Syftet med denna narrativa studie var att undersöka maskulinitetens roll för att unga pojkar och män riskerar att hamna i manliga grupperingar, våld och kriminalitet. Urvalet av informanter har genomförts via snöbollsurval där en informant lett mig vidare till nästa och så vidare. Jag har valt att använda informanter som under en längre tid tillämpat total avhållsamhet från droger, våldsbejakande grupperingar och kriminalitet. Totalt har fyra unga män deltagit i studien. Min ansats var att genom informanternas berättelser, så kallade life stories, förstå hur de själva upplevt och berättar om maskulinitetens roll för deras medverkan i manliga grupperingar, våld och kriminalitet, samt omständigheterna kring deras väg bort från den destruktiva livsföringen. Genom hela studien går våldet, maskulinitetsstrukturer och behovet av tillhörighet och gemenskap som en röd tråd. Sammantaget har studien bidragit till att öka förståelsen av maskulinitetens roll för manliga grupper, våld och kriminalitet. / <p>2023-06-01</p>

No description available.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig motorneuronsjukdom som drabbar 220-250 människor i Sverige varje år och överlevnadsprognosen är 2-3 år efter att diagnosen är satt. Sjukdomen påverkar den viljestyrda skelettmuskulaturen och symtomen börjar ofta som muskelsvaghet i extremiteter och resulterar sedan i en förlamning av hela kroppen. Syftet med studien var att undersöka människors upplevelser av att leva med ALS.Metod Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Narrativ analys har använts för att analysera självbiografier. I studiens resultat framkom sex stycken teman, vilka var följande: Att vara här och nu, Att förlora sin autonomi, Fysiska förmågor försvinner, Närståendes betydelse, Att gå miste om framtiden, Rädslan över att förlora sin integritet. Studien visar att ALS innebär en förändring i människans liv då sjukdomen bland annat påverkar både ens psykiska och fysiska förmågor samt sociala relationer. Dessutom bidrar studien med kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta för att upprätthålla en god kommunikation samt hur viktigt det är att bevara autonomin hos människor drabbade av ALS.

Det konstant växande behovet av konsulttjänster kräver samtidigt en bättre förståelse för det som konstituerar kund- och konsultrelationen. Denna studie syftar således till att undersöka konsulters identitetskonstruktioner genom att studera deras berättelser om erfarenhetsutbyte. Studien bidrar även till fördjupad förståelse för viktiga komponenter som är grundläggande för ett lyckat erfarenhetsutbyte. Sex semistrukturerade onlineintervjuer tillämpades för att inhämta datamaterialet. Empirin analyserades med narrativ teori och en tematisk narrativ analys. Resultatet visade att konsulterna, trots samma yrkesroll och fokusområde, skapar mening och förståelse av dem själva på helt unika sätt. Genom deras berättelser framhävs olika identitetsanspråk vilket i sin tur ledde till konstruktionen av tre konsultidentiteter: den allvetande, den ensamma och den tidsbegränsade. De slutsatser som kan dras är att konsulterna skapar specifika identiteter när de berättar om sig själva, dels för att förstå sitt eget handlande men också för att placera in sig själva i vissa sociala positioner i den sociala kontexten. Dessutom belyser studien att berättelser och narrativ bör riktas större uppmärksamhet om organisationer vill lära känna sina medlemmar bättre och ytterligare förädla sina processer och praktiker. Avslutningsvis bidrar studiens resultat till den redan befintliga litteraturen gällande erfarenhetsutbyte, kund- och konsultrelationen samt konsulters identitetskonstruktioner.

Through a narrative analysis of four autobiographies former problem gamblers´stories of living with a gambling problem are studied. The purpose of this study is to analyze men´s and women´s self-image based on stories about what it is like to live with gambling problems. The narrative analysis has taken places in three stages: 1. Individual analysis of the autobiographies, 2. Identification of main narrative and 3. Analysis of main narrativ. The narrative analysis of the main narratives is based on the post-structuralist narrative perspective. During the analysis process, four main narratives were identified. These are the way into gambling problems, negative self-image, guilt and shame and gambling devils and demons. Central to the result is hoe all four talk about their path into gambling problems which leads to feelings og guilt and shame, which leads to their self-image being negativley affected. Gambling devils and demons are clearly prominent and show an inner struggle within the writers. There are also differences between the male and female authors in how they have been affected by their gambling problems. Conclusions drawn are that the authors´self-image is interpreted to be affected by their gambling problems, and it is interpreted that there are differences between the male and female authors´experiences and consequences of gambling problems.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

