Trots att Sverige och USA delar liknande åsikter om hur popmusik bör låta på inspelningar, observerar jag en märkbar skillnad i liveframträdanden. Min hypotes är att USA har en allmän "more-is-more-inställning” till processen att producera liveframträdanden, en inställning som är relativt ovanlig i Sverige. Syftet med arbetet är dels att undersöka och utreda denna hypotes. För att göra det genomförde jag intervjuer med 15 svenska musiker och kapellmästare. 14 av 15 intervjupersoner stödde hypotesen. Studien utforskar flera möjliga förklaringar till denna upplevda skillnad, exempelvis trummisens roll. Studien tar också hänsyn till påverkan av den amerikanska inhemska musikindustrins storlek, vilket möjliggör för musiker att specialisera sig och etablera en unik konstnärlig nisch. Utöver jämförelsestudien mellan Sverige och USA, syftar arbetet även till att bidra till min personliga utveckling som arrangör, kapellmästare genom att närma mig det amerikanska idealet inom detta område. Avslutningsvis hoppas jag att denna studie kan få komma att fungera som en katalysator för fortsatta diskussioner och forskning om hur popmusik framställs i Sverige samt den svenska musikbranschens relation till ”more-is- more”. Texten avslutas med en diskussion och förslag till framtida forskning. / Despite Sweden and USA sharing similar views on how pop music should sound on recordings, I observe a noticeable discrepancy in live performances. The primary aim of this study is to identify the reasons behind this perceived difference. My hypothesis is that the US has a general “more-is-more” attitude towards the process of producing live performances, an attitude that is relatively rare in Sweden. To explore this hypothesis, I interviewed 15 Swedish musicians and musical directors. 14 of 15 of the interviewees supported the hypothesis. The study explores several possible explanations for this perceived difference, such as the role of the drummer. The study also considers the impact of the size of the American domestic music industry, which allows musicians to specialize and establish a unique artistic niche. In addition to the comparison study between Sweden and USA, this work also aims to contribute to my personal development as an arranger, musical director, and music producer by approaching the American ideal in this field. In conclusion, I hope that this study can serve as a catalyst for further discussions and research on how pop music is presented in Sweden and the Swedish music industry’s relationship to “more-is-more”. The text concludes with a discussion and suggestions for further research. / <p><em>”Ljudfil 1 – Ett live-ideal för låtproduktion”</em> är ett sammandrag av två spår från en EP där jag och min låtskrivarkollega Simeon Thelander (tillika sångare på projektet) hade avsikten att anamma ett amerikanskt sångideal och tillämpa en more-is-more approach vad gäller musikproduktionen. </p><p>Sammandraget inleds med ett utdrag från låten <em>Child of God</em> och vid 1:05 kommer ett utdrag från en låt som heter <em>Your Word</em>. Jag har varit med och skrivit låtarna samt arrangerat och producerat dem. Andra medverkande inkluderar Ricki Ejderkvist som spelar elgitarr på båda låtarna, Korey Fells spelar talkbox och artsiten Eylie är med och sjunger på <em>Child of God</em>. Emmy Lindéh och Ella Lindéh bidrar med körsång på <em>Your Word</em>. Tobias Grenholm har mixat båda spåren.</p><p><em>”Ljudfil 2 - Produktioner avsedda för framställning av popmusik live”</em> är ett sammandrag av två arrangemang och produktioner jag skapat för olika liveframföranden, vilka jag benämner som <em>Spår 1</em> och <em>Spår 2</em>.</p><p>Sammandraget inleds med ett utdrag från <em>Spår 1</em> där jag står för arrangemang och produktion. Övriga medverkande inkluderar Joshua Foster på trummor och Mathias Lunde på elgitarr. Tobias Grenholm stod för mixningen. För <em>Spår 2</em> står jag för arrangemang och produktion utan ytterligare medverkande. <em>Spår 2</em> inkluderar även vissa element från originalversionen av låten, framför allt perkussiva.</p><p><em>”Ljudfil 3 - En referens till live-musiker”</em> är även det en sammanställning av flera utdrag för en live-produktion. Produktionen är en kombination av element från originalversionerna på respektive låt och tillägg som jag har arrangerat och producerat.</p><p></p>

