Civilian control over military organizations is a central aspect of democratic states, but is complicated by an inherent pursuit of freedom and autonomy among military organizations. The relationship between civilian government and the military organization is also affected by external factors, such as, military threats to the state in the form of war or threat of war. The effects of military threats on civil-military relations has, primarily, been demonstrated in states at war or undergoing democratization, and raises the question as to how changes in threats affect the civil-military relations of a democratic state in peace as well as how these changes can be investigated.  This study aims to investigate, from a structural as well as actor perspective, how changes in external threats to Sweden as a well-established democracy at peace affect its civil-military relations. The study combines two theories of civil-military relations to analyse Swedish civil-military relations. By combining an analysis of government policy documents with narrative analysis of media reporting, the narrative of Swedish civil-military relations is compared with the state's perception of its external military threats. From the results of the study it is concluded that lower degrees of threat entail a narrative of disagreement, while increased threats lead to a narrative of increased conformity. Furthermore, narrative analysis of media reporting appears to be an important complement to other methods for the study of civil-military relations.

Syftet med studien är att undersöka hur tjejer berättar om erfarenheter av sexuellt våld. Det empiriska materialet består av bloggberättelser av anonyma författare som uppger att de är i åldern 14-25 år. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys. Vidare har materialet analyserats utifrån en sammanvävning av poststrukturalistiska och fenomenologiskt inriktade perspektiv och feministisk teori. Fokus ligger på hur genus iscensätts och hur förkroppsligade erfarenheter framställs i berättelserna. Uppsatsen visar på att tjejerna enligt sina beskrivningar ofta inte vetat om de ska definiera sina upplevelser som våldtäkt direkt efteråt. Det förstås som att sexuell subjektivitet förhandlas i relation till kulturella normer och dominerande diskurser om sexualitet. Dessa presenterar ofta tjejer som passiva och killar som sexuellt drivande i relation till tjejer. Dock framträder varierade beskrivningar av erfarenheter av sexuellt våld, där ifrågasättande av kulturella diskurser om det passiva och nedtystade våldtäktsoffret delvis kan urskiljas. Omdefinitioner av våldtäkt sker ibland över tid genom att benämna det så i efterhand.

Genom narrativ analys av fyra berättelser undersöker denna studie så kallade glasbarns levda erfarenheter av deras uppväxt med deras syskon. Syftet med studien är att vidga förståelsen av hur barn påverkas av att växa upp med ett syskon med omfattande vårdbehov orsakat av funktionsnedsättning eller sjukdom. Den narrativa analysen har skett i tre steg: 1) enskild analys av var berättelse; 2) identifiering av huvudnarrativ, och 3) analys av huvudnarrativ. Den narrativa analysen grundade sig framför allt i poststrukturalistisk narrativ teori, men med en antagen utgångspunkt i socialkonstruktivism.  Analysprocessen resulterade i två huvudnarrativ: normalisering och internalisering av sociala roller. Dessa huvudnarrativ kunde sedan brytas ned i underteman som skildrar narrativens komplexitet och nyans. Under normalisering identifierades undertemana: normalisera för samhället; vem hade personen kunnat vara?, och; att passa in i det normativa. Narrativet om internalisering av sociala roller kunder brytas ned i undertemana: att navigera tilldelade sociala roller; att känna ansvar och skuld, och; svårighet med att skapa egen identitet. Slutsatser som dras är att glasbarn har en tudelad relation till normer och normalisering och att tilldelade sociala roller tillsammans med förväntningar, skuld och ansvar hämmar deras förmåga till identitetsskapande. / Through a narrative analysis of four stories, this study examines the lived experiences of so-called "glass children" during their upbringing with a sibling. The objective is to enhance the understanding of how children are affected by growing up with a sibling requiring high care due to disability or illness. The narrative analysis involves three steps: 1) analysing each story; 2) identifying main narratives; and 3) analysing main narratives. The narrative analysis is rooted in poststructuralist narrative theory but grounded in social constructivism. The analysis yielded two main narratives: normalization and internalization of social roles. Themes capturing the complexity and nuance of these narratives could be extracted. From the normalization narrative, the following themes emerged: normalization for society; envisioning an alternative identity, and; conforming to societal norms. The internalization of social roles narrative could be subdivided into: navigating assigned social roles; feeling responsibility and guilt; and struggling with self-identity. The conclusions drawn suggest that glass children have a complex relationship with norms and normalization, and that assigned roles, coupled with expectations, guilt, and responsibility, impede the ability to develop a sense of identity.

