The purpose of this thesis was to examine how women who have committed crimes feel they have been treated by authorities. Our research questions were: How do women who have committed crime feel they have been treated by authorities? How has this treatment affected the women and their life worlds? In our study we have conducted semi-structured interviews with four women who have committed crime. Our theoretical basis has been phenomenology, symbolic interactionism and Hirdmans theory on the gender system. Our main results show that the women have different experiences of treatment, some positive and some negative. We’ve found that all the women are different and therefore have different needs that need to be considered. We have also found that the women feel they are treated in a “nicer” way because they are women, and that they feel this is not always for the best.

In this study we describe the needs of lone parents and how the authorities fulfill these needs. The needs contain both economic and social aspects, such as the access to an employment, childcare and the possibility to social activities. For the lone parents being able to work the childcare provision must improve and be available in a greater extent during non-traditional working hours. It is also required that the housing benefit ceiling is increased so that the parents may work more hours without risking the loss of the housing benefit. The statistic about the housing benefit which we present shows that many of those with a low income are lone parents. Because of the economic situation the lone parents cannot consume at the same conditions as for instance the nuclear family and in today’s society consumption and social status or identity are connected. The daily life of the parents is built up around their children and their work, or lack thereof, which means that they do not have the time or the resources to socialize with other adults. In the long run this leads to isolation. We believe that the economic and social situation makes the lone-parent families more vulnerable and they run a higher risk of becoming marginalized.

Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

This study examines how Borlänge municipality can initiate their work with open data. To open data means that the organisation has in the past kept their datasets closed from public, the point with the project is to publicize datasets to encourage opportunities and innovation in society.Since 2016 Riksarkivet has had a mission to make sure that Swedish governmental bodies have opened a dataset of some type, this mission will finish at the end of 2018. The mission itself has originated from an EU directive and been fitted to Swedish law.This study has collected data and experiences from other municipalities but also from stakeholders and an expert in open data. The study has also collected information online, such as guides, frameworks and processes. All of the collected data served as a foundation for the startplan we composed for Borlänge municipality. / Denna studie undersöker hur Borlänge kommun kan inleda sitt arbete med öppna data. Att öppna sina data betyder att verksamheten tidigare har hållit sina datamängder stängda från allmänheten, syftet med arbetet är då att offentliggöra datamängder för att främja möjligheter och innovation i samhället.Sedan 2016 har Riksarkivet haft i uppdrag att se till att samtliga svenska myndigheter har öppnat någon mängd och typ av data, detta ska vara klart till slutet av 2018. Uppdraget i sig har härstammat från ett EU direktiv och anpassats till svensk lag.Denna studie har samlat in data och erfarenheter från andra kommuner men också från intressenter och en expert inom öppna data. Studien har även samlat in information som finns online, såsom guider, ramverk och processer. Dessa insamlade data låg till grund för den startplan vi sammanställde för Borlänge kommun.

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både för privata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer som oftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa och för att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner för utvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentliga verksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar som planerat. Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts interna uppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sitt implementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skall studien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamheten och deras medarbetare. Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdrag från enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion. Vi har via kvalitativa semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samlat in empirisk data. Intervjuer har genomförts med enhetschef, controller, åtta teamchefer samt fyra medarbetare. Resultat och slutsatser: Det råder delade meningar om hur systemet fungerar och om dess syften har uppfyllts. Problemen kan dels härledas till hur systemet är utformat men framförallt till hur ledningen agerar i styrandet samt implementeringen av GUPP. Sex olika fokusområden med tillhörande aktiviteter har framställts som åtgärdsförslag för att KFM ska kunna förbättra sin uppföljning och öka användbarheten. Fokus gällande åtgärder bör riktas mot att utveckla kommunikationen samt att införa utbildningar och tydliga instruktioner för användarna av GUPP.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

Syftet med studien var att utifrån socialarbetares och kvinnors perspektiv belysa socialtjänstens arbete med hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor med missbruk. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts för att genomföra fem intervjuer. Tre av respondenterna var socialarbetare och två respondenter var kvinnor med tidigare erfarenheter av våld och missbruk. Två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivistisk utgångspunkt och feministisk teori, har använts för att tolka och analysera resultatet från intervjuerna. I resultatet framkommer att det är av stor vikt att synliggöra denna särskilt utsatta grupp och deras behov. Resultatet visar att socialarbetare upplever att det inte finns tillräcklig kunskap eller hjälp i form av strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Det framkommer åsikter från kvinnorna att de upplevt bristfälligt stöd och bemötande från myndigheter samt omgivning. Det stöd som i dagsläget ges till dessa kvinnor har fokus på missbruk och saknar prioritet av våldsutsatthet och betonar individinriktat eget ansvar för situationen. / The purpose of this study was to, based on the social workers and women's perspective illustrate the work of the social service in state of help and support for the addicted women who have experienced violence. A qualitative method has been used to achieve five interviews and therefore the purpose of this study. Three of the respondents were social workers and two respondents were women who previous experienced violence and addiction. Two theoretical approaches have been used to interpret and analyze the results from the interviews, social construction and feministic theory. The results of the study show that it is crucial to create awareness to this particularly vulnerable group and their needs. The results also show that the social workers feel there is a lack of knowledge or help in form of strategies to help these women. It emerges opinions from the women’s perspective that show that they’ve experienced inadequate support and treatment by authorities and other people. The support as in the current situation is given to the women with focus on the addiction and with lack of priority for the experience of violence and it emphasizes individualized responsibility for the situation.

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision & strategy, senior management, leadership, culture, capabilities & competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. / Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision & strategi, ledningsgrupp, ledare & chefer, kultur, förmågor & kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.

The aim of this master's thesis is a comparative study on units for civic information in Göteborg. The study is based on a project currently in progress at the main public library in Göteborg. It is observed that according to the library's mission statement the library aims to become the most competent intermediary of civic information in Göteborg. This statement suggests a competitive strategy towards other intermediaries of civic information. The mission statement does, however, also state that their goal is to be obtained in cooperation with other intermediaries. Thus, we will study how four public service units for civic information in Göteborg operate. These are then compared to the department of civic information at the main public library. Five areas are considered: 1) the definition of the concept of civic information, 2) mission statements, 3) target groups and users, 4) service offered, 5) personnel qualifications and accessibility of the information unit. The study is based on interviews with representatives at the different units. We conclude that for citizens to be informed, individual activity in acquiring information is necessary. Also, one service unit for civic information rarely offers the full range of the civic information. Consequently, there is a need for a number of information units. Each unit may have their own profile and thereby fill different needs. Thus, in order to provide the citizens of Göteborg with the best service possible, we find that cooperation between public service units for civic information is preferred to competition. / Uppsatsnivå: D

No description available.