No description available.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.

Vi undersöker den narrativa stilen som Flower och Journey använder sig av. I denna narrativastil finns det varken dialog och text. Utifrån Flower och Journey skapade vi en designmetodsom ska finnas till som inspiration för utvecklare som vill testa denna stilen. Resultatet avundersökningen ger upphov till en designmetod som vi applicerar på vår gestaltning för atttesta den i en annan spel genre. Mycket av metoden är fokuserad på hur Flower och Journeygör då vi bara undersöker de två spelen. Vi skulle vilja göra en mer generell undersökning dåvi undersöker mer spel som också har ett narrativ utan dialog och text. / We study the narrative style that Flower and Journey uses. In this narrative style, there is nodialogue and text. Based on Flower and Journey, we created a design method that will be aninspiration for developers who want to test this style. The result of this bachelor thesis givesrise to a design method that we apply to our game idea this applies the method to anothergame genre. Much of the method is very focused on what Flower and Journey do when weonly examine these two games. We would like to do a more general study when we examinemore games that also have a narrative without dialogue and text.

“The Wanderings of Oisin” was published in 1889 and is one of W.B Yeats’ earliest poems and is the main focus for this essay. The poem depicts the duality of Irish identity and the transition from one system of belief to another. This essay will demonstrate that W.B Yeats uses Celtic and Catholic mythology in “The Wanderings of Oisin” in order to reflect his contemporary Ireland. The essay begins with a deifintion and a discussion about the words 'myth' and 'mythical method'. The second part of the essay describes the depiction of Celtic and Catholic mythology in “The Wanderings of Oisin” and the connection to late nineteenth century Ireland. The first section presents information on Irish nineteenth-century history and the second section focuses on five parallels to Yeats' contemporary society: The vitality of Celtic mythological beings, the depiction of Oisin as mediator, the sense of loss regarding Irish culture, the juxtaposition of Celtic and Catholic and the ambivalence that follows in a society where two conflicting mythologies coexist and compete. The main body of arguments discusses these parallels between Yeats’ portrayal of Celtic mythology and nineteenth century Ireland and shows that "The Wanderings of Oisin" reflects Yeats' contemporary Irish society.

Denna uppsats är en textanalytisk studie som studerar artisten Håkan Hellströms låttexter. Texterna i fokus är från två olika album från olika delar av hans karriär. Detta i syftet att utifrån tematiken, influenserna och den klingande texten visa vad texterna representerar i olika delar av Hellströms liv. Metoderna som har använts vid analys av texterna har utgått från begreppen närläsning, fonotext och intertextualitet där närlyssning och närläsning har varit den huvudsakliga metoden för att få fram material ur texterna. Konklusionerna av denna studie är att Hellström skildrar ämnen i respektive album som är relevanta för den aktuella plats i livet han är i samt att metoderna i låtskrivandet har visat sig sammanfattningsvis vara att använda liknande metaforer för att beskriva olika ämnen, intertextualitet används som en konstnärlig metod och att Hellströms karaktäristiska bräckliga röst är den huvudsakliga kärnan i förmedlandet av texterna.

Uppsatsen består av en komparativ studie gjord genom kritisk närläsning av två separata läromedel, Svenska impulser 3 (2013) och Svenska 3 – Helt enkelt (2015). Jämförelsen utgår från hur läromedlen konkretiserar det centrala innehållet och kunskapskraven som berör litteraturundervisning i kursen Svenska 3, och om de samverkar med didaktisk forskning och om de har ett formativt förhållningssätt. Att konkretisera det centrala innehållets roll och kunskapskraven har, sedan den nya kursplanen Gy11 släpptes, varit ett fortsatt dilemma. Det förklaras genom undersökningar från Skolverket. Resultatet visar att Svenska 3:s litteratursegment har konkretiserats på olika vis, trots att de utgått från samma centrala innehåll och kunskapskrav. Förutom konkretiseringen synliggörs också att de aktuella läromedlen förhåller sig till utvalda delar av Skolverkets didaktiska forskning och att läromedlen har ett formativt förhållningssätt. Likheterna och skillnaderna är också många i analysexemplen, något uppsatsen belyser. / The essay consists of a comparative study brought on by a critical close reading of two separate teaching aids, Svenska impulser 3 (2013) and Svenska 3 – Helt enkelt (2015). The comparison emanates from how the two teaching aids define the core content and knowledge requirements about literary studies in the upper secondary school course Swedish 3, and how they conspires with research in didactics and whether they have a formative approach or not. To define the core content’s role and to define the knowledge requirements has, since the new curriculum and syllabus Gy11 was released, been problematic. That is explained through enquiries made by Skolverket. The result shows that Svenska 3’s part about literary studies have been defined differently in the teaching aids, even though they transpire from the same core content and knowledge requirements. The teaching aids also relate to chosen parts of Skolverket’s research in didactics and they have a formative approach according to the analysis. The similarities and differences are plenty in the two examples, which the essay highlights.

