Vi som har skrivit det här examensarbetet har gjort en intervjustudie med fyra engelsklärare på gymnasiet och fyra lärare i matematik på högstadiet. Det vi ville undersöka är vilken inverkan dessa lärare upplever att de nationella proven i engelska och matematik har på deras planering och genomförande av undervisningen under kursen respektive läsåret. Eftersom vår metod har varit kvalitativ med semistrukturerade intervjuer, valde vi att analysera våra resultat med hjälp av fenomenografisk teori. Utifrån våra intervjusvar kunde vi urskilja fem kategorier. Dessa kategorier var att de nationella proven ger extra stress för eleverna, den andra att de tar en hel del tid från lärarna både vid planering, genomförande och efterarbete, t.ex. rättning. Vidare fann vi som en tredje kategori att lärarna såg en fördel med proven i och med att de får en bekräftelse på den kunskapsnivå de redan sett hos eleven. Det framkom även som en fjärde kategori att lärarna vi intervjuade tränar och förbereder eleverna på de nationella proven, dock på olika sätt, och som den femte kategorin att efterarbetet ser olika ut, där lärarna oftast försöker hinna med någon sista komplettering. Vi reflekterade över hur likvärdiga resultaten av nationella proven egentligen blir med tanke på hur det varierar i de olika lärarnas sätt att förbereda och träna eleverna till de nationella proven.

En betydande andel av Sveriges gymnasieelever elever får högre betyg i sina kurser än de presterar på det nationella provet medan en mycket liten andel elever får ett lägre kursbetyg. Relationen mellan provbetyg och slutbetyg skiljer sig dessutom mellan olika skolor. På vissa skolor får systematiskt en stor andel elever högre slutbetyg än vad provbetygen indikerar medan detta är mycket ovanligt på andra skolor. Samtidigt är ett av huvudsyftena med de nationella proven att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur matematiklärare på några gymnasieskolor i Malmö resonerar kring betygsättning i relation till de nationella proven ur ett likvärdighetsperspektiv. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper på tre olika skolor i Malmö. Det empiriska materialet har tolkats enligt ett hermeneutiskt perspektiv, strukturerats med en tematisk analysmetod, och satts in i en vetenskaplig och sociokulturell kontext för att dra slutsatser utifrån identifierade mönster och teman. Resultaten av undersökningen visade att de nationella proven är lärarnas enskilt viktigaste underlag vid betygsättning och att de i regel bekräftar lärarnas tidigare bedömning. Det finns en tendens att låta provresultatet agera undre gräns vid betygsättning; ett nationellt prov kan höja betyg men sällan sänka. Lärarna ger uttryck för en oerhört positiv inställning till och ett starkt förtroende för de nationella proven då de upplevs välgjorda, heltäckande, tidsbesparande och rättvisa. Dessutom används de för att konkretisera svårtolkade kunskapskrav. Avvikelser mellan provresultat och kursbetyg betraktas som ett allvarligt likvärdighetsproblem och undviks om möjligt. På det hela taget ger matematiklärarna en väldigt enad bild av de nationella provens stora och legitima betydelse vid betygsättning.

Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur innehållet i två läromedel för årskurs 3 förbereder eleverna inför de nationella proven i matematik. För att undersöka detta analyseras de två läromedlen Favorit matematik och Rik matematiks läroböcker för årskurs 3. Analysen utgår från de förmågor som de nationella proven år 2019 prövar. För att få svar på studiens forskningsfrågor genomförs två semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare samt en läromedelsanalys. Resultatet visar på att läroböckerna prioriterar de fem matematiska förmågorna olika. Resultatet visar även på att lärare upplever läroböcker som mastiga och att lärarhandledningen har en stor betydelse för undervisningen. Studiens slutsats är att för att för att upprätthålla en högkvalitativ undervisning är det inte hållbart att endast utgå ifrån ett läromedel. Läraren behöver besitta ämnes- och ämnespedagogisk kompetens så att alla matematiks förmågor kan utvecklas. När en skola väljer att arbeta med ett nytt läromedel är det av stor vikt att hela konceptet med läromedlet anammas och inte endast läroboken.

Denna studie är en kvalitativ sådan som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 10 lärare som alla är behöriga i svenskämnet och som undervisar i ämnet och som även har bedömt minst en omgång av nationella prov i svenska medverkar. Resultatet har analyserats med hjälp av policyperspektivet. Resultaten i studien påvisar att lärarna anser att sambedömning ökar möjligheten till en likvärdig bedömning men att bedömningen av de nationella provens olika delprov bedöms olika beroende på vilken skola eller vilken kommun lärare arbetar i. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatser kring för- och nackdelar med sambedömning för en ökad likvärdighet men även hur bedömningen av de olika delproven går till i relation till vilka utmaningar lärarna beskriver. Utifrån resultatet av denna studie påvisas det att lärare bedömer delproven olika och att lärarna är positivt inställda till sambedömning. De nackdelar som påvisas är tidsbristen och att lärare tolkar styrdokument olika vilket leder till att likvärdigheten brister. Men fördelarna kring sambedömning väger tyngre än nackdelarna och därmed är sambedömning att föredra ur ett likvärdighetsperspektiv.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad barn i en skola i ett mångkulturellt samhälle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har även genomfört en pilotstudie där jag har haft tillgång till provtexten som låg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska våren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska våren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete är Lev Vygotskij och Célestin Freinet. De har båda teorier om vikten av att lära sig nya kunskaper som är relevanta samt vikten av att ha ett socialt utbyte vid inlärningen. Vygotskij använder sig av olika utvecklingszoner för att beskriva utvecklingen hos barnet. Freinet använder begreppet ”Tâtonnement expérimental” vilket översatt till svenska blir ”det trevande försöket” för att beskriva sin pedagogik.Språket är en del av den personliga identiteten. För varje nytt språk ett barn möter finns det en ny del av dess identitet som utvecklas. För att barn ska kunna argumentera behöver argumentationen röra något som är viktigt för dem. Övningen behöver vara betydelsefull. De tre pedagoger jag har intervjuat och använt som empiriskt material har alla ett liknande arbetssätt när det gäller argumentationsövningar i klassrummet, de behandlar oftast olika regler som skolan har och varför det är bra med sådana. Man behöver ha argumentationsövningar som behandlar betydelsefulla ämnen för eleverna. Övningen får inte ha några tydliga svar för vad som är rätt och fel. I de nationella proven jag har tittat på har det även funnits ett problem med ämnesvalen, det har för många barn i mångkulturella områden inte funnits någon anknytning. Efter att ha samtalat med eleverna har jag kommit till slutsatsen att ett av problemen kan vara en rädsla för att göra fel.