The beverage industry plays a pivotal role in global environmental impact, necessitating an urgent transformation from its current linear economy model of extract-produce-use-dispose. The evidence of environmental disasters has highlighted the unsustainable nature of this model and the pressing need for change. Consequently, the industry is exploring how to contribute to a more sustainable future. Here, the circular economy (CE) has emerged as a strategic tool to promote more sustainable resource utilization and mitigate environmental impacts. The aim of the research was to identify the prevailing discourse and expectations around CE at the microlevel in the Swedish beverage industry across the whole value chain as well as map the trajectories outlined for circularity within this sector. A content analysis of 121 Swedish magazines and media articles from the past six years was conducted, along with a narrative analysis. The study reveals active engagement in CE practices across several stakeholder groups, primarily led by processing companies. These initiatives align with the waste hierarchy, with recycling and re-use of plastics, food waste and by-products being the most prevalent. The beverage industry’s stakeholders anticipate CE efforts to contribute to environmental and economic benefits as well as compliance with legal requirements and a change in consumer behavior. The findings led to three narratives being formed: "Rethinking Plastics: Transforming Plastic Use in the Swedish Beverage Industry", "From Waste to Taste: Rescuing Resources in the Swedish Beverage Industry", and "From Sustainability to Profitability: Unveiling the Economic Potential of CE Ventures in the Swedish Beverage Industry". / Dryckesindustrin spelar en central roll för den globala miljöpåverkan, vilket kräver en omfattande omställning från den nuvarande linjära ekonomimodellen som omfattas av ”slit-och-släng”. Miljökatastroferna har visat att denna modell är ohållbar och att det finns ett akut behov av förändring. Följaktligen undersöker industrin hur man kan bidra till en mer hållbar framtid. Här har den cirkulära ekonomin (CE) vuxit fram som ett strategiskt verktyg för att främja ett mer hållbart resursutnyttjande och minska miljöpåverkan. Syftet med studien var att identifiera den rådande diskursen och förväntningarna kring CE på mikronivå i den svenska dryckesindustrin över hela värdekedjan samt kartlägga de banor som beskrivs för cirkuläritet inom denna sektor. En innehållsanalys av 121 svenska tidskrifter och medieartiklar från de senaste fem åren har genomförts, tillsammans med en narrativ analys. Studien påvisar ett aktivt engagemang för CE-metoder inom flera intressentgrupper, främst drivet av förädlingsföretag. Dessa initiativ är i linje med avfallshierarkin, med återvinning och återanvändning av plast, matavfall och biprodukter som de mest förekommande. Aktörer inom dryckesindustrin förväntar sig att CE-insatserna ska bidra till miljömässiga och ekonomiska fördelar samt efterlevnad av lagkrav och ett förändrat konsumentbeteende. Resultaten ledde till formuleringen av följande tre narrativ: "Att omvärdera plast: Förändring av plastanvändningen i den svenska dryckesindustrin", "Från avfall till smak: Rädda resurser i den svenska dryckesindustrin", "Från hållbarhet till lönsamhet: Synliggör den ekonomiska potentialen i CE-satsningar inom den svenska dryckesindustrin".

This is a candidate’s thesis for the programme for Social Workers at the Linneaus University in Växjö. This study has the purpose to understand what protective-factors that may be important for children who grow up in a risk environment. This has been done through reading autobiographies written by adults who have been born and raised in destructive environments. The data has been collected with the use of a narrative analysis. The result has then been viewed and analyzed with the help of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. The results from this candidate’s thesis shows that we have been able to identify protective factors in three major categories; Individual attributes, relationships and factors that exists outside of the family environment. These factors have been analyzed and explained through the perspective of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. Our findings suggest that there exists several important relationships between our result, the previous research and what the theories suggest is important for children as protective factors. They are: basic need of security, need of development and understanding and finally an importance in the needs for children to have a sense of coherence.

