Att leda i en organisation handlar primärt om att leda en grupp människor mot gemensamma mål och resultat genom samarbete och kommunikation. För en arbetsgivare är det nödvändigt och viktigt att nya ledare blir effektiva och etablerar sig i sina roller så fort som möjligt. Det kan vara en krävande process att tillträda som ny ledare då normer, förväntningar och värderingar påverkar hur ledaren kan forma sin nya roll. Förstagångsledare ska forma en ledarkaraktär, utveckla en identitet som ledare och lära sig vad det innebär att vara ledare. Den nya ledaren ska arbeta med en ledande identitet i en komplex, förändringsbenägen och multibestämd organisation. Den professionella rollen förändras – från att bidra och ansvara för ett mer avgränsat och preciserat uppdrag. De egna prestationerna och resultaten i relation till att sätta och implementera agendan för en hel grupp. Förstagångsledaren ska axla en roll som kräver kompetenser och färdigheter som kanske ännu inte finns. Att vara ledare är en praktisk kompetens som utvecklas genom att vara ledare, genom att skaffa sig erfarenheter och reflektera över dem.Syftet med denna studie är att utforska vad det innebär att bli ledare för första gången. Den avser att studera det identitetsskiftet och den process den nya rollen innebär för individen. Vidare vill studien identifiera områden där organisationen kan stötta de ledare som är nya i sin roll.Kvalitativ data har tolkats och analyserats enligt fenomenologisk metodansats och satts i relation till tidigare forskning. Data har delats upp i fyra olika kategorier: 1) Ny ledare, 2) Identitetsskifte, 3) Organisatorisk socialisering och 4) Förkunskaper och Organisatoriskt stöd. Resultatet av studien visar på att kategorierna påverkas av och påverkar varandra. Stöttning i processen som ny ledare ger förutsättningar och möjligheter att utvecklas som ledare och att kunna påverka med sitt ledarskap. Studien visar på att adekvat stöd, enligt tidigare forskning, inte tillämpas i realiteten enligt informanternas upplevelser.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare är svårorganiserad och tidskrävande. / This essay seeks to examine which obstacles and oppositions business coaches and researchersexperience in the research commercialization process in university business incubators. This studyshould be seen as a pre-study with the intention of contributing to later on building a newinnovation process model for university business incubators. Essay questions have been examinedfrom the perspective of innovation technology and are linked to theories about incubators,innovation processes and academic entrepreneurship. The result is that there is a number of culturalclashes that brings along a risk for misunderstandings between business coaches and researchers.Other obstacles and oppositions in the research commercialization process is differences inlinguistic use, the multiple roles of the researcher, interpretation of working pace and also that thematching between researcher and entrepreneur is time-consuming and hard to organize.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten.

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten. Kulturkrockar uppstår därför med miljörörelser som har en annan syn på hur skog ska användas. Skogsmaskinernas dieselberoende utgör samtidigt en stor svaghet som kan komma att hindra en fortsatt expansionen eftersom skogsägarföreningarna är termodynamiskt bundna. / Energy in the form of oil allowed a mechanization process to take place during the 1950:s. Accelerating climate changes is now demanding that the fossil fuels in the forestry machines must be replaced. The purpose of this paper is that from a cultural perspective; examine how the Swedish forest owners' associations will be affected by the change in access to energy. To answer the question five in depth interviews were conducted. The study shows that the forest owners' associations have a culturally imprinted picture of the environment as malleable and the change is mainly seen as an opportunity to produce bioenergy in order to reverse the declining productivity. Cultural clashes therefore occur with the environmental movements which have a different vision on how forests should be used. The diesel depending forestry machines also constitutes a major weakness that may impede the continued expansion as the forest owners' associations are thermodynamically bound.

<p>Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.</p><p>Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning.</p><p>Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.</p>

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling. Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning. Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.

Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga? Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. / This paper aims to gain a picture of how gender equality is implemented in a public administration, from political decision of the board to the practical work in preschool. The survey is conducted in a medium-sized municipality and the selected management is Children- and Youth Administration. This administration was chosen because we believe that it is with help of our children we can change the prevailing norms of equality. By conducting qualitative interviews with people of different hierarchical levels in the organisation, we gained a picture of which operators and which approach is required for gender equality to be a priority all over the organisation. Our questions have been: Does the organization actively work with gender equality and, if so, how? What are the governing documents and policies regulating gender equality? Who has the responsibility in the organization's work with gender equality? What resources are available and how do they use them? and last but not least Is gender equality a priority? The result shows that the municipality have difficulties to implement an active gender equality work. There is an absence of a important dialogue and the gender equality concept is confused with idea of equality. The desire to implement all childrens equal opportunities is strong but knowledge about gender equality and the time to use existing resources are lacking.