I och med de senaste decenniernas digitalisering och tekniska utveckling inom musikproduktion har det i högre utsträckning blivit möjligt för enskilda utövare att stå för alla led i produktionskedjan - komposition, produktion, ljudteknik, mixning och mastring. Dessa möjligheter har otvivelaktigt satt sin prägel på den moderna musikproduktionen och termer som laptop-producent och engelskans bedroom producer kan idag användas för att beskriva många av vår samtids mest framgångsrika artister och producenter. Jag själv tillhör denna nya generation, för vilken musikproduktion närmast är synonymt med laptop-produktion, och har i min egen praktik upptäckt ett par återkommande problem som jag misstänker har med denna totala kontroll över arbetsflödet att göra. I det här arbetet utforskar jag enkla demos som ett verktyg för att skapa och bibehålla perspektiv på produktionsarbetet av min egenkomponerade musik. Genom kvalitativa intervjuer med andra som också ägnar sig åt att producera egenkomponerad musik fördjupar jag dessutom min problembeskrivning ytterligare och visar att den i all väsentlighet delas av andra som arbetar på liknande sätt som jag gör. / Is temporary loss of perspective an inevitable part of any artistic process? In this project, I explore a strategy to deal with such problems in music production, namely the demo. With the advance of digital audio workstations and the internet, music production has become more accessible than ever before. The term bedroom producer has gone from being slightly derogatory to nowadays aptly describe many of our most influential and popular contemporary artists and producers. Historically, the music production process has been defined by a clear division of labor: artist/songwriter, producer and engineers that record, mix and master. Today, however, artists and producers have the possibility to control most, if not all, of these stages of production on a single computer. The advantages are many to this development, as it increases an individual’s ability to have detailed control of their output. There is, however, a risk that such solitary work becomes unnecessarily frustrating as a consequence of the insistence on doing everything oneself. Put simply, one might overwork and lose perspective on one’s art because so much uninterrupted time is spent with the project at hand. Being of this generation of producers myself, I have lately come to wonder whether my process - writing, producing and mixing my own songs - could become less ridden with temporary loss of perspective by applying a more clear division in my own labor. More precisely, I focus on the earliest part of the production process, the demo. Instead of laboring over longer periods of time with the entire production chain - from inception to final mix - I want to explore a different workflow, which allows me to better sustain a constructive perspective on my songs and productions. In this project, I dedicate time specifically to produce simple demos, the sole purpose of which is to document an idea and guide the potential final production at a later stage. I also interview others who produce their own songs in order to deepen my analysis and strengthen the relevance of my project.

Den här studien fokuserar på att undersöka workflow hos musikproducenter för att kunna identifiera konkreta tips som förbättrar effektivitet och hantverk i musikskapande. Genom kvalitativa intervjuer med sex erfarna musikproducenter i Berlin och en i Stockholm har en lista med tio konkreta tips för att förbättra sitt workflow skapats. Resultaten visar bland annat att balansera effektivitet mot hantverk utefter produktionens / låtens ändamål är nyckeln till ett bra workflow. För att validera tipsens effektivitet skapades tre musikproduktioner som var väldigt olika varandra, där tipsen testades. Efter att de konstnärliga verken var färdiga analyserades valet av workflow och arbetsmetoder till dessa produktioner för att bedöma påverkan på musikens uttryck och sound. / This study focuses on investigating the workflow of music producers in order to identify concrete tips that improve efficiency and craftsmanship in music creation. Through qualitative interviews with six experienced music producers in Berlin and one in Stockholm, a list of ten tips to improve your workflow has been created. The results show that balancing efficiency with craftsmanship according to the purpose of the production/song is the key to a good workflow. To validate the effectiveness of the tips, three very different music productions were created, where the tips were tested. After the artistic works were completed, the choice of workflow and working methods for these productions was analyzed to assess the impact on the expression and sound of the music.

