The purpose with this essay is to study the public support givers view of the concept innovation and to study how the public support givers discuss and act around the division of public support to entrepreneurs innovations. The purpose is further to describe if the division of public support favour or not favour environmental innovations and to examine if the public support givers consider the industry for environmental innovations is profitable for the society’s economy. We have done several case studies where we have interviewed eight public support. Support givers in this essay are defined as public authorities and other organisations on local, national and/or international level that gives public support to innovations. The public support givers that take part of the essay is VINNOVA, ALMI Stockholm, Innovationsbron, Energimyndigheten, SU Holding AB, KTH Holding, Västra Götalandsregionen and MISTRA. Our theoretical starting point is Silverman and Baums theory ”Picking Winners or Building Them”. They discuss if external support givers act like scouts, who are experts on finding winning companies, or if the external support givers act like coaches and have a more advisory roll and help the companies to become winners. Our conclusions are that an innovation is an idea that is possible to comers and that it also has taken the step towards commercial. When you look at the support givers support processes they take in consideration different characteristics that the entrepreneur should possess, like the team behind the innovation and the innovation itself, when they decide who to give support to. At the same time they help entrepreneurs with guidance and coaching. Therefore they act both as scouts and coaches. The majority of the support givers don’t focus on a specific industry. Three support givers focus though more or less on environmental innovations. Public support is very important for the Swedish industry. It is important for the possibility for innovations to succeed since other external support givers like venture capitalists and banks don’t give support in the early innovation face. An important factor with public support givers is that they don’t focus on getting refund on invested capital. They public support givers want their actions to favour the society. Finally our essay shows that the public support givers neither favour nor not favour environmental innovations. They consider environmental innovations to be an industry that is profitable from an economic point of view but it should not be the only industry Sweden ought to invest in.

Agencies towards Sustainable Development – A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005 A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies’ yearly environmental reports. The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA). Swedish EPA has the responsibility to coordinate and drive forward the development of environmental management systems. The thesis is therefore a scientific tool to evaluate how the government’s decision, that governmental agencies have to implement an EMS, is fulfilled. Keywords: Sustainable development, environmental management systems, governmental agencies, environmental report. / Syfte Huvudsyftet är att presentera i vilken fas olika myndigheter befinner sig i sitt miljöledningsarbete. Det ska göras genom att utvärdera och analysera olika myndigheters miljöredovisningar gällande miljöledningssystem. Problem Efter ett regeringsbeslut år 1996 inleddes ett pilotprojekt för myndigheter att införa miljöledningssystem i syfte att arbeta för en hållbar utveckling Genom att sammanställa statliga myndigheters miljöredovisningar kan man få information om hur långt myndigheter har kommit i sitt miljöledningsarbete. Uppsatsen studerar huruvida myndigheternas miljöarbete överensstämmer med regeringens beslut om att arbetet med miljöledning ständigt ska gå framåt. Studeras inte myndigheternas miljöarbete riskerar miljöledningsarbetet att falla. Studien är därför viktig i arbetet att ge stöd och förslag på förbättringar till myndigheterna. Metod Uppsatsen är en kvantitativ studie av myndigheters miljöredovisningar. En organisatorisk teori, den så kallade PDCA-cykeln, har använts för att studera i vilken fas myndigheterna är i sitt miljöledningsarbete. Resultat Studien visar att i stort sett alla myndigheter har börjat införa ett miljöledningssystem. En majoritet är i genomförandestadiet där en stor andel genomfört miljöutbildning. Det är ett stort gap mellan andelen myndigheter som har gått vidare i PDCA-cykeln, till elementet övervakning och kontroll. Endast 20 procent har haft miljörevision. Lika många har gått minst ett helt varv i PDCA-cykeln i och med att ledningens genomgång har genomförts. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga i det fortsatta arbetet med miljöledningssystem: revidering av miljöpolicy och miljömål, arbetstiden för miljösamordnare, rutin för regelbunden miljöutbildning, kvaliteten på miljöredovisningarna och mätning av miljöprestanda med hjälp av nyckeltal.

