Persontransporter och förflyttning är en viktig del av vår samhällsstruktur där bilens hierarkiska plats ofta är given och står för majoriteten av alla personresor (ca. 50%). Under de senaste åren har den privata bilanvändningen ifrågasatts av bl.a. politiker, forskare och stadsplanerare, vilket lett till att fler städer väljer att prioritera hållbara transporter på bilens bekostnad i planeringen. Syftet med studien är att skapa diskussion kring trafikplaneringen utifrån begreppet hållbar mobilitet och ett ekologiskt perspektiv med referenspunkt Nyhamnen i Malmö. Den komparativa fallstudien analyserar och jämför två planförslag för området med tillhörande policydokument, Malmö stad som offentlig aktör och Sweco AB som privat aktör.Vi ställer följande frågor i studien:Hur planerar Malmö stad och Sweco för hållbara åtgärder för minskad privatbilism i Nyhamnen?Vilka svårigheter behöver planeringen hantera vid implementeringen av mål som främjar hållbar mobilitet/hållbara transportslag?Studieresultatet baseras på en analys av plan- och styrdokument, semistrukturerade intervjuer samt vårt teoretiska ramverk. Studien visar att enbart arbeta med mjuka trafikåtgärder och beteendepåverkan ofta har en liten inverkan på det individuella valet av transport. Vi ser att det krävs en kombination av hårda och mjuka åtgärder för att minska den privata bilanvändningen, något som förhindras av en politisk rädsla och fyrkantigt utformade styrdokument. Tidigare forskning visar att områden som begränsar biltrafik ofta upplever ett positivt resultat i form av ökad resurseffektivitet och en mer levande stadsmiljö. Studien har genomförts i samarbete med Sweco Architects AB och Sweco Society AB. / Passenger transport and transfer are an important part of our social structure, where the hierarchical place of the car often is given and accounts for the majority of all the personal travel (approximately 50%). Recently, during the past few years, the private car use has been questioned by politicians, researchers and city planners, which has resulted in cities prioritizing sustainable transport at the expense of the car. The purpose of this study is to create a discussion about traffic planning based on sustainable mobility out of an ecological perspective with the reference point Nyhamnen in Malmö. The comparative case study compares and analyses two planning proposals with associated policy documents for the area. Malmö city as a public actor and Sweco AB as a private actor. We ask the following questions in the study: How does the city of Malmö and Sweco plan for sustainable actions to reduce the use of the private car? Which difficulties do planners encounter within the implementation of goals that promote the use of sustainable mobility/transport? The result is based on an analysis of policy documents, semistructured interviews and our theoretical framework. The study shows that working with soft traffic measures and behavioral modification often has a small impact on the choice of transportation. We see that the combination of hard and soft measures is needed to reduce the use of the private car, something that is prevented by political fear and square enforcement documents. Previous research shows that areas restricting the car often shows a positive result in the terms of increased resource efficiency and becomes a more vibrant urban environment. The study has been conducted in collaboration with Sweco Architects AB and Sweco Society AB.

