Problembakgrund och syfte: Trots att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service trädde i kraft i september 2020 visade siffror från mars 2021 på Webperf.se att flera myndigheter fortfarande inte levde upp till lagkraven. Ungefär var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning. Vissa funktionsnedsättningar kan påverka personens förmåga att ta till sig av digital information vilket innebär att ungefär 20 procent av befolkningen riskeras att exkluderas från viktig information på grund av myndigheternas bristande tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur fyra myndigheter arbetar med digital tillgänglighet.   Metod och material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där materialet har samlats in genom intervjuer med representanter från Trafikverket, Medlingsinstitutet, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för press, radio och tv. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av distans och rådande situation.   Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att arbetet med att tillämpa DOS-lagen skiljer sig åt mellan samtliga myndigheterna, oavsett om de har uppnått bra eller bristande tillgänglighet på sina respektive webbplatser. I studien har vi kommit fram till att resultatet av myndigheternas arbete med digital tillgänglighet till stor del hänger ihop med hur förankrat det är till myndighetens egen verksamhet och värderingar. Tid och prioriteringar av arbetet är två andra faktorer som visat sig vara viktiga. Myndigheter som arbetat med digital tillgänglighet en längre tid har lyckats bättre med att tillämpa lagkraven och för de myndigheter som börjat arbetet senare har prioriteringar i arbetssättet påverkat resultatet. Det som sticker ut från resultatet i denna studie är att vi inte kunnat påvisa att antalet medarbetare som arbetar internt med digital tillgänglighet påverkar resultatet. Trots omfattningen av arbetet med att tillämpa kraven på digital tillgänglighet har då de myndigheter som lyckats bäst endast haft en medarbetare som arbetet med webbplatsens tillgänglighet.

Allmänhetens förtroende för myndigheter har en avgörande betydelse i demokratiska samhällen, särskilt under kristider, och därför är förtroende som ämne av global relevans. Tidigare forskning visar att förtroendet för myndigheter generellt har varit lågt under tidigare pandemier, men däremot ser förtroendet för många länder ut att ha ökat under covid-19-pandemin. Essentiella hot som covid-19-pandemin gör faktorer som kan påverka allmänhetens förtroende för myndigheter extra viktiga att undersöka, men eftersom covid-19 till stora delar fortfarande är ett okänt hot är det ännu mycket forskning som saknas inom området.  Syftet med föreliggande studie är öka förståelsen för allmänhetens förtroende för myndigheter under covid-19-pandemin genom att analysera individers uppfattningar om och erfarenheter av pandemin och myndigheterna. Fokus är på människors förtroende för myndigheter i Sverige under våren 2021, samt centrala faktorer som är av betydelse för förtroendet. Studien bygger på granskning och sammanställning av internationell forskning som berör människors förtroende för myndigheter, samt vissa teoretiska perspektiv av Bo Rothstein (2003). Empirin utgörs av en webbenkätsundersökning som besvarades under april-maj 2021 av 350 respondenter mellan 18 och 87 år.  Majoriteten av respondenterna har högt eller varken högt eller lågt förtroende för myndigheterna under covid-19-pandemin. Resultaten visar bland annat att det finns samband mellan respondenternas förtroende för myndigheterna och uppfattningen om hur effektivt myndigheterna arbetar, om det är lätt eller svårt att förstå allmänna rekommendationer och restriktioner samt upplevelsen av i vilken grad andra följer rekommendationer. En del av resultaten bekräftar slutsatser som redan gjorts inom området, medan andra resultat motsäger tidigare forskning och teori.  Studien bidrar framför allt med att belysa förtroendets relevans i samhället, samtidigt som den ökar förståelsen för faktorer som har betydelse för förtroendet för myndigheter under de allvarliga och omfattande händelser som en pandemi innebär. / Trust in public institutions is of great importance in democratic societies, especially during times of crisis, and therefore the subject trust is also highly relevant globally. Previous research shows that trust in public institutions has generally been low during former pandemics. However, trust in authorities appears to have increased in many countries during the COVID-19 pandemic. Essential threats such as the COVID-19 emphasizes the importance of examining factors that may affect trust in public institutions, but since COVID-19 is still largely an unknown threat, further research is needed in the field.  The purpose of this study is to develop further understanding of trust in public institutions during the COVID-19 pandemic, through analyzing individuals’ perceptions and experiences of the pandemic and public institutions. The focus of this study lies on trust in public institutions in Sweden during the spring of 2021, and factors of significant meaning. The study is based on a summation of international research on the subject, as well as some theoretical perspectives by Bo Rothstein (2003). The empirical data was collected from an online survey answered by 350 respondents between 18 and 87 years old, during April and May 2021.  The majority of the respondents have high or neither high nor low trust in public institutions during the COVID-19 pandemic. The results conclude that there is, for instance, a connection between the respondents’ trust and their perception of how effectively the public institutions work. There is also a connection between trust and the respondents’ perception of to what extent others follow general recommendations, and if general recommendations and restrictions are easy or difficult to understand. Some of the results confirm conclusions that have already been made in the field, while other results contradict previous research and theory. The main contribution of this study is to emphasize the importance of trust in a society, as well as develop further understanding of factors that are of significant importance to trust in public institutions during the major and serious events that a pandemic entails.