Mäns våld mot kvinnor är ett komplext problem som har gått från att vara en enskild angelägenhet till ett samhällsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvändigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett län i norra Sverige. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med fem representanter från Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Polismyndigheten, Centrum mot våld samt Länsstyrelsen för att få en så bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebär och hur det tillämpas i praktiken. Resultatet utifrån intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbättra. Det största problemet har visat sig vara brist på resurser, vilket bidrar till att samverkansgruppen inte kan träffas så ofta som de har behov av. Ett exempel på detta kan vara att vissa små kommuner inte kan avsätta en personal en hel arbetsdag då det kan vara få anställda i en liten kommun. Vi har under studiens gång funnit den interprofessionella samverkan som välfungerande och nästintill en nödvändighet för att alla som blivit utsatta för våld i nära relationer skall kunna få effektiv hjälp. Interprofessionell samverkan har även visat sig vara en mycket bra metod för att kunna ge bästa möjliga hjälp inom en begränsad budget.

No description available.

Föreliggande studie grundar sig på Riksdagens beslut år 2010, att genom en reform avskaffa revisionsplikten för småföretag. Målet med revisionspliktens avskaffande var att minska småföretagens kostnader och administration, men även att förbättra konkurrenssituationen och tillväxtmöjligheterna. Det har gått drygt sju år sedan reformen trädde i kraft i Sverige och Riksrevisionen rekommenderade nyligen att återinföra revisionsplikten. En rekommendation som startade en debatt hos olika branschorganisationer och indikerade att det tycks råda stor oenighet om vilka förväntningar som avskaffandet förde med sig för småföretag, revisorer och berörda myndigheter samt hur dessa förväntningar har uppfyllts. Därmed bedömde vi att detta gap är av nationellt intresse för att närmare undersöka hur reformen för revisionspliktens avskaffande i mindre aktiebolag har uppfyllt förväntningarna från småföretag, revisorer och berörda myndigheter. Detta har vi gjort genom att beskriva, analysera och skapa förståelse för hur reformen har påverkat småföretag, revisionsbyråer och myndigheterna Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten. Studien har anammat en kvalitativ metod där det empiriska underlaget består av intervjuer med tio personer som på olika sätt påverkats av reformen. Dessa personer har valts utifrån tre urvalskategorier: myndigheter (Skatteverket, Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten), revisionsbyråer samt branschorganisationer (FAR och Svenskt Näringsliv). Vår studie visar att framförallt arbetsbördan, men även kostnaderna, inte minskat så mycket som det förväntats. Småföretagen har främst påverkats genom en ökad valfrihet att välja de tjänster som de har bäst nytta av. Samtidigt har många småföretag som etablerats innan reformen valt att behålla revisionen. Reformen har därför haft mindre påverkan på dessa befintliga småföretag än vad som uppfattats tidigare. Småföretagens valfrihet har gjort att revisionsbyråerna anpassat sitt tjänsteutbud efter den förändrade efterfrågan. De har även behövt utveckla sin relation till småföretag, leverera mervärde och arbeta mer aktivt för att bibehålla sina revisionsuppdrag. Nya typer av uppdrag, minskat antal revisorer och ökat antal aktiebolag har resulterat i att revisionsbranschen fortfarande har hög arbetsbelastning. Revisionsbyråerna anser att förväntningarna ändå uppfyllts till det bättre. Bolagsverkets och Ekobrottsmyndighetens farhågor har uppfyllts, med försämrad kvalitet på årsredovisningar och redovisning, samt minskat förtroende för aktiebolag. Skatteverkets möjlighet att själva styra sitt behov av kontroll, samt förebyggande och framåtsyftande arbete har gjort att de upplever att reformen uppfyllts till det bättre. Däremot tycks det funnits förväntningar på att andra aktörer skulle möta upp reformen tydligare. Det råder en osäkerhet om vem som bör ansvara för vad, men samtliga respondenter i studien anser att revision i sig gör nytta och har en god funktion. Studien visar att det behöver införas någon form av kontroll i småföretag. Det finns flera tänkbara möjligheter till detta, men det är tydligt att dagens ISA-revision inte passar småföretag.