Det samhälle vi lever i idag blir allt mer mobilt och människor har möjlighet att röra sig överstörre områden på kortare tid. Däremot är satsningar inom transportsystem oftast koncentrerattill områden som ger störst samhällsekonomisk lönsamhet, alltså tätorter och större samhällenmed högt antal resande. Vilket resulterar i att områden med lägre resandeantal hamnar utanfören utveckling mot ett mer mobilt och hållbart samhälle. Landsbygd innebär glesa miljöer, långaavstånd och lägre efterfrågan för alternativa färdmedel vilket skapar ett starkt beroende förprivatbilen. Denna uppsats syftar till att belysa den problematik som uppstår för mobilitet ochtillgänglighet på landsbygd. Genom enkät- och intervjustudier avgränsat till det skånska,tätortsnära landsbygdsområden Arrie har vi samlat in vårt empiriska material och sedananalyserat detta och kopplat till teorier och begrepp. Det har framkommit att bilen är oundvikligäven om satsningar görs på kollektiva noder och gång- och cykelvägar i sådana miljöer. Vilketockså är den syn som Region Skåne och Skånetrafiken har då de motiverarkombinationsresande för hållbart resande. / Our society tends to go more and more mobile while people tend to move over a greater area of land at a shorter time than ever before. Still economic investments in transport-systems tends to be located where they will have the greatest economic increase for society which are cities and bigger communities with a high number of travelers. This results in areas with lower number of travelers ends up outside of the development towards the mobile and sustainable society. Rural areas which have longer distance to social service and lack of alternative travel options creates a dependency for the private owned car. This essay seeks to highlight problems with mobility and accessibility in rural areas. Through surveys and interviews in the rural area Arrie, we have gathered empirical material and analyzed it for the purpose of linking it to theories and concepts. We have come to the conclusion that even if economic investments is made on nodes in the public-transport and paths for walking and biking in rural areas, the car is still inevitable. Which is also one of the motivators for Region Skåne and Skånetrafiken for combined transport for sustainable travel.

Syftet med denna studie var att undersöka arbetspendling med kollektiva färdmedel i VästraGötalandsregionen under covid-19-pandemin samt faktorer som spelar in vid val av kollektiv trafik som färdmedel för att förklara eventuell påverkan på mobilitet. De frågeställningar som besvarats är: 1. Hur har resandet med kollektiva färdmedel i Västra Götalandsregionen förändrats till följd avcovid-19-pandemin? 2. Hur kan valet av kollektiva färdmedel för arbetspendling under covid-19-pandemin förklaras? 3. Hur har mobiliteten bland personer som använder kollektiva färdmedel för arbetspendlingpåverkats av covid-19-pandemin? För att besvara frågeställningarna har en induktiv studie med kvantitativa och kvalitativa metoder genomförts. Ett omfattande material om antalet resor med kollektivtrafik i Västra Götalandsregionen från 2019 och 2020 har använts för att visa hur resandet förändrats. En enkätundersökning med personer som arbetspendlat med kollektiva färdmedel under covid-19-pandemin har genomförts. Studien bekräftar att antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat kraftigt i majoriteten av kommunerna i VästraGötalandsregionen. Ekonomiska faktorer visas vara en stark förklaringsfaktor för valet av kollektivtrafik som färdmedel. Studien visar även att en avgörande faktor för möjligheten att arbeta hemifrån ligger i vilken typ av arbete en individ har och att covid-19-pandemin kan ha bidragit till en ökad transportrelaterad social exkludering. Studiens tydligaste slutsats är att personer som använt kollektivafärdmedel för arbetspendling har tagit till olika mobilitetsstrategier för att kringgå de barriärer i form av oro och upplevd otrygghet som pandemin givit upphov till. Slutligen visade studien att covid-19-pandemin har mobilitetsbegränsande effekter på den grupp som inte haft några alternativa färdmedel än kollektivtrafik för sina resor till och från arbetet. / The purpose of this study was to investigate commuting by public transport in the Västra Götaland region during the covid-19 pandemic and the factors that play a role in the choice of public transport as a meansof transport to explain any impact on mobility. The questions answered are: 1. How has travel by public transport in the Västra Götaland region changed as a result of the covid19 pandemic? 2. How can commuting for work with public transportation during the covid-19 pandemic beexplained? 3. How has the mobility of people using public transport for commuting been affected by the covid19 pandemic? To answer these questions, an inductive study with quantitative and qualitative methods has been conducted. Extensive material on the number of travels with public transport in the Västra Götaland region from 2019 and 2020 has been used to show how travel has changed. A survey of people who commuted to work by public transport during the covid-19 pandemic has been conducted. The study confirms that the number of passengers using public transport has decreased vastly in the majority of municipalities in the Västra Götaland region. Economic implications are shown to be a strong explanatoryfactor for the choice of public transport as a means of transport. The study also shows that a key factor for the opportunity to work from home lies in the type of work an individual has and that the covid-19pandemic may have contributed to an increased transport-related social exclusion. The clearest conclusion of the study is that people who have used public transport for work commuting have resorted to different mobility strategies to circumvent barriers in the form of anxiety and perceived insecurity that the pandemic has given rise to. Moreover, it can be concluded that the covid-19 pandemic has mobility limiting effects on the group that does not have any other means of transport than public transport for their commuting to and from work.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