Under det gångna året har jag studerat min kreativa process. Syftet är att skapa förståelse för hur jag som låtskrivare och musikproducent kan förändra min kreativa process för att uppnå resultat som jag finner tillfredställande.  Jag har skrivit, spelat in och producerat åtta låtar inom ramarna för projektet. För att belysa och utvärdera mina processer har jag testat olika metoder och tillvägagångssätt. Hälften av musiken har jag skrivit på egen hand, resten har skrivits i varierande former av samarbete. Utöver samarbete eller ensamt arbete har varje process getts specifika förutsättningar i form av olika begränsningar och friheter. Hälften av musiken har även mixats i samarbeten. För att analysera mina upplevelser av processerna och musiken lyfts ett antal teoretiska perspektiv som berör kreativa processer samt identitet från ett sociologiskt perspektiv.  Jag har inte upptäckt någon allmängiltig nyckel till framgång. Flera av mina metoder har emellertid fungerat som bidragande faktorer till mer tillfredställande resultat. Grundlig analytisk reflektion har varit den mest effektiva metoden. Projektet kretsar kring mina upplevelser, men mina frågor, tankar och metoder kan vara användbara även för andra. / In the past year I have studied my own creative process as a music producer and a songwriter. My purpose is to gain a greater understanding of how I can change my creative process to achieve results that I can be more satisfied with.  I have written, recorded and produced eight songs within the project. Half of them I have written by myself, the other half were written in varying degrees of collaboration. To study and develop my creative processes I have collaborated and worked in solitude. In addition, each process has been given a specific set of circumstances such as limitations in time and tools or the freedom to create in any way I choose. Four of the songs have been mixed in collaboration. To analyze my experiences, I raise theoretical perspectives within the artistic and the sociological field of study.  I haven’t discovered any one big truth or key to success, but during the project I have found many contributing factors to creating something that in my own opinion works. Thorough reflection and analysis have been the most universally applicable method. The project is focused on my own experience. I do however believe that my questions, thoughts and methods can be of use to others.

Despite software being commonplace in the recording industry today, preconceptions exist regarding the digital equivalents of yesteryears hardware. Whilst studies within the field of cognitive psychology shows that prejudice can influence sense-experience, or how different senses can have influence one another, most studies regarding interface design seem to focus on usability. Since quality of sound arguably is a considerable factor in regards to the success of this type of software, this study intends to investigate whether graphical user interfaces can affect how sound is perceived. An experiment was conducted where participants with the help of a survey had to evaluate the same sounds in relation to two graphical user interfaces designed according to two common designs, in order to see whether any differences could be found. Based on the results, neither the research question could be answered, nor could the null hypothesis be rejected, mostly because of a lack of participants. Despite the many problems, potential and real, as well as the amount of research fields that the study transcends, the study could do well as groundwork for a larger study.

