Sverige har genom åren ratificierat en mängd internationella traktater inom folkrättens område som gäller vid krig och konflikt. Enligt Totalförsvarets folkrättsförordning ska de bevakningsansvariga myndigheterna ha kunskap om folkrättens regelverk i krig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har till uppgift att erbjuda utbildning i det folkrättsliga regelverket i krig till dessa myndigheter. Denna uppsats ämnar därför undersöka hur denna folkrättsliga utbildning ser ut och hur väl den implementeras i enlighet med det som står i Totalförsvarets folkrättsförordning.

This thesis aims to examine the importance of the organization Process Kedjan regarding youth’s termination of delinquency and drug abuse. It also aims to examine in which extent the organization helps the youths in different ways than authorities, as well as how the organization can function as a complement to authorities. The thesis is designed as a case study and is based on the perspective of the organization’s members. The study was performed by using qualitative interviews with five boys who have received or still are receiving help from the organization. Three of them are still receiving support and two of them are now working in the organization. They are all in the ages between 18 and 25, and has been active in delinquency and drug abuse in the ages between approximately 12 and 20. The theory of age-graded informal social control by Laub and Sampson was applied in the analysis. In the processing of the empirical material it emerged that Process Kedjan has been of great importance for the youths in their desistance of delinquency and drug abuse. Other factors of significance has been: close relationships, daily routines and activities and a sense of guilt for the harm they have caused other human beings. Another finding in the study was that Process Kedjan has qualities that cannot be found in authorities. These qualities are summarized in four different terms: identification, reliance, accessibility and fellowship. By the result we could find that Process Kedjan is an important complement to the authorities work regarding to prevent relapse in delinquency and drug abuse among youths, but collaboration between the organization and different authorities is required to be able to help a youth. The organization has contributed to a better view on authorities among the youths, they now understand the importance of dealing with for instance social services. / Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse organisationen Process Kedjan har för ungdomars upphörande av kriminalitet och missbruk. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning organisationen hjälper ungdomar på andra sätt än myndigheter samt hur organisationen kan fungera som ett komplement till myndigheter. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och utgår från medlemmarna i Process Kedjans perspektiv. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem unga män som får eller har fått hjälp av organisationen. Tre av dem tar fortfarande emot hjälp och två arbetar numera i organisationen. I analysen tillämpades Laub och Sampsons teori om upphörandeprocesser, vändpunkter och sociala band. Vid bearbetning av det empiriska materialet framkom det att Process Kedjan har varit av stor betydelse för att ungdomarna ska kunna upprätthålla ett liv utan brott och missbruk. Andra viktiga faktorer har varit: nära relationer framför allt med familj, dagliga rutiner och aktiviteter samt en skuldkänsla av att ha orsakat skada hos andra människor. Det framkom också att Process Kedjans verksamhet innehåller delar som inte går att finna hos myndigheter. Dessa har sammanfattats i fyra olika begrepp: identifikation, tillit, tillgänglighet och gemenskap. I resultatet går det att utläsa att Process Kedjan är ett viktigt komplement till det arbete som myndigheter utför angående att förebygga återfall i kriminalitet och missbruk bland ungdomar, men för att kunna hjälpa en ungdom krävs ett samarbete mellan organisationen och olika myndigheter. Med hjälp av stöd från organisationens personal har ungdomarna fått en förändrad syn på myndigheter och ser nu vikten av att ha en kontakt med exempelvis socialtjänsten.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