This thesis addresses how the travellers participate in the production of space during train travels. It is based on a study of intervjues made in December 2013 with six members of the Swedish parliament who all are frequent travellers on the high speed train between Stockholm and Gothenburg. Using Henri Lefebvres theory of the production of space and contemporary theories on spending time during train travel combined with theories of how space and time are bound together as a timespace. The conclusion is that traveller do participate in the production of the train space by activities taking place based on the special conditions of the trainspace during the journey. Activities that forms the idea of lived space on the train as one of three spaces based on Lefebvres model of the triad of space. The study also identify the need of further research on the train space as a space of its own as we spend more and more time in this space.

Detta arbete handlar om vad människor gör för färdmedelsval vid vardagspendling från Kristinehamn till Karlstad. Valen som behövs göras för att ta sig från Kristinehamn till Karlstad kan påverkas av flera olika faktorer. Idag finns det flera olika transportalternativ att använda sig av; pendlare mellan Kristinehamn och Karlstad kan välja mellan bland annat bil, tåg samt buss. Dessa färdmedel påverkar de sträckor som används men också slutdestinationens närområde på sina sätt. För att koppla arbetet till samhällsplanering har vi valt att undersöka tre aspekter: ekonomiskt, miljömässigt eller bekvämlighetsmässigt.

Vintern 2019 började ett virus spridas i Kina som senare kom att kallas Covid-19. När vi började diskutera kring ämnet förstod vi snart att denna pandemi skulle komma att ha en stor påverkan på hela världen men framförallt på turismnäringen. Detta var ett ämne vi båda direkt fann intressant att undersöka mer och som vi var helt överens om att ta oss an. Från början tänkte vi väldigt brett och globalt men efter tips från ansvarig handledare bestämde vi oss för att avgränsa och lägga vårt fokus på region Värmland. Under uppsatsarbetet har vi haft genomgående teman som har varit regeringens restriktioner och dess påverkan på turismnäringen samt planering för turism. Vårt syfte med studien är att undersöka hur kommuner och företag utifrån ett turismperspektiv har påverkats till följd av regeringens restriktioner i samband med Covid-19 pandemin, samt undersöka hur de kan fortsätta att planera för turism under omständigheterna. I vårt teorikapitel presenteras de olika teoretiska utgångspunkterna som varit framträdande och som skapat en grund för vår studie: turism och pandemier, staten och den offentliga sektorns roll för turismen, planera för turism, säkerhet och kriser, mobilitet och hemester - semestra hemma. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metodtriangulering där kvalitativ och kvantitativ metod samt innehållsanalys ingått. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer samt kvantitativ enkätundersökning för att samla empiri som framgår i vårt resultat. Empirin har sedan kopplats samman med den utvalda teorin vilket senare kom att analyseras för att slutligen fastställa vår slutsats. Resultatet som framkommit i vår studie är att värmländska kommuner och turismföretag har påverkats negativt både ur ett turismperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket har lett till att många kommuner och företag har fått anpassa sig efter omständigheterna med Covid-19 samt fått göra ändringar i turismplaneringen.