This study explores the musical practice of designing a soundscape with the theoretical and methodological starting points of world building and soundscape ecology. Artistically, this exploration consists of the creation of three recordings each one portraying different narratives within the imagined and designed environment with theme of Human impact on the Swedish forest’s biodiversity. Methods and theories of world building elements are used to conceptualize the environment, while the approaches of soundscape ecology are used to portray this conceptualization during the recording process and when analyzing the results. The music was co-created in the studio through improvisation and the use of what I call multi- sensory material. The improvisational and material practice stemmed from my focus on the interrelationship between the conceptualized environment and the physical studio environment. A collaborative effort was made to portray and explore the sonic possibilities of the environment by evoking associations and reflections on the ecological interaction, meaning that between organisms and their environment. The purpose of this study is to examine the experience and value of designing a soundscape with world building and soundscape ecology as theoretical and methodological starting points. I believe many music creators hear their music as soundscapes and I want to contribute with knowledge to this phenomenon by theorizing the elements that compose a dynamic soundscape. The name of the thesis “Hearing the Forest for the Trees” is a reference to the idiomatic expression “seeing the forest for the trees”, meaning missing the greater picture by focusing too much on details. The expression relates to the knowledge gained in this project regarding the importance of conceptualizing the soundscape’s environment in order to create sound interaction with intention, and getting a wider perspective on how to design a rich sounding soundscape. / Denna uppsats utforskar den musikaliska praktiken i att designa ett ljudlandskap med teoretiska och metodologiska utgångspunkter från världsbyggande och ljudlandskapsekologi. Konstnärligt består detta utforskande av skapandet av tre inspelningar som var och en porträtterar olika berättelser inom den tänkta och designade miljön med temat: mänsklig påverkan på den svenska skogens biologiska mångfald. Metoder och teorier för världsbyggande används för att konceptualisera miljön, medan ljudlandskapsekologi används för att skildra denna konceptualisering under inspelning och senare analys. Musiken skapades tillsammans med musikerna genom improvisation och användandet av multisensoriskt material i studion. Improvisations- och materialpraktiken grundades ur mitt fokus på förhållandet mellan den konceptualiserade miljön och den fysiska studiomiljön. Genom samarbete skildrades och utforskades miljöns ljudmöjligheter genom att väcka associationer och reflektioner kring den ekologiska interaktionen, dvs den mellan organismer och deras miljö. Mitt huvudsakliga syfte i detta projekt är att utforska upplevelsen av och värdet i att designa ett ljudlandskap med världsbyggande och ljudlandskapsekologiska teorier och metoder som utgångspunkter. Jag tror att många musiker och producenter ser på sin musik som ljudlandskap och jag vill bidra med kunskap till detta fenomen genom att teoretisera de element som utgör ett ljudlandskap. Namnet på uppsatsen "Höra skogen för alla träd" är en referens till det idiomatiska uttrycket ”inte se skogen för alla träd”, vilket betyder att missa helhetsbilden genom att fokusera för mycket på detaljer. Uttrycket relaterar till den kunskap som erhållits i detta projekt om vikten av att konceptualisera ett ljudlandskaps miljö för att skapa ljudinteraktion med intention, och få ett bredare perspektiv på att designa ett rikt ljudlandskap.

Dagens mellan- och högstadieelever lever i en digitaliserad värld där smartphones och surfplattor är en självklarhet. Samtidigt har applikationer för musikskapande blivit fler och bättre, och musikundervisning med digitala verktyg finns idag med i det centrala innehållet i kursplanen för ämnet musik i grundskolan. Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning mellan- och högstadieelevers digitala litteracitet med surfplattor och smartphones kan användas som redskap i musikundervisning samt vad de digitala verktygen kan erbjuda elever och deras lust att musicera. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes mellan- och grundskoleelevers tillgång till, erfarenhet av, och lust att musicera med surfplattor och smartphones. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning där 222 elever från fem olika skolor runt om i Sverige agerade respondenter. Resultatet visade att de allra flesta mellan- och högstadieelever har tillgång till en surfplatta eller smartphone och att de också använder redskapet dagligen. Dock var det endast en liten minoritet som hade erfarenhet av att skapa musik och spela virtuella instrument på surfplatta och smartphone. Detta mynnade ut i en diskussion där musiklärarens roll i att presentera surfplattor och smartphones som medierande redskap lyfts som viktig. Läraren bör ge eleverna ett sociokulturellt sammanhang där surfplattor och smartphones är medierande redskap och eleverna hittar meningserbjudanden även för musikskapande i artefakten.

No description available.