This essay analyzes the depictions of urban nature in Ottessa Moshfegh’s novel My Year of Rest and Relaxation (2018). The theoretical framework consists primarily of Astrid Bracke’s thoughts on “urban ecology”, Christophe Den Tant’s descriptions of “the urban sublime” and William Cronon’s thoughts on the concept of “Wilderness”, all of which work in the ecocritical field. My Year of Rest and Relaxation explores the concepts of naturalness and artificiality through language and various themes. It takes place in an urban environment where the main character chooses to isolate herself in her city apartment, hence the existence of nature in the traditional sense is absent, yet the text works consistently with elements of urban nature in varying situations. The way in which this urban nature is presented relates to other themes such as the exploration of borders and dichotomies such as nature and culture, organic and artificial as well as animate and inanimate.

No description available.

No description available.

Fenomenet konspirationsteorier har funnits i tusentals år. Under antiken finns historier om människor som antingen inte hört om eller inte tror på att kejsar Nero är död utan istället blir förledda av bedragare som säger att de själva är Nero, den rättmätige kejsaren. I Sverige finns dokument bevarade från trettonhundratalets digerdöden då prästerskapet i Visby skickar brev till Tyskland och proklamerar att de minsann kommit på vilka som sprider sjukdomen: konspiratoriska judar (detta utan entydigt bevis på att judar ens levde i Sverige under den här tiden). I dagens globaliserade värld sprider sig information snabbare än i antiken och kan få större konsekvenser än på medeltiden. Konspirationsteorier har potentialen att leda till katastrofala konsekvenser. Därför kommer den här uppsatsen diskutera QAnon, en teori och världssyn kopplad till allt ifrån upplopp till mord. I sin bredaste form kan konspirationsteorier definieras som obevisad teori (eller teorier) om en konspiration.  Konspirationsteorin QAnon startade 28/10 2017 på webbsidan 4chan med en anonym avsändare som erbjöd följande meddelande till forumsektionen /pol/: “HRC [Hillary Rodham Clinton] extradition already in motion effective yesterday with several countries in case of cross border run. Passport approved to be flagged effective 10/30 @ 12:01am. Expect massive riots organized in defiance and others fleeing the US to occur. US M’s [Marines] will conduct the operation while NG [National Guard] activated. Proof check: Locate a NG [National Guard] member and ask if activated for duty 10/30 across most major cities”. Hillary Clinton skulle utlämnas och arresteras var hon än landade och amerikaner kunde vänta sig stora upplopp. Men hur kommer det sig att användarna på 4chan trodde på detta, och hur konstruerade egentligen den anonyma författaren Q sitt ethos? Den här uppsatsen kommer att diskutera hur författaren eller författarna Q skapat ett ethos hos sin publik med hjälp av sin anonymitet, samt hävda att själva anonymiteten är en viktig del av konstruktionen. Vidare kommer uppsatsen att diskutera hur ett inlägg på en webbsida känd för extremism kunde växa tills de konspirationsteoretiska idéerna blev så stora att de fick majoritetsstöd inom det republikanska partiet när Kapitolium stormades, utan att ha en explicit förgrundsgestalt. Fem år senare så finns det snart 5000 så kallade Q-drops, en dokumentärserie på HBO, ett flertal böcker om QAnon och konspirationsteorin har till stor del bannlysts från sociala medier på grund av grävande journalistik som visat på radikalisering efter upploppen vid Kapitolium 6/1 2021. Uppsatsen kommer att använda sig av McCroskeys tredelade ethosteori, vid sidan av huvudmaterialet som kommer att bestå av ett antal Q-drops, för att försöka beskriva hur en anonym avsändare kan konstruera ethos hos en publik och hur olika slags bevisföring bolstrar ethoskonstruktionen.  Genom att finna och skapa en publik på 4chan och 8chan som är mottaglig för paranoid style så har konspirationsteorin kunnat växa i en tid då polariseringen mellan politiska partier växer och konspirationsteorier är en miljardindustri. Genom att vara anonym har “Q” kunnat konstruera ett ethos baserat på exakt vad hen behöver vara för stunden, ett ethos som transcenderar kön, klädsel och klassmarkörer till hundratusentals människor, världen över. Uppsatsen kommer inte att rota i avsändarens egentliga identitet mer än att beskriva det komplicerade förhållandet mellan konspirationsteorins anhängare och avsändaren (vissa av konspirationsteorins anhängare tror exempelvis att kontot idag styrs av en bedragare, men att Q finns). Fokus läggs istället på att beskriva en ethoskonstruktion som blir allt vanligare (online och anonym) och hur den samspelar med ekonomiska och politiska incitament som får politisk framgång genom att appellera till en publik som generellt sett kunnat beskrivas som mot etablissemanget.