Idag är vår tid präglad av klimatförändringar, miljöproblem, naturkatastrofer, minskad natur och- ekologiskt mångfald. En stor orsak till dagens miljöproblem är utbredningen av städerna, vilket har lett till att städerna allt oftare utvecklas inom kontexten av ’hållbar utveckling’ för att minska påfrestningar på natur och miljö. Hållbar utveckling samt begreppet hållbarhet syns inom de flesta områden, nivåer och sammanhang i dagens samhälle. Naturen, klimatförändringar och miljöproblem är ständigt närvarande samtidigt som klyftan mellan människa och natur ökar. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden konstruerar begreppet hållbarhet, hur detta begrepp illustreras och definieras samt vilken roll naturen spelar i förhållande till staden och människan utifrån programmet för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid. Frågeställningar som behandlas är; Hur framställs begreppet hållbarhet i Norra Djurgårdsstadens program för hållbar stadsutveckling? Samt; Vilken roll spelar naturen i förhållande till staden och människan utifrån programmet? Det teoretiska ramverket består av teorier samt forskning som rör både hållbarhet som term och dess olika dimensioner. Ramverket rör även hållbarhet och stadsutveckling och som en följd av detta avsnitt, svårigheter med hållbar stadsutveckling. Eftersom hållbarhet inte endast definieras med språklig text utan även med visuell bild eller andra visuella inslag finns ett avsnitt som berör anspelandet på naturen och det naturliga. Den metod som används är multimodal analys eftersom det empiriska materialet innehåller ungefär lika mycket språklig text som visuella bilder eller andra visuella inslag. Valet av metod grundar sig även i det faktum att hållbarhet som begrepp utrycks både i språklig text samt i visuell bild och andra visuella inslag. Studien konstaterar slutligen att fokus ligger på lokala problem som ska lösas lokalt samt bidra till en bättre levnadsstandard för människorna och naturen i Norra Djurgårdsstaden. Vidare visar studien på att hållbarhet utifrån det empiriska materialet framställs i en kontext av teknik, utveckling och modernisering. Begreppet hållbarhet inom kontexten av Norra Djurgårdsstaden är ett otydligt, vagt och ’luddigt’ begrepp, som får olika betydelser beroende på dess sammanhang, avsändare samt mottagare. Även om naturen och det ekologiska perspektivet är i centrum är människan ständigt återkommande och ledande. ’Det hållbara’ är i grund och botten till för människan oavsett i vilken kontext som begreppet kommuniceras.

In this essay I analyze the stone circles known as domarringar in northern Småland. In order to understand the stone circles, one must understand the society that built them, I argue. Therefore I first date them so I can put them in a context. After dating them to late Roman Iron Age and Migration period, I discuss hill forts, gold bracteates and rotary querns as a starting point for understanding the society and ideology that built the stone circles. I argue that the stone circles are a product of the midgård-ideology and that they have to be understood in that light. The stone circles are always found close to a road and often relatively high in the landscape. They manifest boundaries in the landscape.

To achieve a sustainable development in accordance with the UN report “Our common future” the Swedish government has instituted 16 national environmental goals. The municipalities in Sweden have different means of reaching those goals. The purpose of this study was to see if there are any differences in that work regarding the size and location of the municipality. The purpose was also to find out what obstacles the municipalities face and come up with suggestions to overcome those obstacles. The results showed that smaller municipalities generally lack resources for the environmental work and that the issues hindering the bigger municipalities in their work is that other issues such as health care are prioritized over environmental matters. The issues that will be prioritized in the Swedish municipalities are decided by the ruling politicians. One problem with this is that the politicians tend to prioritize issues that are more popular with the inhabitants and that environmental issues thus get overlooked. To improve the environmental work in the Swedish municipalities this have to change. If the environmental work gets more visibility the attitudes of the people might change and that might affect the politicians to make different priorities. If the municipalities have a lack of funds there are special grants that can be applied for from the EU. Those funds can then be used to hire more personnel to work with environmental issues. The municipalities will play an important role if the national environmental goals are to be reached in time.

