Estland har under 1990-talet genomfört en förändring från en del av allsovjetiskt system till en självständig stat. Statsapparatens roll har fått en helt ny mening.Detta arbete granskar de estländska myndigheternas syn på hotbilden mellan 1997 – 2000 och i deras roll i utarbetning av en säkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Hur såg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn på hot och hur förändrades synen på hot under tiden? Vilken är myndigheternas roll i utarbetning av säkerhetsagendan? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

This study aims to examine how heritage archives in Sweden create oral history by the conduction of interviews. Though previous research have shown that this is a task suitable for archives, there have been a lack of knowledge of how this is actually beeing done. Also, oral history have not earlier been studied in relation to the archives larger objectives. The heritage institutions that have been examined are Sjöhistoriska museet, Visarkivet and Dialekt- och folkminnesarkivet I Uppsala. They are all part of public authoritys and use oral history to create more pluralistic and diverse archive collections. The theory being used to analyze these heritage institution is derived from Terry Cooks article “ Evidence, memory, identity, and community: four shifting archival paradigms”. The main method used to understand the creation of oral history in swedish archives have been to interview chiefs and personnel working whith the collections. Important documents, web pages and laws that govern the work have also been analyzed. A result of this study is that the heritage institutions, dispite that they are governed by public authoritys, are relatively free to decide what to collect and how. Two main perspectives guide the archives. The first is the notion that something is in need of beeing documented before it´s to late. The second can be described as a strategy to fill in collection gaps. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

The aim of this study was to examine sex workers openness in regards to sex sale when communicating with other people and authorities. The essential questions that laid the foundation of this research were different factors that influence an individual on their choice of openness and concealment of their experiences, and also how they cope with the consequences of this. The results of this study are based on qualitative interviews conducted with five sex workers. The theoretical framework used to analyze the study’s findings is Erving Goffman’s theory of Stigma and Dramaturgical metaphor. The results indicate that sex workers experience difficulties with being open with other entities, including relationships and authorities. The underlying factors behind this appear to be among other things, based on current laws and social stigma in the society. Sex workers experiences of openness to people in their environment have been both positive and negative. Nevertheless, they have mostly been met with prejudices and dislikes. This signifies that many sex workers feel compelled to withhold and conceal their experiences to others. Our findings also show that sex workers use different strategies when coping with concealment of sex sale, which can have an emotional distress for some individuals.

The purpose of this thesis was to study a selection of Swedish government agencies and their usage of new media to convey information. We thought that the relationship between government agencies and the media should be addressed. This because of the current transitional period between traditional and new media. We have studied five different Swedish government agencies; Swedish Armed Forces, Swedish Tax Agency, Swedish National Institute of Public Health, Trafikverket and Sida. We used a qualitive content analysis and analyzed their homepages on the basis of six different criteria. In addition to this we studied their presence on external social communities and how the government agencies comply with the requirements of their communicative efforts. The study shows that the government agencies’ media usage varies. With the homepage as a common ground, the media use of government agencies approaches to using new media. It depends on the individual government agency's specific needs of providing information.