De senaste åren har det skett en stor ökning i andelen lärare som upplever att nationella prov påverkar undervisningen och den grupp som upplever störst påverkan är svensklärarna. Närundervisningen påverkas av ett prov kallas detta för washback. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken omfattning svensklärare på gymnasiet upplever att nationella prov i skriftlig framställning påverkar undervisningen och vilka washbackeffekter som kan urskiljas. För att nå syftet genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksammasvensklärare på gymnasiet. Resultatet visar att skrivproven påverkar undervisningen, men att graden av upplevd påverkan och inställningen till detta varierar. I lärarnas beskrivningar urskiljs både positiva och negativa washbackeffekter av skrivprov, men det finns tecken på att de negativa effekterna är mer omfattande. Slutsatser som dras är att skrivproven har ett inflytande på undervisningen inom svenskämnet och därmed även utformningen av det, men att det inte verkar finnas någon större risk för att undervisningen planeras utifrån proven istället för respektive kursplan. En medvetenhet om provens effekter är en förutsättning för att nå positiva washbackeffekter som främjar både lärare och elever, exempelvis ökad likvärdighet.

De nationella proven i svenska ställer höga krav på eleverna att prestera. Flera av omständigheterna kring proven kan inte eleverna påverka och de måste göra sitt bästa utifrån situationen de är i. I denna studie undersöks elevers attityder till de nationella proven i svenska på gymnasiet och hur eleverna tycker de förbereds av sina lärare. Studien utreder även elevernas upplevelser av de nationella proven i svenska ur aspekterna stress och motivation. Undersökningens metod är en enkätstudie. Resultaten visar att eleverna tycker de nationella proven är viktiga och något som de värdesätter. Eleverna beskriver hur de kan visa vad de kan för läraren i slutet av läsåret och få ytterligare en chans att prestera. De tycker dock att de nationella proven i svenska tillför mycket stress och krav på prestation. Alla undersökta elever angav att de var stressade inför proven och att de glömde bort saker på grund av stressen. Eleverna angav även att de inte var motiverade att genomföra det nationella provet även om de tyckte det var bra för deras utbildning. Eleverna tyckte att de förbereddes bra av sina lärare inför proven och att den vanliga undervisningen var tillräckliga förberedelser för att klara av proven. Den slutsats som dras är att de nationella proven och den vanliga undervisningen visar på en samstämmighet i dess innehåll. De undervisande lärarna och provgruppen tolkar kursplanerna på samma/liknande sätt och skapar goda möjligheter för eleverna att prestera. Ytterligare en slutsats är att eleverna är stressade inför proven och att de saknar motivationen att genomföra dem. Lärare behöver hantera detta så att elevernas resultat inte blir lidande på grund av provens betydelsefullhet.

Det här examensarbetet undersöker fem gymnasielärares syn på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor och är i skiftande åldrar och har olika mycket erfarenhet. Undersökningen har gjorts genom separata kvalitativa intervjuer där utgångsfrågorna har rört lärarnas uppfattning om provens relation till bedömning, undervisning och generell syn på dem. Proven i Svenska 1 och Svenska 3 kan göras på hösten eller våren, men oftast görs de i slutet av kursen på våren. De blir därför ofta bland det sista eleverna gör i årskursen och kräver mycket tid av lärare i form av förberedelser, genomförande och bedömning. Lärarna är kluvna till proven, de anser ofta att innehåll och utformning är bra, men är kritiska till tiden som genomförande och rättning tar i förhållande till bedömningsunderlaget de genererar. Arbetet relaterar lärarnas syn på proven till styrdokument och litteratur angående bedömning och kompetensutveckling. Undersökningen visar att de nationella proven påverkar proven i viss utsträckning, men detta upplevs inte som ett problem. Dels för att lärarna vill att eleverna ska klara de nationella proven, dels för att de anser att de färdigheter som proven mäter är viktiga. Arbetet lyfter även fram den potentiella inspiration till kompetensutveckling och kollegialt lärande som sambedömning och diskussion av proven skulle kunna utgöra.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över. Eleverna uppfattar att de inte fått tillräckligt med information kring proven och det kan också vara en bidragande faktor till varför de fick dessa negativa känslor. Deras prestation på proven kan även ha att göra med vilka känslor de kände innan, under och efter proven. Vi diskuterar hur man som lärare kan förhindra uppkomsten av negativa känslor inför prov.