Syfte med detta självständiga arbete har varit att introspektivt undersöka vilka musikaliska och kreativa aspekter som är viktigast för mig i mitt konstnärliga uttryck, och hur dessa har påverkat mig som musikproducent. I arbetet har jag också undersökt min konstnärliga arbetsprocess och vilka metoder som är mer eller mindre gynnsamma. Med en teoretisk utgångspunkt i filosofen Martin Heideggers teori om konstverkets ursprung, och musikpedagogen Fred V. Nielsens teorier om meningslager i det musikaliska objektet, har jag valt att analysera tre låtar inom mitt artistprojekt LiLL. I analysen har jag fått syn på hur viktigt det är för mig att de tre meningslagren, emotion, spänning och kinetik/kroppsligt, är sammankopplade samt hur jag använder visioner, färg och inre bilder för att förhålla mig till ett abstrakt skapande i en DAW och realisera mitt musikaliska uttryck. Insikter som denna studie har lett till är bland annat att min musikaliska process gynnas både tidsmässigt och kreativt av samarbeten. Jag har också konstaterat att jag skapar mig själv som musikproducent och artist genom att skapa musik. Min konstnärliga och tekniska förmåga utvecklas i takt med att jag skapat ett musikaliskt verk i enlighet med Heideggers teori. / The purpose of this study has been to introspectively examine which musical and creative aspects are important to me in my artistic expression, and how these aspects have affected me as a music producer. I have also examined my artistic working process and which methods are more or less favorable. With a theoretical starting point in the philosopher Martin Heidegger's theory of the origin of the work of art, and the theories of layers of meaning in the musical object by the professor in musical education Fred V. Nielsen, I have chosen to analyze three songs within my artist project - LiLL. By analyzing these songs, I have seen how important it is for me that the three layers of meaning, emotions, tension and kinetics / bodily, are connected and how I use visions and inner images to relate to the abstract creation of music in DAW:s. This study has led to insights regarding my artistic working process which are that my musical process benefits from collaborations and, in affordance with Heidegger's theory, that I create myself as a music producer by creating music at the same time as my musical ability develops by creating music.

Music production is constantly evolving and new "gadgets" and "apps" to help the creation of music are continuously being released. They enable the music production, so even the most unskilled music maker can produce one ́s own slideshow from the vacation for example, or a digital Christmas card to send to the loved ones. But if we are to have education for future music producers in high school, then what are we going to teach the students, so that they are able to advance from the "everyday" use to a more professional level of music production. Are the goals that have been set up for the course music by the Agency for education really relevant to what will be expected of a music producer now and in the future? The survey that has been made by data acquisition of young people shows a picture of the progress and a future vision of the music creation. Additionally, interviews with practicing teachers and music producers have been made, where each and one are giving their personal view of music production around us today. What has emerged from these studies is that in spite of the democracy and availability, which is characteristic of today ́s music production, the need of experts who perform this profession is indeed still great. The objectives and requirements for music production in high school set by the Agency for education, reflects the realities of music producers today relatively well, but that’s mainly because the objectives are hugely extensive and interpretable. If we want a more democratic music production, the availability needs to improve further. / Musikproduktion är ett ständigt utvecklande område och för varje dag som går introduceras nya ”gadgets” och ”appar”, som möjliggör för gemene man att kunna göra sin egen musik, t.ex. till ett nyskapande bildspel från semestern eller varför inte ett digitalt julkort för att skicka till sina nära och kära. Men om vi nu ska ha utbildningar för kommande musikproducenter på gymnasiet, vad är det då som ska undervisas för att vidareutveckla sig från det ”vardagliga” användandet som enkelt går att lära sig på egen hand, till ett mer professionellt musikproducerande. Är de mål som skolverket har implementerat för kursen musikproduktion verkligen relevanta med vad som kommer att förväntas av en musikproducent, i nutid och i framtiden? Undersökningen som har gjorts genom datainsamling via enkät från ungdomar, visar en bild av utvecklingen och framtidsvisionen av musikskapandet. Vidare har intervjuer genomförts med verksamma lärare och musikproducenter, som har bidragit med sin egen uppfattning av dagens musikproduktion som finns runt omkring oss. Det som har framkommit i dessa undersökningar är att även om musikproduktionen är tämligen demokratisk och tillgänglig så finns fortfarande ett stort behov av experter som utför detta yrke professionellt. Skolverkets mål och krav för gymnasiet speglar hur verkligheten ser ut för musikproducenter idag relativt bra, men det har mycket att göra med att målen är enormt omfattande och tolkningsbara. Om vi vill ha en mer demokratisk musikproduktion behöver tillgängligheten bli ännu bättre.