Stockholm Royal Seaport is one of Europe´s largest urban development projects. The city of Stockholm has ambitious environmental goals and a vision for Stockholm Royal Seaport to develop into a world-class environmental urban district. In order to achieve the aspiring goals, requirements are set in the agreement with property developers with land allocation. The city of Stockholm offers a capacity development programme to assure fulfilling of the requirements and simultaneously educate the property developers. The aim of this thesis is to examine how the requirements and capacity development programme in Norra 2, the third leg in the development of Stockholm Royal Seaport, has contributed to spreading knowledge among property developers. The thesis is limited to investigation energy requirements. With focus on the technical solutions used to obtain a low energy usage and what the developers will carry on to future projects. The analysis indicates that the capacity development programme has a positive effect on the developers´s collaboration to achieve more sustainable buildings. Strict verifying of the requirements has been a contributing factor to the positive results in Stockholm Royal Seaport. Several technical solutions are incorporated in the buildings in order to meet the requirements of energy savings. This leads to advanced systems that are difficult to manage and has beeenan issue fort the developers. Another issue is ambiguous and contradictory requirements that according to the developers has taken a consideralble amount of time and resources to fulfil. Setting requirements is important in developing more sustainable buildings. If demans are not made a lot of companies will chose the cheap and simple way to maximize profits. Continuing setting requirements and having a dialouge between stakeholders in an eraly stage is essential for a continuing sustainable development.

The former post-industrial city of Malmö implemented neoliberal strategies to turn the curve to become a knowledge city with a continental and cultural vibe. Drastic changes have been made in economics, sustainability, and design, to become an attractive city with opportunities in employment and education. In the pace of change, culture has come to play a central role in the process. Former centrally located industrial areas have become a nave of innovation of culture. With industries, businesses, and cultural creatives next to each other. In the hot spot of Malmö is the street of Norra Grängesbergsgatan. The industrial past and the influx of young creatives have changed the narrative of the area. According to Malmö city, there is potential to become a cultural cluster with its post-industrial environment containing works and industries. Malmö city has started to invest in the renewal of the area. The change aims to make the area a cultural destination. The industrial environment, the mixture of people, and the culture is an exciting combination that can be advantageous to the city of Malmö in the meaning to be a creative city. Such decisions can bring some concerns to mind for those who already have a livelihood in Norra Grängesbergsgatan. As in a society, people in this area have an everyday life with daily practices and established communities and networks with connections to the place. To understand the possible impacts of the processes this study aims to understand the existing livelihood. To carry out this research, I have a qualitative approach, where I have used semi-structured interviews with exploratory questions to capture an abundant outmost description of the environment and the spatial practices. Focus is on the community that shapes the street rather than the street itself, to investigate insights from people that are possible game-changers, owing to visionary documents from the city of Malmö. To capture individuals' perceptions of Norra Grängesbergsgatan is to capture hidden aspects and experiences to examine what makes these communities or spaces meaningful. The relationship between people, concerning change is in focus as the study reveals multiple processes of development happening at the same time.

The building Norra Djurgården 43:12 on the main campus of the Royal Institute of Technology (KTH)  in Stockholm will be retrofitted as students from the exter- nal campus Haninge will be moved there. This occasion is supposed to be used to improve the facility’s energy efficiency. Potential for this exists for both the space and the water heating system. The effect of decreasing the supply temperature to the radiators was examined  based on equations for the heat transfer. It was calcu- lated that lowering the supply temperature by 5 K would reduce the space heating demand by 25 %, i.e. 94.25 MWh a−1  and avoid emissions of 9.9 t CO2 a−1. Due to high heat losses from the secondary district heating circuit on KTH property to the ground, an alternative for the domestic hot water supply at times without space heating demand, i.e. from May to September, was considered.  