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten – ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen. Utöver den språkliga analysen tas även kulturella och sociala dimensioner med i studien. För att ringa in rådande diskurser studeras centrala termer och formuleringar genom att undersöka hur ofta och upprepat de förekommer, samt vilken inkludering och exkludering som görs. I spänningsfältet som uppträder mellan den statliga diskursen och den praktiknära diskursen framträder stridigheter om de brister som äldreomsorgen tillskrivs. På politisk statlig nivå framträder en normerande bild av vårdbiträdet som den bristande länken i lagarbetet kring den äldre. På praktiknära nivå framhålls en förklaringsmodell där organisering och ledning är centrala bristkomponenter. Praktiker-diskursens faktorer bemötande och lön konkurrerar med de överordnade faktorerna som återges i SOU-diskursen; utbildning och validering. / This study is a discourse analytical study of norms and values in the Swedish public home health care sector. The discourse is studied at two different levels in Swedish society: the political and the practical. Information is collected through focus-group interviews at the practical level and at the political level from a report in the Swedish Government Official Reports Series (SOU 2008:126), appointed by the Ministry of Health and Social Affairs.   Government-sponsored publications and reports are used as a basis for executive and legislative decision-making in the parliament and the government. The governmental study is an important template for the formation and maintenance of norms and valuations. Elder care workers constitute Sweden's largest labor force and a majority of them are employed by municipalities. The SOU report motivates competence-reform in light of pending waves of retirements within the elder care work force, increased demand for elder care, and decreasing high-school enrollment in care and service programs. The discourse analysis is executed in relation to and in concert with the secondary literature.   The theoretical and methodological perspective in this study takes its starting point in Fairclough's critical discourse analytical theory and method. This provides dialectic of structures and practices, where discourse has an influence on and is influenced by social structures. In Fairclough's view, discourse practices are an important form of social practice that contributes to the forming of identities and relationships. The study investigates discursive practices in the report in order to uncover their role in the perpetuation of an unequal balance of power, so called ideological effects.  The study reveals contradictions within the SOU report and discordance between the report and home health care workers. Despite a societal eagerness to professionalize the home health aide, the political discourse relegates the aide to the bottom of the care hierarchy, by excluding issues such as compensation and subordinating questions concerning the organization and management. Discourses and action-space for workers in the home health care environment can be investigated in light of current deficiencies in top-down guidance and limited opportunities for peer-group meetings, especially since an increasing number of home health care workers have Swedish as a second language. Interactive research with both workers and management could be investigated and developed with pedagogical tools as a part of process of reform. Because Swedish society places such a high value on government reports, it is of continuing importance to scrutinize through critical-discourse analysis the entity of governmental research.

Syftet med vår studie är att undersöka hur kulturella normer och värderingar stödjer eller hindrar förändringar, för att ta reda på varför det inte är jämställt på chefspositioner. Vidare vill vi undersöka hur organisationer kan förändra dessa kulturella normer och värderingar och hur jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg i arbetet mot ökad jämställdhet på chefspositioner. Utifrån en kvalitativ metod har vi intervjuat fem arbetstagare inom polisen i Karlskrona, då det är en organisation som inte är jämställd på chefspositioner, trots aktiva åtgärder. Vi har utgått från organisationskultur som teoretisk utgångspunkt, då vi anser att det är relevant för vår studie. Några av slutsatserna i studien är att det finns olika åsikter angående hur kulturella normer och värderingar stödjer eller hindrar arbetet för förändring mot ökad jämställdhet på chefspositioner och hur organisationer kan förändra dem kulturella normer och värderingar som utgör hinder för kvinnor att avancera samt hur jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg för att påverka jämställdhetsarbetet. Trots olika åsikter bland respondenterna går det att konstatera att kulturella normer och värderingar utgör hinder som påverkar kvinnors vilja att avancera genom att de påverkar individerna inom organisationer på olika sätt. Vidare tyder vår studie på att det går att förändra kulturella normer och värderingar till viss del genom ökad medvetenheten samt ny kunskap om problemet med bristande jämställdhet. Vi kan även konstatera att jämställdhetsplanen kan användas som ett förändringsverktyg trots att den många gånger tenderar till att endast bli ett pappersarbete. / The aim of this study was to investigate how cultural norms and values support or restrict changes to find out why it is not equal in management positions. The study also examines how organizations can change those cultural norms and values and how the gender equalityplan can be used as a tool for change in the work towards gender equality in management positions. With a qualitative approach five workers within the police in Karlskrona were interviewed, because it is an organization, which is not equal in management positions, despite active measures. The theoretical approach that was used is organizational culture. Some of the study’s conclusions are that there are different opinions about how cultural norms and values support or restrict the work of change towards gender equality in management positions and how organizations can change the cultural norms and values that constitute barriers to women's advancement and how the equalityplan can be used as a tool for change to affect gender equality. Despite different opinions, we can establish that cultural norms and values obstruct women's willingness to advance. Furthermore, our study also concludes that it is possible to change cultural norms and values to some extent by increased awareness and knowledge about the problem of gender inequality. We can also observe that the equality plan can be used as a tool for change even though it often tends to be a paper work.