Det svenska välfärdssamhället skall garantera alla i Sverige en grundläggande välfärd. Vårt välfärdssystem som skall fånga upp de svenska medborgarna, kräver att myndigheterna kommunicerar med varandra. Brister i kommunikation mellan myndigheter har framkommit i bland annat media. Det är orsaken till att syftet med studien är att öka förståelsen för skillnaden mellan myndigheternas kommunikation i ordinarie sammanhang och i individsamverkansteamen i Hallands sammanhang. Hur påverkar olika faktorer i kontexter myndigheters kommunikation? Vad skiljer kommunikationen i individsamverkansteamens kontexter mot ordinarie kontexter? Vi har valt att använda oss av ett deduktivt förhållningssätt under studien. De metoder vi använt oss av för att få fram vår empiri består utav kvalitativa intervjuer med två individsamverkansteam i Halland. Det empiriska material vi fått fram har vi sedan analyserat med en innehållsanalys med hjälp av teorin. Resultatet visar att skillnaden mellan olika myndigheters kontexter kan påverka kommunikationen. Det som skiljer kommunikationen åt i olika kontexter har enligt vår studie visat sig vara att budskapet i ordinarie fall tar längre tid att nå fram till mottagaren och riskerar att i högre grad misstolkas. / The Swedish welfare society should ensure everyone in Sweden a fundamental welfare. Our welfare system to capture the Swedish citizens requires the authorities to communicate with each other. Lacks in communication between authorities have emerged in, among other things, the media. Therefore, the purpose of the study is to increase understanding of the difference in communication between the authorities in the regular context and the context of the individual collaborative team in Halland. How do different factors in contexts affect the communication between authorities? What distinguishes the communication in the context of the individual collaborative context with regular contexts? We have chosen to use a deductive approach during the study. The methods we used to get our empirical work consists of qualitative interviews with two individual collaborators in Halland. We then analyzed the empirical material we got with a content analysis using a theory. The result shows that the difference between different government configurations can affect the communication. What our communication distinguishes in different contexts, according to our study, has been found to be that the message in ordinary cases takes longer to reach the recipient and risks becoming more misinterpreted.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka utomeuropeiskt födda kvinnors upplevelser av att vara arbetslösa och hur det har påverkat deras integration. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem kvinnor födda utanför Europa samt en intervju med två personer anställda på Arbetsförmedlingen. För att analysera det empiriska materialet tillämpades intersektionell teori som syftar till att belysa komplexiteten i maktstrukturer och ojämlikhet. Intersektionell teori innebär att synliggöra faktorer som påverkar människor såsom kön, klass och etnicitet. Genom att se hur de olika faktorerna samspelar kan en fullständig bild av problematiken framträda.  Resultatet från intervjuerna visade att kvinnorna har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett utbildningsbakgrund. Kvinnorna upplever begränsade möjligheterna till arbete i Gävleborgs län. Resultatet visar att kvinnornas integration har påverkats negativt av att ha varit arbetslösa då ett arbete främjar språkets utveckling och bidrar till ett större socialt kontaktnät. Vidare visar resultatet också att kontakten med myndigheter är bristande då kvinnorna upplever att de hade behövt mer stöd. Intervjun med arbetsförmedlarna pekar på att språk, utbildning, kultur och attityder hos arbetsgivare är faktorer som påverkar kvinnornas möjligheter till arbete.

Uppsatsen ämnar belysa de klarspråksproblem mellan myndighet och medborgare, i blanketter som kommunikationsmedel, som uppstår på grund av bristfälligt klarspråksarbete. Huvudfokus är klarspråk, men ett delfokus hamnar även på den typografiska delen av blanketterna som påverkar läsbarheten. Som metod används tre delundersökningar för att få tre olika vinklingar på klarspråk. Det visar sig att det finns stora skillnader avseende klarspråk för de olika myndigheterna, vilka man kan dra slutsatsen att det beror på myndigheternas auktoritära position och vem eller vilka blanketten har som målgrupp. Det visar sig även att det är tydliga skillnader mellan de myndigheter som har ett pågående klarspråksarbete och de som inte har det.

Hur bemöts homosexuella män av samhället? Det är en av frågorna vi försöker besvara i vår undersökning som utspelar sig i Halmstad. Eftersom det inte finns så mycket forskning inom detta ämne är vår undersökning väldigt viktig. Studien består av enkäter och intervjuer som vi tolkar med hjälp av hermeneutik. I undersökningen söker vi även svaret om det blivit någon skillnad i bemötandet från samhället. Undersökningen visar även på hur homosexuella män passar in i den heteronormativa kultur vi lever i. Med hjälp av HBTQ forskning och begrepp ger undersökningen en förståelse för hur homosexuella män blir bemötta, och även hur dem känner när de ställs inför dessa bemötanden. Våra respondenter anser att bemötandet från samhället blivit mer öppnare och accepterat, men att det fortfarande finns mycket fientliga och nedlåtande bemötanden. Detta kopplar våra respondenter någorlunda också ihop med att bo i en småstad så som Halmstad. Vad vi ser är att bemötanden går hand i hand med kunskap och att de då tenderar att vara bättre när bemötaren besitter tillräcklig kunskap om sexualiteter.