Olyckor med polisfordon fortsätter att öka. Litet är dock känt om polisers egna upplevelser av kritiska händelser under utryckningskörning. För att bidra till ökad förståelse för utryckningskörning var studiens syfte att undersöka hur poliser beskriver sina upplevelser av utryckningsförloppet. I denna studie använde vi oss av en semistrukturerad intervjuguide för att undersöka hur fem poliser berättade om sina upplevelser. Genom narrativ analys av intervjuerna studerades likheter och skillnader av kritiska händelser under utryckningskörning. Vi identifierade fem återkommande teman, så kallade typnarrativ: viljan att fånga, att köra fort, att det är känsligt att kritisera kollegors utryckningskörning, att bedöma när höga hastigheter är befogade, samt att hitta balansen i utryckningskörningen för att uppleva kontroll. Dessa fem typnarrativ gav en god förståelse för hur poliserna berättade om oväntade händelser som skapat riskfyllda situationer i deras tjänsteutövning. Likheter i berättelserna gällde främst beteende och attityder. Skillnaderna bestod framförallt i omständigheter, exempelvis hur utryckningen startade och vilken information poliserna fick eller inte fick under utryckningen. Skillnaderna kopplades till möjliga konsekvenser av utryckningen utifrån teorier om beslutsfattande, riskmedvetenhet och skadeprevention. Vidare indikerade resultaten att upplevelsen av utryckningskörning var dynamisk och varierade med kontextuella förhållanden. / Accidents with police vehicles continue to increase. However, little is known about the police's own experiences of critical events during emergency driving. To contribute to increased understanding of emergency driving, the study's purpose was to investigate how policemen describe their experiences of the emergency driving. In this study, we used a semistructured interview guide to investigate how five policemen talked about their experiences. Through narrative analysis of the interviews, similarities and differences of critical events during emergency driving were investigated. We identified five recurring themes, so-called narrative types: the will to capture, to drive fast, difficulties in questioning a colleague's driving style, deciding when high speeds are justified, and finding the balance in emergency driving to experience control. These five types gave a good understanding of how the policemen talked about unexpected events that created risky situations in their service. Similarities in the stories mostly concerned behaviors and attitudes. The differences consisted mainly of circumstances, such as how the start-up began and what information the police received or did not receive during the reprisal. The differences were linked to the possible consequences of the expression based on theories of decision making, risk awareness and injury prevention. Furthermore, the results indicated that the experience of emergency driving was dynamic and varied with contextual conditions.

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

This thesis aims at identifying, through Will Wright methods of narrative analysis, how the different masculinities are represented in the first season of the TV-series True Detective via the protagonists Rust Cohle and Marty Hart. Theories about hegemonic masculinity and Will Wright's theories for narrative analysis are further applied to see how these similarities and differences are formed by what Wright calls “the professional plot". Through 32 chosen scenes from the first season, this study examines the narrative of True Detective and the relationship between the main characters Rust Cohle and Marty Hart from a point of view that will highlight their hierarchic positions in the hegemonic masculinity, using Raewyn Connell’s studies as a theory. We have found that there are two separate hegemonic spheres, one within the relationship between the main characters, and one within the society as a whole. In the latter, Marty Hart is displayed as a member of the hegemonic masculinity up to the point where he loses his family while Rust Cohle constantly belongs to the subordinate masculinity. This is due to him being in constant clash with the traditional cultural values of Louisiana where the series takes place. Regarding the hegemony within their relationship, Rust Cohle goes through a hegemonic transformation, from the subordinate masculinity to the hegemonic while Marty Hart makes the journey from occupying the hegemonic masculinity to serve as the participating dito.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet. Vidare presenteras reflektioner som berör bland annat hur synen på våld i nära relationer behöver förändras, främst genom jämställdhetsarbete samt att begreppet ”partnervåld” anammas. Detta för att öka förståelsen kring att såväl en man som en kvinna kan använda våld i nära relationer.

Arktibus ögon är ett relativt nytt läsförståelsematerial som utlovar läsglädje och spännande stunder tillsammans i klassrummet, framtaget av Ewa Kalea Ekdahl. Materialet består av en högläsningsbok som ligger till grund för arbetet i elevernas arbetsböcker, en för höst- och en för vårterminen, samt en lärarhandledning. I denna undersökning utförs en genreanalys som ämnar framhäva de genremarkörer som används i högläsningsboken, samt ge exempel på hur textinnehållet kan bidra till skolans värdegrundsarbete. Slutligen sker en analys av funktioner de bilder som återfinns i både högläsningsboken och elevernas arbetsböcker. Resultatet visar tydliga drag av fantasygenren, de diskussionsmöjlighetermöjligheter högläsningsboken bidrar med om demokrati i generella drag samt mänskliga rättigheter i form av kamratskap, samt att analysbilderna har en föreställande funktion.