<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Prima parte: L'analisi del rapporto tra spiritualità certosina e devotio moderna consente di individuare il contesto in cui maturò ed ebbe fortuna il De tralatione Bibliae di Petrus Sutor, monaco certosino. La spiritualità certosina ebbe forte influsso sulla Congregazione di Montaigu, espressione estrema della devotio moderna, nella quale lo stesso Sutor fu massima autorità spirituale in qualità di priore della Certosa di Parigi. Alla Congregazione di Montaigu appartennero i principali oppositori di Erasmo nel campo della filologia biblica nell'area di Parigi e Lovanio. In essa ebbe fortuna l'opera di Sutor, anche se il mondo di Montaigu mostra due facce. Il mondo parigino di Montaigu risulta infatti più conservatore di quello lovaniense, che nelle figure di Iacobus Latomus e Frans Titelmans mostra una certa apertura all'umanesimo. Seconda parte e appendice: i contenuti del De tralatione Bibliae mostrano i rapporti di Sutor con altri oppositori erasmiani, Stunica in particolare. Emergono le fonti che stanno alla base delle informazioni storiche fornite da Sutor, tra cui emerge Petrus Comestor, e la risonanza del De tralatione Bibliae negli ambienti culturali inglesi, in particolare in John Fisher. / First Part: In order to supply with due context Sutor's De tralatione Bibliae, it is necessary to rediscover the interplay between Carthusian spirituality and devotio moderna. The carthusian influence was particulary strong in the Congregation of Montaigu, which formed an extreme wing of devotio moderna. Sutor himself played a very important role in the Congregation of Montaigu having been his major authority for three years as Prior of the Parisian Charterhouse. The main critics of Erasmus in the field of biblical philology, who were active in Paris and Louvain theological units belonged to the Montaigu Congregation. There were differences between the Paris and Louvain Montaigu cultural and spiritual habits. Louvain shows a particular trend to moderation and acceptance of some fundamental humanistic issues, that we can trace in Iacobus Latomus and Francis Titelmans. Second Part and Appendix: The contents of Sutor's De tralatione Bibliae display the relationship between Sutor and other critics of Erasmus, in particular Stunica. Through the text we rediscover the different sources Sutor uses in order to supply the reader with historical information, especially Petrus Comestor, and we can identify some echoes of Sutor's works in John Fisher and the English cultural circles.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.

La théologie catholique affirme que Jésus, médiateur par excellence, est la Révélation plénière de Dieu à son peuple. Cependant, il y a eu au fil des siècles des révélations dites «privées», dont certaines ont été reconnues par l’autorité de l’Église. Le cas des révélations privées non reconnues a toujours été générateur de malentendus et de conflits froids et parfois ouverts entre l’autorité de l’Église et certains fidèles. En contexte africain, où le christianisme se greffe sur la culture traditionnelle, cette question de révélations privées est importante car elle imprègne la religion ancestrale. Dans notre contexte où le Christianisme semble avoir le vent en poupe, on se demande quelque rapport y a-t-il entre foi et expérience individuelle de révélation privée; la révélation privée est-elle un couronnement d’une vie de foi bien menée sous le regard du Seigneur et des hommes? Comment Dieu se manifeste-t-il aux hommes et comment en rendre compte sans faire face à l’adversité? Avec l’étude de l’expérience de Paul en 2Co 12, 1-10, il y a lieu de revenir sur la théologie catholique au sujet de la Révélation en rapport avec les révélations pour voir comment elle s’est articulée, à partir de la Bible, au fil des temps, en fonction des cultures et des réalités sans cesse nouvelles. À la base de cette théologie, on peut trouver en bonne position l’influence herméneutique de l’expérience mystique de Paul. Une révélation privée comme celle qu’il vit, fait toujours face à des doutes ou des attitudes sceptiques parfois tenaces pour se préciser après coup et fonder en raison son apport par rapport au Christ et à la vie ecclésiale. Si le jugement de l’Église est important pour son insertion dans la vie des communautés, toutefois, il faut dire qu’il n’est pas déterminant. Tout se joue entre Dieu et la personne certes, mais la qualité des fruits de ce jeu spirituel étant garante de la crédibilité de la révélation. Dieu, qui sait toujours communiquer avec son peuple sous des formes variées, en est capable en tout temps et selon le mode qu’il se donne. Pour mieux parler de l’expérience de Paul en 2Co 12,1-10, les démarches historico-critique et narrative ont été d’une utilité complémentaire en vue d’authentifier dans la péricope ce qu’il convient d’appeler : la mystique de Paul. Le témoignage spirituel de Paul peut servir de paradigme pour les personnes et d’éclairage pour l’Église dans le discernement des phénomènes de révélation privée aujourd’hui. Paul vit une relation forte avec le Dieu de Jésus Christ, il la fait vivre à ses communautés; quoiqu’il advienne, il n’hésite pas à en rendre compte et à la communauté, et à Pierre et aux autres. Sa vie intensément mystique, ne le soustrait pas de la démarche ecclésiale pour défendre ses révélations. / The catholic theology professes Jesus Christ as Mediator per excellence between God and his people. He is the Revelation of revelations that could never be surpassed, but along the centuries, there were many private revelations a few of which were confirmed by the Church and others not. The cases of mystical or private experience of God that are never taken into consideration by the authorities bring many troubles and divisions in the community of the catholic faithful. This situation is also common in some of the communities in Cameroon. This work is a biblical survey on Paul’s experience of God (in 2Cor 12,1-10) for the purpose of enlightening the phenomenon of private revelation. Although Paul is boasting for the excellence of his revelations and defends himself as one of the most important apostles of Christ, he doesn’t forget the need of the confirmation by those who have been chosen before him (Ga 1-2). The testimony of Paul could be a framework to look over and enable us to testify all the cases of visions or revelations that someone claims to have received directly from God. The whole Church could also update her judgement on some cases of mystical life that appear among Christians. To preserve and keep on fulfilling the will of her Founder, the Church has not only to be careful, but to be opened at such phenomenon as Peter and the others apostles did towards Paul. The beneficiaries of private revelations or visions have to humble themselves and face all the adversities in the spirit of Paul, who takes these as signs of God’s power revealed in his weaknesses.