Denna uppsats är en kvantitativ studie om 15-åringars tillit till statliga institutioner utifrån social position i samhället. Studien har genomförts genom en surveyundersökning i form av enkäter genomförda i klass nio i sex kommunala grundskolor i Stockholmsområdet. Studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan social position och tillit där vi använder social position som ett samlingsbegrepp för faktorerna socioekonomisk status, klassbakgrund, invandrarbakgrund och kön. Resultaten visar att det går att se ett samband där ungdomar med en lägre social position hyser lägre tillit än ungdomar med en högre social position. Vi kan endast se kön som en faktor gällande den generella tillitsfrågan samt gällande upplevelsen av trygghet kvälls-/nattetid i närområdet. Där personer som definierar sig som kvinnor skattar lägre tillit och känner sig mindre trygga i mörkret än män. Analysen visar att det finns samband mellan tillitsgrad och bostadssegregation, förändringar i välfärdsstaten Sverige, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt i vilken mån ungdomarna av sina föräldrar blivit rådda att inte lita på personer i allmänhet. Våra resultat har vi kommit fram till genom framförallt bivariata analyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av teori om tillit, socialt kapital och intersektionalitet. De slutsatser vi kan dra av vår analys stämmer till stor del överens med tidigare forskning på ämnet. / This paper is a quantitative study, which examines 15-year-olds trust towards governmental institutions on the basis of social position in society. The study has been carried out through a survey in class nine in six public schools in the Stockholm region. The study aims to investigate whether there is connection between social position and trust, where we use social position as a generic term for socioeconomic status, class background, immigrant background and gender. The results show that it is possible to see a correlation between lower social position and lower trust and higher social position and higher trust. We can only see gender as a factor according to the general question of trust as well as the question of current experience of safety in the evening/at night in the surrounding area. Where people who define themselves as women perceive less trust and feel less safe in the dark than men. The analysis shows that there is connection between the levels of trust and residential segregation, changes in the welfare state, the parents ' educational background and the extent to which young people been advised by their parents not to trust people in general. The results has been analysed through bivariaty analysis in IBM SPSS Statistics 22. The conclusions we can draw from our analysis is to a large extent consistent with previous research on the topic.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.</p><p><strong>Metod:</strong> En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.</p><p><strong>Resultat:</strong> Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse. Resultatet visar även att förhållningssättet till kommunikation till stor del överensstämmer med hur kommunikation traditionellt sett brukar uppfattas inom organisationer. På frågan om hur kommunikationen ansetts fungera mellan de samverkande var det svårt att få fram en enhetlig bild. I utvärderingen går det att läsa att det skett få eller inga förbättringar alls, medan det utifrån analysen av dokumentet i sin helhet finns uttalanden som talar både för och emot.</p>

<p>Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar.</p><p>Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen.</p><p>Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod.</p><p>Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman.</p> / <p>Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business.</p><p>The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool.</p><p>The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of:</p><p>(a) dilemma points - events where the dilemmas originate.</p><p>(b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk.</p><p>(c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.</p>

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fånga upp de barn och unga som far illa i samhället idag. Därför initierade regeringen år 2006 en nationell samverkanssatsning där målet var att långsiktigt stärka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har några dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvärdering som sammanfattar erfarenheterna från projekten. I dokumenten framträdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat. Syfte: Syftet med studien var att få en större förståelse för hur begreppet kommunikation kan förstås samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen. Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts på ovanstående dokument för att försöka tydliggöra och förstå de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna. Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen på att kommunikation i mångt och mycket kan förstås som ett verktyg eller medel för att uppnå en gemensam bas för samverkan. Kommunikation är vidare ett sätt att utbyta kunskap och information på, samt en väg till förståelse. Resultatet visar även att förhållningssättet till kommunikation till stor del överensstämmer med hur kommunikation traditionellt sett brukar uppfattas inom organisationer. På frågan om hur kommunikationen ansetts fungera mellan de samverkande var det svårt att få fram en enhetlig bild. I utvärderingen går det att läsa att det skett få eller inga förbättringar alls, medan det utifrån analysen av dokumentet i sin helhet finns uttalanden som talar både för och emot.