Uppsatsen undersöker hur förtroendet ser ut för tjänsten stöd och matchningsföretag (STOM) bland de arbetslösa som deltar i programmet i Malmö stad, samt undersöka vilka faktorer och orsaker som ligger bakom den förtroendenivå deltagaren har för tjänsten. Studien förklarar dessa argument och demografiska faktorer utifrån de teoretiska begreppen Institutionell prestation, Individens utvärdering av institutionell prestation samt en komplettering av Bo Rothsteins teori om bemötande. Som metod används digitala enkäter riktad mot STOM-deltagare. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna, 61,9%, har lågt förtroende för STOM-tjänsten medan 8,5% av respondenterna befinner sig på en medelnivå och 29,6% har högt förtroende för tjänsten. Utifrån de teoretiska begreppen är den främsta orsaken bakom dess förtroendenivå hur respondenterna upplevt att STOM har presterat, det vill säga vilka resultat som framkommit av deras tid hos STOM, samt vilka personliga åsikter de har haft om tjänstens prestation. Fler orsaker och faktorer bakom dessa förtroendesiffror presenteras och diskuteras utförligt under studien.

In today's society, usability is an essential principle for developers to handle when developing any system, webpage, or e-service. Usability is important for all types of users. However, it seems that young adults are more or less likely taken for granted when developing usability for their target group. Thus, this study will identify what is important for young adults when usability is required. A case study has been performed to gather data through a qualitative study, including a think aloud-test followed by a semi-structured interview. A theoretical framework has been created, that builds on different aspects of usability: learnability, accessibility, comprehensibility, navigation, flexibility, and discoverability. The study has chosen to focus on these aspects since they are relevant for what the study aims to examines. By using the theoretical framework and analyzing the results, the study reached its conclusion. The conclusion of the study is that the aspects of usability that are important for young adult sare: comprehensibility, accessibility, and navigation.

The global Coronavirus pandemic that started in December of 2019 has had a great impact on the way companies and governmental agencies conduct their business. This has forced a majority of the workforce to start working from home. How can organizations ensure that they maintain the same level of information security when they are no longer fully in control of their employees and their respective work environments? Through a series of interviews, we studied what problems Swedish governmental agencies encountered related to information security, and what solutions they employed to counteract said problems. These interviews were then analyzed using the general inductive approach, in conjunction with theoretical support from the CIA-triad. The conclusions we drew from our analysis of the interviews were that while they were somewhat prepared for this shift, they were also found to have lacking technical education for employees and problems finding necessary tools, such as video conferencing programs, that complied with Swedish and European law regarding the integrity of personal information. There is a collaborative investigation being conducted by a collection of Swedish governmental agencies that intends to solve these issues through finding legal alternatives that are compliant with applicable laws, which hopefully will standardize which tools are used by all agencies. We discuss the implications of these findings, and provide suggestions that may be of help to organizations that are trying to future-proof themselves against similar potential future events.

I Sverige finns samhällsviktig verksamhet hos olika aktörer. Det har gjort att Sveriges krisberedskap bygger på att aktörer aktivt ska samverka. När aktörer samverkar uppstår samverkansdynamiker, dessa syftar på den process som uppstår när människor samverkar med varandra. Studien ämnar förklara hur regionala samverkansprocesser fungerar när ett krisförlopp är långdraget. Det genom att analysera Länsstyrelsers samt Regioners samverkan under Covid-19 pandemin. För att uppnå syftet kommer studien analyseras utifrån variabeln samverkansdynamiker från Emerson och Nabatchis ramverk styrning genom samverkan. Analysen för studien består av en kvalitativ fallstudie där majoriteten av empirin bygger på 10 semistrukturerade informativintervjuer. Informanterna består i huvudsak av landshövdingar samt regiondirektörer. Sammantaget representerar de intervjuade aktörerna 8 av Sveriges 21 län, vilka erhålls i Sveriges tre huvuddelar. Utöver intervjuerna bygger studien på publicerade studier vilka berör Covid-19 pandemin i Sverige. Genom det analyserade materialet går det att påvisa att relationerna mellan regionala aktörer har förbättrats genom att aktörer samverkat under ett längre krisförlopp. Tilliten, förståelsen samt förtroendet mellan regionala aktörer har ökat. Att skapa tillåtande samtalsklimat, bibehålla en kontinuitet avseende samverkande aktörer samt innan kriser upprätta samverkansstrukturer uppmärksammades förenkla regional samverkan vid långdragna kriser. Att under lång tid samverka gränsöverskridande har även medfört utmaningar. Att skapa uthålliga myndigheter, bibehålla en kontinuitet avseende aktörer, anpassa sig efter flertalet olika nationella beslut, skapa en tydlighet avseende ansvarsprincipen samt upprätthålla ett engagemang bland regionala aktörer har varit utmanande. Därtill försvårade delar av den tidigare krisplaneringen samverkan under Covid-19. Exempelvis framkom det att Regional Särskild Sjukvårdsledning (RSSL) samt tidigare strukturer för stabsarbete inte fungerade vid en lika omfattande samt utdragen kris som Covid-19. Svensk regional krishantering samt samverkan har i många avseende inte varit anpassad för att bemöta längre krisförlopp.

