No description available.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om förskollärares utsagor av hur de genom ett normkritiskt arbetssätt förhåller sig till sånger i förskolan. Frågeställningen som besvarats är: Hur beskriver förskollärarna ett normkritiskt arbetssätt i relation till sång i förskolan? Den metod som används är kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studien har en poststrukturell utgångspunkt och analysen bearbetades utifrån en diskursanalys.  Resultatet visar att förskollärarna beskriver arbetet med normkritik i förskolan som betydelsefullt, att förskollärarnas bild av arbetssättet varierar och att sång i förskolan prioriteras olika. Resultatet visar även att det framkommer olika diskursiva teman gällande bevarandet av sånger i relation till att introducera nya sånger. Förskollärarna upplever även utmaningar men också förutsättningar i det normkritiska arbetetssättet och att det ständigt krävs reflektion och dialog för att synliggöra normer och maktförhållanden i förskolan i relation till sång som uttrycksform.

I examined whether expressing minority opinions enhances self-concept clarity and whether need for uniqueness (NfU) moderates this predicted relationship. I used an experimental survey with a 2 (Pre-existing Position: opposed, in favor) × 2 (Majority Position: opposed, in favor) × 2 (Participant Action: resist, conform) design. Participants identified themselves as primarily for or against granting legal rights to homosexuals and completed an NfU measure. Participants were then randomly assigned to read that the majority of MSU students either oppose or support granting legal rights to homosexuals. After reading arguments consistent with the majority position, participants were asked to offer arguments that either supported or refuted the majority. Contrary to hypotheses, arguing the minority position did not enhance self-concept clarity. Anti-gay rights participants were higher in self-concept clarity than pro-gay rights participants, and they became even higher in self-concept clarity when arguing with an opposed majority than when arguing against one.

Individuals with autism spectrum disorder (ASD) have difficulties in many areas of social cognition including face perception. Decades of research examining face processing abilities in ASD populations have yielded equivocal results. The current thesis includes a series of experiments intended to clarify the nature of the face processing deficits seen in ASD. In Study 1 I examined norm-based coding of facial identity in adults with ASD. I measured identity aftereffects in adults with and without ASD and found no significant group differences. In Study 2 I examined simple (Experiment 1) and opposing (Experiment 2) figural aftereffects for male and female faces and found no significant group differences as adults with ASD. In Study 3 I examined perceptual strategies employed by adults with ASD when processing emotional facial expressions and found that adults with ASD employ a rule-based strategy. Finally, in Study 4 I examined what drives face processing deficits in adults with ASD; deficits in processing emotional information in faces or a deficit in processing socially complex information in faces. I found that adults with ASD had a deficit in discriminating basic and complex emotional facial expressions, suggesting that emotion-perception demands are associated with poor face processing in ASD. The results of the studies demonstrate that adult with ASD show typical perceptual mechanisms underlying face perception, use an atypical perceptual strategies when processing facial expressions, and have a specific deficit in processing emotional expressions. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Ett globaliserat samhälle medför högre mångfald vilket sätter skolan inför stora utmaningar. Den inarbetade enspråkighetsnormen som råder i skolor måste motarbetas för att skapa ett inkluderande arbetssätt som anpassas efter alla elevers förutsäskttningar och behov. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet transspråkande och hur det kan implementeras i svenskundervisningen samt vilka hinder som kan förekomma. Studien utfördes via systematiska sökningar som gav träffar av vetenskapliga artiklar som lyfte fenomenet transspråkande. Genom en tematisk analys kunde relevanta delar av artiklarna kodas och ett samband mellan de olika artiklarna synliggjordes. Resultatet av litteraturstudien visade transspåkandets positiva effekter för elevers kunskaps-, identitet- och litteracitetsutveckling. Forskningen visade också faktorer som hindrade implementering av ett transspråkande arbetssätt. Sammanfattningsvis är ett transspråkande arbetssätt gynnsamt för alla elever och bidrar till en skola för alla. / A globalized society entails a higher diversity which bringsgreat challenges to the school system. For all children to have afair chance of developing their linguistic skills, teachers mustbreak the monolingual norm and adjust their teaching toaccommodate the needs that are required. The aim of this studywas to investigate the translanguaging pedagogy and how it canbe implemented in Swedish education. In addition, it alsoinvestigated the obstacles that can occur when implementingthe studied pedagogy. The study was carried out by systematicsearches that resulted in scientific articles focusing on thenewly established approach of translanguaging. In order for theaim to be attained the most relevant articles were later analyzedthrough a thematic analysis. The results of the study showedthat a translanguaging pedagogy positively affected thestudents in more ways than one. Besides the development inlanguage and literacy, the students also developed their identitywhile expanding their sphere of knowledge. Although theeffects of the pedagogy were positive, the results also showedthat the implementation of new teaching strategies faceobstacles and are therefore often lacking. In conclusion, atranslanguaging pedagogy is seen as a strategy that is profitablefor all students and contributes to developing an equaleducation for everyone.