Fritidshusturismen är ett svårdefinierat begrepp med många olika bostadsformer. Inom tidigare forskning beskrivs hur fritidshusturismen påverkar en plats, men även hur den fysiska planeringen påverkar landskapet samt den rörelse som fritidshusägarna har både fysiskt och digitalt. Det finns en mark- och vattenproblematik på Gotland som främst bygger på de geologiska förutsättningarna. Detta påverkar Gotlands vatten och avloppsnät framför allt när det kommer till sommarperioder och torka. Gotland har en god förutsättning angående den digitala utvecklingen utifrån tillgången på internet. Hur dessa utmaningar och möjligheter kan komma att påverka fritidshusturismen är grundpelarna i syftet med detta arbete. Utifrån två perspektiv: fritidshusägarna och planeringen, syftar denna studie till att förstå vilka utmaningar och möjligheter det finns för vatten, avlopp och internet. Studien syftar även till att undersöka hur dessa utmaningar och möjligheter påverkar framtidens fritidshusturism. Denna kvalitativa fallstudie genomförs med semistrukturerade intervjuer med fritidshusägare i Ronehamn på Gotland och tjänstemän på Region Gotland. Även en dokumentanalys av Region Gotlands översiktsplan och en fördjupad översiktsplan av Ronehamn har gjorts och presenteras i studien. Resultatet i studien visar att fritidshusägare och tjänstemännen anser att vattenproblematiken är en utmaning på Gotland och är en viktig faktor vilket måste hanteras för framtidens hållbara utveckling. Studien visar även utmaningar med reningsverk, något som påverkar utvecklingen negativt för i detta fall Ronehamn. Studien visar även att det finns möjligheter med att avsalta havsvatten för att tillgodose framtidens vattenförsörjning. Den regional utbyggnaden av fiber har bidragit till att tillgången av internet gör det möjligt att arbeta och leva i sina fritidshus mer frekvent. I arbetets slutdiskussion diskuteras utifrån de identifierade utmaningarna och möjligheterna hur detta kan påverka framtidens fritidshusturism. / <p>2021-06-06</p>

Studien syftade till att undersöka utomeuropeiska kvinnors upplevelser av att ha genomfört en klassresa. Detta på grund av att vi, trots den svenska forskningen om klassresor, har begränsad kunskap om utomeuropeiska kvinnors upplevda erfarenheter av att klassresa. Författarna ämnade ta reda på vilka drivkrafter som finns bakom intervjupersonernas klassresa, vad klassresan inneburit samt vilken betydelse deras identitet haft för deras upplevelser. För att undersöka detta har intervjuer med sju kvinnliga klassresenärer genomförts. Resultaten visade att föräldrarna haft en stor roll i intervjupersonernas beslut att vidareutbilda sig. Det framkom även att klassresan inneburit förändringar för individerna, men att vissa av dem fortfarande kände en tillhörighet till sin ursprungliga klassposition. Slutligen undersöktes vilken betydelse identitetspositionerna haft för intervjupersonernas upplevelser. Resultaten visade att etnicitet har påverkat intervjupersonerna mest, men att även klass och kön har haft betydelse.

The purpose of this paper is to examine the relationship between meritocracy and education respectively equality. And more, to investigate whether the educational system is an instance forsocial mobility. This literature overview is based upon 13 articles which lead the paper upon its conclusion, it shows that meritocracy is only compatible with equality of opportunity. In accordance with this, there are multiple problems within the discourse of opportunity, whereas opportunities to a great extent are ascriptived, and the just competition on social positions should be questioned. Furthermore, it examines whether the educational system is an instance for social mobility. The result shows that the educational system is an instance for social mobility, but there are multiple factors beyond education that are in play. Subsequently, the educational expansion is problematized, this leads to a phenomenon like social congestion on the labor market, where the pursuit of the proper education is not enough, which damages mobility. Lastly, in relation to job recruitment it is not rare that there is non-meritocratic (social ability, attractiveness etc.) demand from employers, which undermines the role of education in relation to social mobility. This literature study cannot claim to present the reader with a comprehensive picture of the studied topic and the empirics has not by far been exhausted.