Svenska myndigheter agerar utifrån regeringsuppdrag och har i uppgift att informera och influera samhället för allmänhetens bästa (Fredriksson & Pallas, 2018). Myndigheternas sätt att kommunicera ut viktig information till allmänheten har till följd av New Public Management lett till att den offentliga sektorn genomgår en form av kommersialisering (Raftopoulou & Hogg, 2010). De potentiella konsekvenserna kopplade till kommersialiseringen av myndigheternas externa kommunikation undersöks utifrån mottagarens perspektiv och uppfattning. Där potentiella konsekvenser bland annat anses vara risken att budskap går förlorade på grund av hur myndigheternas kommunikation presenteras till följd av användande av strategier inspirerade från kommersiella företags sätt att utforma reklam. Motivationen för studiens fokus ligger i parallellen mellan kommersialiseringens utveckling och att svenska myndigheter kräver högt förtroende och nära samarbete för att lyckas med sina uppdrag (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], u.å.). Men också att myndigheternas kommunikation, arbete och förtroende har visat sig avgörande för att hantera olika samhällssituationer som krig och pandemier (Hyland-Wood m.fl., 2021). Studiens syfte är att undersöka hur kommersialiseringen av svenska myndigheters externa kommunikation uppfattas av dess mottagare. Detta genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med tio personer som via ett variationsurval tillsammans representerar allmänhetens uppfattning. Studien använder teorier inom Strategisk kommunikation, Public Sector Communication [PSC], Branding theory och Reception research. Målet med studien är att bidra med ökad kunskap kring hur nutida publikens upplevelse av transparens och förtroende ser ut i relation till PSC. Resultatet visar att studiens respondenter i viss mån har svårt att urskilja vad som är kommersiell reklam och information från myndigheter till följd av att stimulusmaterialet kan missuppfattas som kommersiell reklam. Det finns därmed också en tendens till att myndigheternas information riskerar att förgås i bruset av kommersialiseringen till följd av allmänhetens benägenhet att “skrolla” förbi reklam på sociala medier och liknande. Förtroendet för myndigheter är generellt högt bland respondenterna vilket stämmer överens med den allmänna grundläggande respekten svenska medborgare har för den offentliga sektorn. Däremot kan det försämras beroende på myndigheternas val av plattform för sin externa kommunikation och ifall det de gör passar överens med deras image. Studien visar att inkluderande av arbete för att utforma samhällsviktig information på ett mottagligt sätt är viktigt där privata sektorns strategier har visat sig inneha aspekter som är bra att inkludera i myndigheternas externa kommunikation för att bibehålla förtroendet från allmänheten. Men däremot anta försiktighet relaterat till dess potentiella konsekvenser. / Swedish authorities act based on government assignments and have the task of informing and influencing society for the benefit of the public (Fredriksson & Pallas, 2018). As a result of New Public Management, the way authorities communicate important information to the public has led to a form of commercialization of the public sector (Raftopoulou & Hogg, 2010). Potential consequences of the commercialization of authorities' external communication are examined from the perspective and perception of the recipients. Potential consequences include the risk of messages being lost due to how authorities' communication is presented as a result of using strategies inspired by commercial companies' advertising techniques. The motivation for the focus of the study lies in the parallel between the development of commercialization and the fact that Swedish authorities require high trust and close collaboration to succeed in their missions (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], n.d.), but also that the authorities' communication, work, and trust have proven crucial in handling various societal situations such as war and pandemics (Hyland-Wood et al., 2021). The purpose of the study is to examine how the commercialization of Swedish authorities' external communication is perceived by its recipients. This is done through qualitative interviews with ten individuals who, through a variety selection, collectively represent the public's perception. The study draws on theories within Strategic Communication, Public Sector Communication [PSC], Branding Theory, and Reception Research. The goal of the study is to contribute to increased knowledge about the contemporary audience's experience of transparency and trust in relation to PSC. The results show that the study's respondents to some extent have difficulty distinguishing between commercial advertising and information from authorities due to the fact that the stimulus material can be misconstrued as commercial advertising. There is thus also a tendency for the authorities' information to be lost in the noise of commercialization due to the public's inclination to “scroll” past advertisements on social media and similar platforms. Trust in authorities is generally high among the respondents, which corresponds to the general basic respect Swedish citizens have for the public sector. However, it can be undermined depending on the authorities' choice of platform for their external communication and whether their actions align with their image. The study also shows that including efforts to present socially important information in a receptive manner is important, where strategies from the private sector have been found to have aspects that are beneficial to include in the authorities' external communication in order to maintain public trust. However, caution should be exercised regarding its potential consequences.