Two systems were designed which can completely cover the demand and were evaluated in terms of both energy and economic efficiency. The daily domestic hot water demand  as well as the peak demand were modelled especially for this purpose. A system com- prising ten flat panel solar thermal collectors with a total aperture area of 23.3 m2 and an auxiliary heat pump of 7.5 kW capacity was calculated to achieve a maximum coefficient of performance (COP) of 9.13 in June. In spite of the low operation cost, the system has a negative Net Present Value as the fixed capital investment is very high. The more competitive option is the installation of a heat pump of 12.22 kW capacity which is supposed to use waste heat from the server room.  If both the cooling power and the heating  power are considered as the benefit, the Net Present Value calculates to about 274,500 SEK, otherwise it is still almost 99,000 SEK (ap- proximately 32,000 EUR and 11,500 EUR respectively).  These figures are based on an operation cycle of one year, i.e. if the heat pump contributes to the space heating supply from October to March. Compared to the use of outside air as a heat source, the COP is increased by 83 % or 10 % respectively, depending on the definition of the benefit. The reduction in the district heating demand calculated to 24.48 MWh a−1 provided the building can be disconnected from the KTH distribution network from May to September. At the same time, emissions of 2.57 t CO2 a−1  could be avoided. In conclusion, the installation of a heat pump using waste heat from the server room appears to be a solution which is both energy efficient and economical. / Das Gebäude Norra Djurgården  43:12 auf dem Hauptcampus der Königlichen Tech- nischen Hochschule (KTH)  in Stockholm wird renoviert werden, da der Vorlesungs- betrieb des externen Campus Haninge zukünftig zum Teil dort stattfinden wird. Bei dieser Gelegenheit soll die Energieeffizienz  des Gebäudes gesteigert werden. Poten- tial hierfür besteht sowohl beim Heizen als auch in der Warmwasserbereitung. Die Auswirkungen einer verringerten Vorlauftemperatur zu den Heizkörpern wurden auf Grundlage von Gleichungen zur Wärmeübertragung betrachtet. Es wurde berech- net, dass die Verringerung der Vorlauftemperatur um 5 K den Heizbedarf um 25 % reduzieren würde, d. h. um 94,25 MWh a−1, und damit Emissionen in Höhe von 9,9 t CO2 a−1 vermieden werden könnten. Aufgrund hoher Wärmeverluste vom sekundären Fernwärmekreislauf  zum Boden auf dem Gelände der KTH wurde eine Alternative  für die Warmwasserbereitung zu Zeiten ohne Heizbedarf, d.h. von Mai bis September, in Erwägung gezogen. Zwei Systeme, welche den Bedarf vollständig abdecken können, wurden entwick- elt und sowohl auf ihre Energieeffizienz  als auch auf ihre Wirtschaftlichkeit  hin geprüft. Der tägliche Warmwasserbedarf  sowie der Spitzenbedarf  wurden eigens zu diesem Zweck modelliert. Für ein Hybridsystem, welches aus zehn Flachkollek- toren mit einer gesamten Aperturfläche von 23,3 m2  und einer Wärmepumpe mit 7,5 kW Leistung besteht, wurde eine maximale Leistungszahl von 9,13 im Juni ermittelt. Trotz der geringen Betriebskosten ist der Kapitalwert negativ, da die Investitionskosten sehr hoch sind. Die konkurrenzfähige Alternative ist die Installa- tion einer Wärmepumpe mit 12,22 kW Leistung, welche die Abwärme der Computer im Serverraum nutzen soll. Werden sowohl die Kälte- als auch die Wärmeleistung als Nutzen angesehen, berechnet  sich der Kapitalwert zu etwa 32.000 EUR, ohne Miteinbeziehung der Kälteleistung zu 11.500 EUR. Diese Zahlen beziehen sich auf einen ganzjährigen Betrieb, d. h. die Wärmepumpe trägt von Oktober bis März zur Heizleistung bei. Verglichen mit der Nutzung von Außenluft als Wärmequelle kann die Leistungszahl um 83 % bzw. 10 % gesteigert werden, je nach Definition des Nutzens. Die Verringerung des Fernwärmebedarfs wurde zu 24,48 MWh a−1 berech- net, vorausgesetzt das Gebäude kann von Mai bis September vom Verteilernetz der KTH abgekoppelt werden. Gleichzeitig ermöglicht dies Emissionseinsparungen von 2,57 t CO2 a−1. Zusammenfassend erscheint  die Installation einer Wärmepumpe, welche die Abwärme im Serverraum nutzt, als eine sowohl energieeffiziente als auch wirtschaftliche Lösung. / Byggnaden Norra Djurgården  43:12 på Kungliga Tekniska Högskolans (KTH:s) hu- vudcampus i Stockholm kommer att renoveras då studenter från den externa cam- pusen Haninge kommer att  flyttas dit. Detta tillfälle  skall nu utnyttjas  för att effektivisera byggnadens energiprestation.  Potentialen för energieffektivisering finns därtill  i både uppvärmningen och varmvattenberedningen. I detta arbete har ef- fekten av sänkt tilloppstemperatur till radiatorerna studerats.  Effekten har kvan- tifierats genom beräkningarna  med hjälp av välkända ekvationer för värmetrans- port.  Beräkningarna har visat att värmebehovet kunde minskas med 25 %, d.v.s. 94,25 MWh per år, genom en sänkning av tillopstemperaturen med 5 K. Följaktigen kunde CO2 emissionerna också minskas med ungefär 9,9 ton per år. Då värmeförlusterna från den primära fjärrvärmekretsen mellan maj och september är höga, har ett alternativ  för varmvattenberedningen för denna tidsperiod pre- senterats.  