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd

No description available.

This dissertation deals with the study of ancient diseases mentioned in the historical period of the Scriptures in the region of Syro-Palestine. The definition, history, methodology and etymology of the terms relating to biblical diseases are discussed. Leprosy, syphilis, plague and anaemia amongst other diseases leave skeletal signs and lesions. Paleopathologists may reveal these diseases by studying skeletal remains of the population of Syro-Palestine. Criticisms and recommendations are offered for the practical paleopathologist, anthropologist or archaeologist. More interest should be taken in the study of coprolite in every new discovery of human remains. The scarcity of skeletal remains in the region is well known. The past and present law structure, the Halakah, may partly be to blame. The future of paleopathology worldwide is undisputedly the biochemical science of DNA analysis. With this new science the role for macromorphological examination may diminish. The diseases mentioned in the Bible are finding it increasingly difficult to hide behind the words in the Scriptures. / Old Testament and Ancient Near Eastern Studies / MA (Biblical Archaeology)

`Resurrection' can be approached from several angles. The most common angle is what this study avoids: pressing for a `yes' or a `no' answer as to whether `Jesus really rose from the dead'. That is, demanding a definitive and final outcome from the discipline of historical-critical research. This study treats resurrection as a symbol. Symbols intrinsically generate multiple meanings. Historical, hermeneutical and gospel-critical parameters are the constraints within which reflection on the symbol of resurrection must take place, and the validity of perspectives be established. John Dominic Crossan's view of the resurrection is the focal point of discussion in this thesis, for two reasons. (1) He has clearly mapped out his method. (2) He occupies a middle position, by interpreting resurrection metaphorically and theologically. This sets him apart from those who interpret the resurrection literally and historically and those who accept the negative or uncertain outcome from the side of historical-critical inquiry as the death sentence for Christian faith. / New Testament / M.Th. (New Testament)

The Apocryphal Gospel of Bartholomew in the Slavonic Tradition (Martina Chromá) Abstract The thesis deals with the Slavonic translation of the apocryphal Gospel of Bartholomew (Questions of Bartholomew), which is a literary monument written in Greek most likely in the 3rd century. The text of the monument has survived in two known Greek, two Latin and six Slavonic manuscripts. These Slavonic manuscripts are dated between the 14th - 18th centuries, with two of them pertaining to the Russian redaction of the Old Church Slavonic and the other two to the Serbian redaction. The objective of the thesis is to identify the most probable place and time assignment of the original Slavonic translation of the monument, and an outline of lines by which the manuscripts were spread in the Slavonic environment. By a detailed textological and lexical analysis we come to the conclusion that all the Slavonic manuscripts containing the text of the monument stemmed from one common archetype originated most likely in Bulgaria during the 10th century. The Slavonic translation was later moved from Bulgaria to Kievan Rusʼ, where the manuscripts were further spread and where the text of the monument was adjusted; this is how the manuscripts can be divided into two separate redactions. The manuscripts were also spread from Russia to...