Abstract This paper aims to examine reading comprehension among Swedish Upper Secondary School students who are doing their last school year. My research questions are if the students have sufficient reading comprehension to cope with university studies and higher education according to a comprehension test and if there is a difference between students who studied Swedish B course or Swedish as a second language B course. Furthermore it involves issues of differences in results depending on gender and if the second-language students were born in Sweden or abroad. To get answers to my questions, I let 112 students in my survey carry out the reading comprehension part of the TISUS test, observed several test sessions, and interviewed 24 students who participated in the test. The result shows that most students have difficulties with the reading comprehension, and probably would find it difficult to study at universities or colleges. There are major differences in the results between the Swedish B-students and Swedish as a second language students, but also within these groupings. The students in theoretical programs managethe reading comprehension test to a greater extent than the students on practical programs, whether they had studied Swedish B or Swedish as a second language B. Inadequaciesin vocabulary, reading rate and comprehension strategies appear to be the main cause of low test results. Differences between the results of the men and women can also be discerned but the most surprising result is that second language students who were born abroad manage the reading comprehension test better than second language students born in Sweden. / Denna uppsats har till syfte att undersöka läsförståelsen hos svenska gymnasieelever som gör sitt sista gymnasieår. Mina forskningsfrågor handlar om eleverna har tillräckliga kunskaper i läsförståelse för att klara universitets- och högskolestudier enligt ett läsförståelsetest och om det råder skillnad mellan elever som läst svenska B respektive svenska som andraspråk B. Vidare handlar frågorna om skillnader på resultat beroende på kön och om andraspråkseleverna är födda i Sverige eller utomlands. För att få svar på min frågeställning har jag låtit eleverna genomföra TISUS-testets läsförståelsedel, observerat flera testtillfällen samt intervjuat 24 av de testade eleverna. Resultatet visar att flertalet elever har svårt med läsförståelsen och troligtvis skulle få svårigheter att läsa vid universitet eller högskola. Det råder stora skillnader i resultat mellan svenska B-elever och svenska som andraspråkselever men även inom dessa grupperingar. Eleverna på teoretiskt program klarar läsförståelsetestet i högre grad än elever på praktiskt program oavsett om de läst svenska B eller svenska som andraspråk B. Brister i ordförråd, läshastighet och förståelsestrategier verkar vara huvudorsaken till låga testresultat. Skillnader mellan män och kvinnors resultat kan också urskiljas men det mest överraskande resultatet är att andraspråkselever födda utomlands klarar läsförståelsetestet bättre än andraspråkselever födda i Sverige.

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today’s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013). The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar. The creator’s understanding for the human beings increases the more he learns about the humans and their free will and the closer to humanity he gets.

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.      Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare görs en redogörelse för hur forskning påvisar att de stereotypa föreställningar som finns i faktionslitteratur kan bidra till att ovana, okritiska läsare för sina fördomar bekräftade och betraktar faktionen som en ren faktatext.

En analys av Patti Smiths lyrik med utgångspunkt av en närläsning i den centrala tematiken död och utanförskap.

Syftet med uppsatsen är att analysera Suzanne Collins skönlitterära Hungerspelen-trilogi och finna uttryck för klass, som sedan ska kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Detta för att ge legitimitet åt att tala om klass i klassrummet och arbeta med värdegrunden utifrån ett skönlitterärt verk. Teorin bakom analysen är primärt en marxistisk klassanalys, med inslag av Weber och det sociologiska begreppet social stratifiering. Metoden som används är närläsning. Resultatet visar att det finns många uttryck för klass i trilogin, och att flera av dessa kan kopplas samman med värdegrunden. Inga anspråk görs på att formulera en plan för hur lärare kan tala om klass i klassrummet, utan klassanalysen och kopplingen mellan det skönlitterära verket och värdegrunden fungerar snarare som en legitimering för att tala om klass och som en grund att bygga vidare på.

Uppsatsen analyserar Robert Louis Stevensons roman Skattkammarön från år 1977 och den bearbetade versionen av Maj Bylock 1995. Stevensons roman är en välkänd och populär barn- och ungdomsbok. Uppsatsen utgår från ett komparativt arbetssätt där närläsning av de båda versionerna är central. Syftet med studien är att jämföra två olika versioner av Skattkammarön. Vidare är syftet att se vad som skiljer dem åt inom utvalda delar av karaktärer, miljöer och för berättelsen viktiga händelseförlopp och hur dessa skildras. I studien kommer även elevers möjligheter till läsupplevelse beröras beroende på vilken version som läses, samt de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation.Resultatet som presenteras i studien är att det är stora skillnader på de beskrivningar som vi fokuserat på. Det framgår att Stevensons (1977) roman består av detaljrika beskrivningar genomgående i hela boken som kan bidra till större läsupplevelse. Dessa detaljerade beskrivningar är nästintill bortplockade i den bearbetade versionen av Bylock (1995). Vidare framgår det i resultatet att originalversionen kan öka läslusten genom läsupplevelser och den bearbetade versionen kan öka läslusten genom att vara en mindre tung bok att läsa. Läsare av de båda versionerna kan vinna motivation till att vilja utveckla sin läsning.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em>. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.</p><p>Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. </p><p>         </p>

<p>Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga <em>Pojken och trollen eller äventyret</em>, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas.</p><p> </p><p>Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.</p><p>   </p><p>Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt. Barnet kan då projicera sina emotioner på dessa projektionsobjekt, vilket i sin tur leder till att barnet lättare kan sortera i sin inre värld. Analysen visar även att sagans arketypiska symboler kan hjälpa barnet att stärka sin egen Jagutveckling. </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor.

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas.   Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.     Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt. Barnet kan då projicera sina emotioner på dessa projektionsobjekt, vilket i sin tur leder till att barnet lättare kan sortera i sin inre värld. Analysen visar även att sagans arketypiska symboler kan hjälpa barnet att stärka sin egen Jagutveckling.