Informationsteknologin (IT) fortsätter att utvecklas snabbt. Det ger möjlighet för företag och organisationer att kostnadseffektivisera sina processer och hitta alternativa lösningar som ökar konkurrenskraften. Den höga utvecklingstakten och de stora kostnader som är inbegripna skapar samtidigt en genuin beslutsosäkerhet vid investering i IT. Företagare ställs inför en rad dilemman: var, när och hur ska investeringar göras? I de situationer där utfallen av ett beslut är oklara eller motstridiga befinner sig beslutsfattaren i ett dilemma. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera beslutsdilemman som beslutsfattare har vid dessa IT-investeringar. Studien bygger på beslutsteori, där referensramen bestäms av såväl den rationella skolans mycket bestämda beslutskedja som av mer socialkonstruktivistiska beslutsmodeller. Beslutsperspektiven varierar med kontexten och intressenterna. Företaget är en koalition mellan olika aktörer, alla med sitt perspektiv på företagets beteende i den specifika branschen. Empirin utgörs av två myndigheter (fallstudier), Skatteverket respektive Premiepensionsmyndigheten (PPM). Genom intervjuer, studier av arkivmaterial samt deltagande observation har jag samlat information om två beslutsprocesser: PPM:s val mellan att köpa ett färdigt IT-system och att utveckla ett eget samt Skatteverkets val mellan ett proprietärt IT-verktyg och ett baserat på öppen källkod. Analysen av det empiriska materialet har resulterat i en typologi med tre typer av beslutsdilemman vid IT-investeringar. Den första typen av dilemman är de beslutspunkter som uppstår i samband med investeringar. Jag kallar dessa för (a) dilemmapunkter. Den andra typen av dilemman beror av att resultat och konsekvenser ofta är svårbestämda. Det leder till en hög beslutsosäkerhet och jag benämner därför det (b) konsekvensdilemman. Beslutsdilemmat kan också betyda att man ställs inför flera beslutsalternativ med både förväntat önskat och möjliga, oönskade resultat. Det ställer beslutsfattaren inför valet att balansera mellan alternativen. Jag kallar dessa för (c) balansaktsdilemman. / Summary: The rapid progress of Information Technology (IT) continues. IT can make processes more cost-effective and be a tool when identifying alternative solutions to increase competitiveness. However, the rapid pace of development and the high costs attached, creates a genuine uncertainty when it comes to IT-investments. Eventually, the organization will be confronted with dilemmas such when decisions or their outcomes are unclear or contradictory, you have a dilemma. The purpose of this study is to describe and analyze balance acts (dilemmas) of IT-investments. The base of study is decision theory, from the traditional rational way of reasoning to more socially constructed models. The perspective varies with the contexts and actors. The company is a coalition of actors, all with a different perspective on a specific part of the business. The empirical data consist of two public authorities (case-studies), Swedish Tax Authority and Premium Pension Authority (PPM). I have collected data by conducting interviews, taking part of archived material and being an observant participator. PPM’s dilemma is whether to buy or to develop a system and Swedish Tax Authority’s dilemma is whether to use open source or a proprietary development tool. The analysis of the empiric material have resulted in a typology of dilemmas in conjunction with IT-investments. The typology consists of: (a) dilemma points - events where the dilemmas originate. (b) dilemma consequences – dilemmas that are hard to discern and thus associated with a great deal of risk. (c) balancing acts dilemmas - the decision maker must balance between multiple choices in order to reach a satisfying outcome. Each choice has its pros and cons.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna. Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra. I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen. Därefter behandlas ämnet organisationskultur genom att vi tar läsaren genom två olika perspektiv, nämligen det moderna perspektivet och ett styrningsperspektiv. Subkulturer i förändringsprocesser behandlas sedan och avslutningsvis visas en operationalisering av de olika teorierna genom en sammanfattande modell. Litteraturen som använts är vetenskapliga artiklar i ämnet samt grundverket av Schein (1992). Metoden som använts är en fallstudie av fusionen mellan Högskolan på Gotland (Hgo) och Uppsala universitet (UU). Fallstudien består av en undersökningsmix där intervjuer med nyckelpersoner i organisationen och samgåendet, enkät med personalen vid Hgo samt dokumentanalyser ingått. De olika metoderna har sedan i kombination med den teoretiska modellen gjort att vi kunnat genomföra en analys av fusionen. Den förväntade påverkan som en fusion kommer att skapa hos en mindre myndighet i samgåendet med en större myndighet skiljer sig en del hos medarbetare och det finns både positiva och negativa föreställningar. Hgo:s flexibla och oformella arbetssätt byts ut mot ett mer formellt och stabilt förhållningssätt med längre beslutsvägar men med mer förankrade beslut. Eventuellt kommer det att uppstå