Studiens syfte är att bidra med förståelse rörande vilka normer lärare ger uttryck för under musiklektionerna. Denna studie riktar sig mer specifikt mot grundskolans musikundervisning i årskurs fem och sex och har fokus på vilka normer som bildas av det som läraren säger i klassrummet under lektionstiden. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin samlades in genom ostrukturerade observationer av lektioner där anteckningarna från dessa observationer låg till grund för analysen. Studien har undersökt fyra olika lärare på fyra olika skolor i en medelstor stad i södra Sverige under två på vardera följande lektioner. Resultatet delades i tre olika delar Normer och värden, Skolans normer samt Ständig positionering. Genom analysen av empirin visade det sig att lärare uttrycker normer som vilar på tankar om alla människors lika värde, samhörighet, jämställdhet och solidaritet. Det visade sig även att lärare, genom sitt ordval och agerande, försökte skapa en vilja hos eleverna att agera för andras bästa och att eleverna ska ta ansvar för såväl sitt eget agerande som individ och som en del av gruppen samt att de vill att eleverna tar ansvar för den sociala skolmiljön. De normer som utmanas mest i klassrummet är de normer som rör ordningen i klassrummet där läraren främst måste stå upp för normen att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Café magazine is a Swedish men’s lifestyle magazine aimed at men between the ages of 18 and 35. The magazine writes about what men should wear, what they should drink, which new gadgets they should buy and a lot more. They aim to teach men about how to live their lives. This study focuses on how the magazine writes about men, and how they portray masculinities. The questions this study has tried to answer are -How are the men portrayed in the lifestyle magazine Café? And - Which images of masculinities are being distributed to the readers?   What we found was that the normative images of masculinities are being distributed to the readers, but also that the magazine was trying to break the existing normative by talking about deeper feelings and therapy with the men being interviewed for the magazine. It seems the magazine are trying to keep up with the fast-changing world but not quite being able to keep up. According to Giddens and Sutton (2014) it would be helpful for the readers of magazines to be exposed to normative breaking material. That way they could start breaking normatives as well as the magazine.

Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske.

This study is based on a qualitative research and the aim is to study how teachers work with gender equality perspective in the classroom with newly arrived pupils from abroad, and how the teachers approach and pay attention to the female and male pupils in class. The study also defines and analyzes the teachers´ perspective on the subject of gender and equality and what approach and educational methods are used when teaching on the subject. Data was collected through observations from four different occasions and interviews with four teachers. The observations revealed no difference in the teachers´ treatment of their male and female pupils where both genders received equal attention. The teachers´ point of view was that gender is a social construct and that equality is linked to gender, and that therefor education on gender and equality is imperative in order to prevent stereotypical roles to take effect. The teachers referred to the curriculum as the primary tool to educate on the topic of gender and equality, but emphasized it requires awareness and familiarity with the topic. It was also found that the teachers considered education on the topic itself to be crucial from a societal and immigration perspective as it could help newly arrived pupils to integrate into their new society. Furthermore, the teachers were critical of the opinion that lack of language skills could be considered a barrier preventing education on the subject. The general consensus among the participating teachers was that the main objective should always be that female and male pupils are treated equally and are given equal opportunities in education, and that finding alternative tools and methods in order to effectively deliver that message is part of their responsibilities.

Majoriteten av våldsbrotten i dagens samhälle begås av unga män. Detta faktum har kommit att blivit ett problem på samhällsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka skapandet av klass och maskulinitet i unga mäns samtal om fysiskt våld. Studiens kvalitativa material samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med unga män från socioekonomiskt olika bostadsområden. Resultatet i studien visar att klass har en avgörande betydelse för hur normer om maskulinitet skapas i relation till fysiskt våld i de båda grupperna. Fortsättningsvis kan en förståelse för detta komma att motverka främlingsfientliga föreställningar. / <p>2016-06-03</p>

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin språkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och är skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltså hur människor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar på att eleverna uppfattar det som att deras språk förändras beroende på om redovisningen sker i grupp eller individuellt med läraren. Ingen av eleverna tyckte att språket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att språket blir mer korrekt och formellt när redovisningen sker enbart för läraren. Resultatet indikerar också på att elever med låg självkänsla helst redovisar i grupp medan de med hög självkänsla helst redovisar enbart framför läraren. Det behövs dock ytterligare forskning för att få fram ett mer allmänt och generaliserande resultat. / This study has investigated seven upper-secondary students’ perception on how their language is affected depending on if they give their oral presentation in groups or individually for the teacher. Seven upper-secondary students have been interviewed and the study is based on their answers and on previous research. The results show that all the students in this study think that their language change depending on the form of the presentation. No one of the students think that their language is more formal and correct in a group presentation. All students but one thinks that the language is more formal and correct when they give their oral presentation individually in front of the teacher. The results also show that the students with high self-esteem prefer to give their oral presentation in front of just the teacher, while the students with low self-esteem prefers to give their oral presentations in groups. However, more research needs to be done on the subject to give a more generalized result.

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women’s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds. The interviews helped us understand how the women in each group discussed the fear and crime in society. To analyze the material we used Beverly Skeggs and Bronwyn Davies theories. Skeggs was used to analyze the significance of class differences among women while we used Davies to analyze how the socialization of female and male behavior has significance for the fear of crime. The result of the study showed that it was mainly women from the working class who felt fear of becoming a victim of crime while women from the middle class did not experience fear in the same way as working class women.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter. Studiens resultat visar att de åtta vanligaste antimobbningsprogrammen i allt för stor utsträckning inte utgår från vad den senaste forskningen menar vara grundläggande delar i arbetet med att motverka kränkande behandling av barn i skolan, samt att programmen ofta har andra utgångspunkter än vad styrdokumenten anvisar. En diskursanalytisk upptäckt visar att programmen i stor utsträckning utgår från en slags fasta positioner där olika vuxna på förhand beskriver något som behöver justeras. Min slutsats är att endast ett av programmen lyckas förhålla sig tämligen ajour med vad aktuell forskning lyfter som centrala insatser och förhållningssätt medan insatser från ett antal av övriga program kan få motsatt effekt trots att avsikterna är goda. En annan slutsats berör problematiken med att vuxna som arbetar med barn och ungdomar riskerar att bli en slags normbärare, ifall de vuxna inte inbegrips i att aktivt delta i problematiseringsprocessen kring normer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom bildämnet undervisar i sex och samlevnad på högstadiet. För att besvara syftet har tre frågeställningar konkretiserats. Frågeställningarna ämnar att söka svar på vilka metoder bildlärare använder för att undervisa om identitet, sexualitet och maktrelationer, vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen samt vilka normer som reproduceras och utmanas i undervisningen. Litteraturöversikten har sedan rett ut begreppen identitet, sexualitet och maktrelationer samt presenterat tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra bildlärare som var verksamma på högstadiet. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och vidare har tre teorier, ämnesdidaktiskteori, ramfaktorteori samt queerteori använts vid analysen. Studiens resultat visade att deltagande lärare främst hade undervisning riktad mot genus och använde sig av reklam som redskap. Det visade sig också att undervisningen både kan reproducera och utmana normer. Lärarna, genom sin undervisning om genusnormer använde isärhållning för att blottlägga normer, för att sedan ifrågasätta dem vilket också kan återskapa normer. Lärarnas undervisningsmetoder visade sig påverkas mest av friheten de uppgav sig ha i kunskapsområdet sex- och samlevnad och elevkompositionen. Avsaknad av riktlinjer i styrdokumenten inom kunskapsområdet resulterade i frihet men också konsekvensen att sex- och samlevnad som kursmål inte uppnås.