Inledning Denna studie fokuserar på mångfalden i förskolans barnlitteratur. Ur ett normkritiskt perspektiv undersöks om och hur mångfald återfinns i barnlitteraturen på förskolan, både i bokhyllan och i undervisningen.  Syfte Studiens syfte är att undersöka om mångfald finns representerad i förskolans barnlitteratur Metod Datainsamlingsmetoden som används är en digital enkätundersökning skapad via SUNET Survey. Denna enkät bestående av 13 frågor publicerades i sex Facebookgrupper för pedagogeri förskolan och besvarades av 115 respondenter. Datan analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I SPSS utfördes analyser för att få fram medelvärde och standardavvikelse samt frekvensanalyser. För att uppmärksamma samband mellan de olika variablerna användes även korrelationsanalys och korstabeller. Resultaten sammanställdes sedan i tabell och diagram format.  Resultat Resultatet visar att respondenterna generellt har en positiv syn på mångfald i barnlitteratur. Mångfalden finns till stor del återspeglad i förskolans barnlitteratur. Vissa av mångfalds kategorierna representeras mer än andra i barnlitteraturen på förskolorna. Spridning kring vilka kategorier av mångfald som används i undervisningssyfte är stor, där vissa kategorier återfinns i undervisningen på de flesta förskolor medan andra bara används på ett fåtal.

The study investigated pensioners’ forming of identity during the ageing process and the correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it will help study counsellors to approach pensioners’ in a norm critic way. The purpose behind the study was to analyse which markers of identity pensioners’ express when they age and to understand how these relate to the norms surrounding ageing. The research questions are thus, what markers of identity do pensioners’ use in relation to life and ageing? How can the correlation between formation of identity and the norms they adhere to be understood? The study has its basis in three theories of social gerontology; activity theory, disengagement theory and gerotranscendence theory. The result has been analysed using queer theory and five theoretical concepts: identity, reflexivity, norm, intersectionality and turning points. Qualitative method in the shape of in-depth interviews was applied in this study. Six pensioners of varying ages have been interviewed and the empirical data has been analysed using content analysis. The result showed that the pensioners do not have the same needs as when they were younger. They expressed being wiser, more harmonious and feeling safer as well as having an improved body and self-awareness. The pensioners notice, reproduce and resist norms and showed the importance of norms for the formation of identity.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet. / Strategies for work with gender and equality in schools

Syftet med studien var att problematisera forskning om träningsberoende, utifrån ett diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar från forskningsfältet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgångspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om träningsberoende var att en hög träningsmängd, vilket varierande från 4 timmar per vecka till daglig träning, ansågs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla träningsberoende. Denna normen användes också för att utöva makt inifrån den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist på antagonism och motaktioner mot makten som både normer och diagnostiska modeller har i forskningsfältet. Såväl implikationer som förslag på framtida forskning inom området ges. / The purpose of this study was to problematize the research field of exercise dependence, through a discursive a norm- and power perspective. In the study twelve articles from the research field was analysed using Foucault and Budrillards perspective of social norms and power as theoretical base.The results showed that the most important, yet mundane, norm within the research field was that a high training volume, varying from 4 hours per week to daily exercise, was considered harmful and a significant riskfactor for developing exercise dependence. This norm was used to exercise power within the subjects body. Furthermore the results showed a lack of antagonism and counteractions towards the power that both norms and the diagnostic models possess in the resarch field. Implications of the results and future research directions within the research area is discussed in the study.Keywords: Discourse analysis, Exercise dependence, Social norm, Power

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan – en avvikare? En studieav diskurserna inom en ovanlig arena. Lärarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskolahar öppet årets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet ocksåbarnomsorg under vad som brukar betecknas som obekväma tider; kvällar och helger.Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare från normen av vadbarn bör göra på kvällar och helger. Syftet är att redogöra för om, och i så fall hur, tvåolika OB-förskolor påverkas av denna norm, och huruvida de försöker etablera en egennormalitet. Syftet är också att kasta ljus över OB-verksamhet som företeelse, då ämnettidigare är behandlat i väldigt begränsad omfattning. Michel Foucaults tankar omdiskursernas påverkan har använts som teoretiskt ramverk. Undersökningen utgörs avintervjuer med två pedagoger på vardera förskola, vilket har följts upp med endiskursanalys av dessa utsagor. Resultatet visar att de två OB-verksamheternaeftersträvar att etablera en egen normalitet, dock på två olika sätt. Den ena baserar sinkvälls- och helgverksamhet på dagtidsverksamheten och följer de rutiner som råder där.Den andra strävar istället mot att efterlikna hemlika förhållanden. En slutsats blirdärmed att den sistnämnda kan anses påverkas av en norm som förespråkar en mysighemmamiljö och ledighetskänsla. Den förstnämnda tar emellertid avstånd från dennanorm och verkar istället vara influerad av en norm som eftersträvar professionalism ochseriositet i förskoleverksamheten.