts de fram som friska, glada och aktiva. Samtidigt marknadsförs den gröna medborgaren som en person, som likt en turist, upplever och hänförs av sin goda gröna stad. Därför dras också slutsatsen att de gröna medborgarna blivit ett komplement till ekonomiseringen där deras rättigheter och skyldigheter förtjänas utifrån marknadens rationalitet.

Denna studie syftar till att förklara samt karaktärisera personalvetarstudenters framtida yrkesval. Syftet preciseras med hjälp av två frågeställningar: Vilka karriärval strävar personalvetarstudenter mot? och Hur visar sig relationen mellan karriärval och personalvetares habitus? Studiens utgångspunkt grundar sig i teorier om habitus påverkan på karriärval. Habitus omfattar social kontext, familjebakgrund, erfarenheter, möjligheter och maktspel inom de sociala rummen. Studien utgår även från tidigare forskning inom det valda området vilka utgörs av studier och artiklar som belyser karriärvalets komplexitet och dess olika påverkansfaktorer.Studiens empiri bygger på ett urval av 101 personalvetarstudenter vid Uppsala Universitet. För att kunna besvara frågeställningar har en typologi över studenterna förankrats. Den baseras på studenternas handlingsmönster varpå två distinkta typer kunde utläsas: strategen och den luststyrda. Studiens resultat indikerar att personalvetarstudenter strävar främst mot att arbeta inom välkända, stora företag som inger hög status och ger möjlighet till meningsfulla- och stimulerande arbetsuppgifter. Respondenterna är generellt mer benägna att socialt reproduceras, i enlighet med deras familjebakgrund, än att utföra en vertikal- eller horisontell förflyttning. Slutligen påvisar resultatet att respondenternas karriärval är påverkade av deras habitus trots att detta ofta ter sig omedvetet.