en subkultur där Campus Gotland har kvar den kultur de byggt upp inom Hgo. Risken finns då att det blir en oenig organisation som spretar åt olika håll, men målet enligt intervjurespondenterna är att skapa det bästa av två världar. Om Hgo:s positiva delar av organisationskulturen kan kvarstå tillsammans med stabiliteten som UU ger Campus Gotland har förväntningarna från nyckelpersonerna infriats. Andra resultat som framkommit av studien är att det vid fusion mellan en mindre och en större myndighet bör lyftas upp kulturskillnader för att försöka kombinera dem på bästa sätt. Att försöka bilda en enad, ny sammanslagen organisation genom att skapa delaktighet hos anställda i processerna är en aspekt som förväntas påverka utfallet i en positiv bemärkelse. Något vi upptäckte i undersökningen var att de djupare delarna i organisationskulturen, de underliggande antaganden, var de som förväntades förändras i störst grad vid en fusion, vilket kan ses som ett stort problem som skapar oro hos anställda. / Mergers of public authorities have become an increasingly common feature and include mergers between strong universities and smaller colleges. There are aspects that militate against mergers because they can create a negative impact, mainly because of the cultural differences between the merging authorities. This paper examines how organizational cultures are expected to be influenced in mergers. Focus is on the cultural differences between merging agencies, when one organization is larger and has more influence than the other. A case study was made of the merger between Uppsala University and Gotland University, based on a research mix which included interviews with key persons in the merger, a poll with the staff at Gotland University and document analysis. The conclusion of this study is that cultural differences should be lifted to the surface so that they can be combined. To create a united new, merged organization it is necessary to raise participation among employees in the merger process. A result that we found in the study was that the deeper parts of the organizational culture, the underlying assumptions, were those that expected to change the most in the merger, which is viewed as a major problem that creates anxiety among employees.

Civil-military relations – conditions for cooperation Abstract:   Civil-military cooperation is a branch of current interest, both in studies and research. The importance has also increased after the government´s demands in a more developed and efficient coordination of national contribution to international peace support operations. Several studies show that there is a lack of ability to cooperate between different levels of command and other actors. The Swedish tradition of state administration is strong and the responsibility to cooperate lies within the hands of the different authorities. Therefore, the relationship between central authorities is of utmost importance when it comes to create conditions for civil-military cooperation. The purpose with this essay is to describe the civil-military relationship at the central level in order to better understand conditions for coordination. For starting point, the study will use a theory where the civil-military relations are of utmost importance for state conditions to make strategic assessments. In the essay, three processes are examined and compared between three central governmental authorities from official directives and guidance, reports and interviews. The result show that the relationship between authorities is characterised by mutual will and engagement to enhance conditions to cooperate but is limited by cultural reasons, own interests, lack of knowledge in each other’s organizations and a need for improved governmental directions and guidance. / Civil-militära relationer - förutsättningar för samverkan Sammanfattning   Civil-militär samverkan är ett aktuellt område för studier och forskning. Inte minst har betydelsen ökat efter ambitionshöjningar från regeringen avseende krav på effektivare samordning av nationella bidrag till internationella fredsfrämjande insatser. Flertalet studier visar på brister i samverkan mellan dels olika ledningsnivåer och dels mellan sidoordnade aktörer. Den svenska förvaltningstraditionen står stark och ansvaret för samverkan finns hos myndigheterna. Relationen mellan myndigheter på central nivå är därför avgörande för civil-militär samverkan och dess förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att beskriva den civil-militära relationen på central nivå för att förstå förutsättningarna för civil-militär koordinering. Studien tar utgångspunkt i en teori om civil-militära relationer där dessa utgör avgörande förutsättningar för strategiska bedömanden i en stat. I uppsatsen studeras tre processer vilka jämförs mellan tre centrala myndigheter utifrån styrdokument, rapporter och intervjuer. Resultatet visar att relationen mellan myndigheter karakteriseras av en ömsesidig vilja och engagemang att förbättra förutsättningarna för samverkan men begränsas av kulturella skäl, egenintresse, bristande kunskap om varandras organisationer samt behov av tydligare styrningar från politisk ledning.