Denna artikel utforskar hur Inclusive Design Toolkit (IDT) kan underlätta för designers att ta fram tillgänglig design. För att testa för- och nackdelar med IDT, användes instruktioner, riktlinjer och verktyg från inclusivedesigntoolkit.com för att ta fram en animerad kortfilm. Resultatet analyserades sedan utifrån de kriterier som ingår i Web Content Accessibility Guidelines och diskuterades utifrån tidigare forskning och designerns egna upplevelser från designprocessen. Resultatet visade att den huvudsakliga analysmetoden inte var så kompatibelt med gestaltnings-materialet som författarna hoppats på. Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) har många kriterier som handlar om programmering och webbdesign, och eftersom gestaltningen inte innehöll någon form av programmering, gick det inte att testa tillgängligheten i relation till dessa kriterier. Däremot visade resultatet att gestaltningen uppnådde de flesta av de visuella kriterierna inom WCAG, och utifrån vår egen uppfattning som designers, så kan IDT ge konkreta och praktiska exempel på hur designerns kan arbeta för att nå upp till riktlinjer och lagar för tillgänglighet. / This article explores how Inclusive Design Toolkit (IDT) can help designers develop accessible designs. To test the pros and cons with IDT, we used instructions, guidelines and tools from inclusivedesigntoolkit.com to produce an animated short film. The result was analyzed based on the criteria from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) and further discussed in relation to earlier research and the designer’s own experiences from the design process. The result made it apparent that the main analyzation method is not compatible with the design material. Web Content Accessibility Guidelines have many criteria which are directed to programming and web design, and because the design did not contain any form of programming, it was impossible to evaluate accessibility in relation to those criteria. However, the result showed that the design had reached most of the visual criteria in WCAG, and based on our own experiences as designers, IDT can provide concrete and practical examples of how designers can reach criteria according to accessibility guidelines and laws.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna. / I´m glad as long as they don´t say that everyone is happy and musical. Parents to children with learning disabilities and their meeting with official authorities.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera hur vårdnadshavare till barn medhemmasittarproblematik upplever samverkan mellan skola, socialtjänst och andra verksammaaktörer som berör ärendet, samt hur vårdnadshavarna upplever verksamheternas ansvar förderas barns problematik. Studiens mål är att förse en ökad förståelse för hur en sådansamverkan kan se ut och upplevs från vårdnadshavarnas perspektiv. För att utföra dennastudie hade vi en kvalitativ ansats och utförde sju semistrukturerade intervjuer medvårdnadshavare till barn med hemmasittarproblematik. Alla var utvalda efter ett målinriktaturval. Den teoretiska ansatsen för uppsatsen är systemteori. Resultatet visar att skola ochsocialtjänsten saknade kunskap och resurser för att hjälpa barn och unga medneuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har visat hur viktig kommunikation mellanbarn, vårdnadshavare och verksamheter är, samt att det finns en brist på samverkan mellanaktörer för att hjälpa hemmasittande barn. Dessutom upplevdes de sakna ansvar för barn medhemmasittarproblematik och vårdnadshavarna önskar fler insatser och mer samverkan. / The purpose of this study was to explore and analyze how guardians of children withproblematic school refusal behavior experienced the collaboration with schools, socialservices and other agencies in matters that concerned their children, as well as the guardian'sexperiences of the organization's responsibility in the matter. The study aims to be able toprovide an increased understanding of what such collaboration looked like and how it wasexperienced from the guardian’s perspective. To accomplish this study we had a qualitativeapproach and conducted seven semi structured interviews with guardians of children withproblematic school refusal behavior, all of which were chosen out of a goal-orientedselection. The chosen implemented theory for this thesis was system theory. The results ofthis study showed that schools and social services were lacking in knowledge and resourcesto help children and youth with neurodevelopmental disorders. Furthermore, they were alsolacking in responsibility for the children with problematic school refusal behavior and theguardians wished for further services with more cooperation. The thesis highlighted theimportance of communication between the child, guardians and organizations, as well as thelack of cooperation between agencies to help children with problematic school refusalbehavior.