<p>I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna. Av resultatet framgår att valet till gymnasiet inte enbart handlar om val av program. Ungefär lika viktigt tycks valet av skola vara. Det tycks också vara så att valet av program styrs av vad som uppfattas som roligt, och att det är viktigare att ”få” en rolig kurs än att ”slippa” en tråkig kurs. Inriktningen av program tycks vara viktigare för de elever som väljer program mer förutsättningslöst, än för dem som bestämt sig för tekniskt program, då någon enstaka kurs kan ”fälla avgörandet” till fördel för tekniskt program. Trots att eleverna lämnade grundskolan mindre än ett halvår före intervjutillfället, så var elevernas minnen av teknikundervisningen i högstadiet över lag fragmentariska. Den generella uppfattningen var att teknikundervisningen varken hade någon koppling till, eller relevans för de tekniska studierna på gymnasiet, eller att den har påverkat deras intresse för teknik. De menar att teknikundervisningen i högstadiet inte har påverkat deras val, och att den ger en skev bild av tekniskt program. Deras egna förväntningar har dock infriats, och de var nöjda med att ha valt tekniskt program.</p>

The aim of this dissertation is to explore and understand three important social contexts for the becoming of an artistic subjectivity: education, work and family life. The empirical data consist of interview material with alumni from the Royal Institute of Art in Stockholm, staff of the institute, and a survey material from the Swedish National Artists Organization (KRO/KIF). Generally, the thesis employs a theory of conflicting understandings of labour as well as the importance of discourses and narratives for the formation of subjects. The contribution of the thesis is the analysis of a continuing conflict between being and working as an artist actualized in the social contexts explored. The arts education encouraged a romanticized understanding of art as unrelated to market value, which clashed against societal norms of career progression, survival and supporting a family. This conflict informed the subjective way in which the respondents related to their activities as artists, workers and relatives. The concept of freedom can be understood as mediating this conflict in the sense of forming the basis of attraction to the arts but also a burden as it relates to insecurity. The analysis found several subjective representations of the artist that indicate strong norms of individuality and self-direction, understood as the outcome of a working life fraught with personal responsibility for coping with insecurity. As such, the thesis is part of ongoing research on changes in working life towards non-standard and sometimes precarious working conditions. / Syftet med avhandlingen är att undersöka och förstå tre betydelsefulla sociala kontexter för konstruktionen av en konstnärlig identitet: utbildning, arbete och familj. Avhandlingens material består av intervjuer med alumner från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, undervisande personal på skolan, samt ett enkätmaterial från Konstnärernas riksorganisation KRO/KIF. Teoretiskt utgår avhandlingen från olika forskningsperspektiv på arbete samt diskursiv och narrativ konstruktion av subjektivitet. Avhandlingen påvisar en kontinuerlig konflikt mellan att vara eller att arbeta som konstnär. Den konstnärliga utbildningen positionerar konsten enligt romantisk tradition i motsättning till marknadslogik vilket efter utbildningen skapar en konflikt för konstnären som måste förhålla sig till normer av karriär, överlevnad av arbete och försörjning av familj. Denna konflikt påverkar hur konstnärerna subjektivt förhåller sig till sin konstnärliga aktivitet, totaliteten av sitt arbete och sin roll som anhöriga. Frihetsbegreppet kan förstås relatera till denna konflikt dels genom att utgöra en attraktion till konsten, dels genom att relatera till osäkerhet. I analysen framträdde flera konstnärliga subjektspositioner vilka alla indikerar starka normer av individualism och självtillräcklighet. Dessa kan relateras till ett arbetsliv karaktäriserat av eget ansvar för att hantera osäkerhet. Avhandlingen är därför del i en pågående forskning kring ett arbetsliv i förändring mot atypiska och även mer prekära arbetsförhållanden.

The aim of this study is to examineindividuals talk about their experience of being exposed to hate crimes, how their exposure has influenced their everyday lives, how the individuals experience the policeinteraction, what affects the choice to report or not, but also to see if there is any difference between theexposure for females and males. Themain results that individuals feel because of the exposure, are a great concern and a limitation on everyday life. Individuals experience a positive first impression of the police, which turns to negativity when the investigation is not completed. This is often given as reason not to file a report. A view also develops that shows that females are both more concerned and exposed. One of the most important conclusionsare that social constructs in society have an impact on how the surrounding society, and the victim in person view their exposure. / Syftet är att studeraindividers berättelser om sina upplevelser av att utsättas för hatbrott. Hur utsattheten påverkat individer i deras vardag, hur individerna upplever bemötandet av polisen, vad som har betydelse för om man väljer att inte anmäla en händelse men också om man upplever skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet. Huvudresultaten visar att individer till följd av utsattheten känner en stark oro samt begränsning i vardagen. Individer upplever ofta första intrycket med polisen positivt vilket förändras till negativt då utredningen inte fullföljs. Detta anges ofta som förklaring till varför man inte anmäler. Framkommer gör också uppfattningen om att kvinnor både är mer rädda och utsatta. En av de viktigaste slutsatser som gjorts är att sociala konstruktioner i samhället har betydelse för hur omgivningen och offret själv ser på sin utsatthet

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.