Den föreliggande studien behandlar arbetsgivares erfarenheter, kunskaper och uppfattningar gällande anställning av personer med funktionsnedsättning, främst fysisk. Fem olika universitet studeras utifrån frågeställningar om påverkansfaktorer, hinder samt representanternas kompetenser, kunskaper och kännedom om insatser från samhället. Tidigare studier visar att arbetsgivare är generellt positiva till att anställa personer med funktionsnedsättning. En stark orsak till det är samhällets stödinsatser. De olika studierna går isär. Några visar att vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, såsom synnedsättning är mindre attraktiva på arbetsmarknaden och att kompetenskraven generellt är lägre för personer med funktionsnedsättning. Andra studier visar att kompetens är av central betydelse. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer inom olika befattningar hos fem universitet. Resultatet visade att kompetens och mångfald utgjorde en stor drivkraft vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Samtliga universitet har handlingsplaner som visar att de arbetar emot diskriminering, men det är inte alltid tydligt på vilket sätt detta efterlevs. Ett hinder vid anställning av personer med funktionsnedsättning är bristande information om funktionsnedsättningar från de utbildningar som studiedeltagarna har. Eftersom PA-utbildningarna har omfattande krav på sig tenderar de att bli generella i utformningen och ger lite utrymme att utveckla enskilda kompetenser. Kunskapen om stödinsatser var generellt låg bland deltagarna. Förslag på fördjupade studier presenteras i diskussionsavsnittet.

Anledningarna till varför en individ inleder en kriminell livsstil kan vara många likaså anledningarna till varför en individ avslutar den. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kriminell livsstil kan etableras och avslutas samt vilken påverkan myndigheter upplevs ha för individens möjlighet att lämna den kriminella livsstilen. I denna studie utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer med tidigare livsstilskriminella personer. Empirin har sedan analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialisation. Resultatet av undersökningen visade på att en individs sociala bakgrund kan spela in när en kriminell livsstil grundläggs samt att detta även kan spela in när den ska avslutas. Viljan att ändra de värderingar och attityder som etablerades under uppväxten och som utvecklades senare i livet och ledde in individen i den kriminella livsstilen upplevs som viktig för att detta ska ske. För att individen ska lyckas med detta och kunna etablera sig i samhället kan det även vara nödvändigt med hjälp utifrån i form av sociala insatser. Denna hjälp kan dock upplevas som svårtillgänglig om den söks efter hos myndigheter.

Det finns mycket data att samla in om människor och mängden av data som går att samla in ökar. Allt fler verksamheter tar steget in i Big Data-­‐användningen och svenska myndigheter är en av dem. Att analysera Big Data kan generera bättre beslutsunderlag, men det finns en problematik i hur inhämtad data ska analyseras och användas vid beslutsprocessen. Studiens resultat visar på att svenska myndigheter inte kan använda befintliga beslutsmodeller vid beslut som grundas i en Big Data-­‐analys. Resultatet av studien visar även på att svenska myndigheter inte använder sig av givna steg i beslutsprocessen, utan det handlar mest om att identifiera Big Data-­‐ analysens innehåll för att fatta ett beslut. Då beslutet grundas i vad Big Data-­‐ analysen pekar på så blir det kringliggande aktiviteterna som insamling av data, kvalitetssäkring av data, analysering av data och visualisering av data allt mer essentiella.

No description available.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken. Rymdbloggen and Väderleken are written by two Swedish government agencies; Rymdstyrelsen and SMHI. The theoretical framework are theories about credibility. The method in the thesis is qualitative content analysis and the empirical material are blogposts from the two blogs Rymdbloggen and Väderleken and searches on the blogs. The two research questions are: • How does the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken? • What are the differences or similarities between the blogs in terms of credibility? The results shows that credibility can be expressed in several different ways. The credibility can increase when the blog is structured and when the sender is presented. Both Rymdbloggen and Väderleken present their sending government agencies in a clear way. However, the result also showed that credibility is negatively affected if the blogposts are not categorized in a user-friendly and functional way.