Två system har presenterats som kan fullständigt täcka behovet  och har analyserats beträffande både energieffektiviteten och lönsamhet. Det dagliga varmvattenbehovet samt spetsbehovet har modellerats just för detta syfte.  Den maxmimala värmefaktorn till ett system bestående av 10 plana solfångare med en total aperturarea (genomskinliga arean) på 23,3 m−2  och en värmepump  på 7,5 kW har uppskattats till 9,13 i juni.  Trots de låga driftskostnaderna är kapitalvärdet negativt eftersom investeringskostnaderna  var höga. Den andra lösningen innefat- tade installation av en värmepump på 12,22 kW som använder sig av spillvärmen från serverrummet. Om besparingen av både fjärrvärme och fjärrkyla  betraktas i lönsamhetsanalysen, beräknas kapitalvärdet till ungefär 247.500 SEK, respektive 99.000 SEK om bara det minskade fjärrvärmebehovet  betraktas. Dessa siffror är baserade på ett års drift, d.v.s. om värmepumpen står för uppvärmningen från ok- tober till mars. Jämfört med användningen av uteluft som värmekälla  ökar värme- faktorn med 10 %. Ökningen blir 83 % om i processens nytta inkorporeras både den värme som absorberats från serverrummet och den värme som används för varm- vattenberedning  och uppvärmning. Reduktionen i fjärrvärmebehovet har beräknats till 24,48 MWh per år, förutsatt att byggnaden kan kopplas ifrån KTH:s distribu- tionsnätverk mellan maj och september.  Samtidigt kunde CO2 emissionerna också reduceras med 2,57 ton per år. Sammanfattningsvis kan det konstaterats att instal- lationen av en värmepump,  som använder sig av spillvärmen från serverrummet, kan vara både en kostnads- och energieffektiv lösning för den undersökta byggnaden.

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. Jag har undersökt hur konceptet hållbara livsstilar definieras, var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, och hur dessa har påverkat den fysiska planeringen av området. Jag har även undersökt konceptet hållbara livsstilar ur ett maktperspektiv. Den teoretiska bakgrunden för examensarbetet är teorier om hållbar utveckling och hållbara livsstilar, samt Foucaults teorier om makt och diskurser. Enligt Foucault så skapar diskurser sanning i form av kunskap, som i sin tur utövar makt med hjälp av denna kunskap.  Resultatet av den empiriska undersökningen är att det inom planeringen för Norra Djurgårdsstaden inte finns en gemensam klar definition för begreppet hållbara livsstilar, och att detta kan bero på att det ännu inte har skapats en tillräckligt stark diskurs. När det gäller var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, så går det att fastställa att det var en person som arbetade starkt med att få med idéerna i planeringen. Man har också använt sig av erfarenheter från stadsdelen Hammarby sjöstad. Huruvida idéerna om hållbara livsstilar har påverkat den fysiska planeringen är svårt att svara på, på grund av bristande underlag, men det är tveksamt om de har haft någon konkret påverkan. Den hypotes som jag har i början av examensarbetet: ”att konceptet hållbara livsstilar är en maktutövning i och med att planerarna utövar makt över människor, och denna makt har sin grund i diskursen om hållbara livsstilar. Denna diskurs påverkar i sin tur den fysiska strukturen, vilken påverkar hur människor lever sina liv”, kan vara sann om man gör antagandet att idéerna verkligen har eller kommer påverka den fysiska planeringen av Norra Djurgårdsstaden. / This is a master thesis in the subject urban and regional planning, and it discusses the concept of sustainable lifestyles. The debate on sustainability is becoming more and more urgent, and how we should live our lives for society to become more sustainable is a key issue in today's research. People's behavior, lifestyle choices, is an important factor of how the individual level can influence the way we influence climate. The new neighborhood Royal Seaport will become one of Stockholm's new environmentally profiled areas, with sustainable lifestyles as one of the focus areas of the environmental programs. The purpose of this thesis is to analyze a part of the planning process for the Royal Seaport. I have studied how the concept of sustainable lifestyles is defined, where the ideas about sustainable lifestyles are coming from, and how these have affected the physical planning of the area. I have also examined the concept of sustainable lifestyles from a power perspective. The theoretical background of the thesis is theories on sustainable development, sustainable lifestyles, and Foucault's theories of power and discourses. According to Foucault, discourses create truth in the form of knowledge, and power is exercised with the help of this knowledge.  The results of this thesis are that in planning for the Royal Seaport, there isn’t a single clear definition of the concept of sustainable lifestyles, and this may be because there has not yet been created a sufficiently strong discourse. Regarding where the ideas of sustainable lifestyles are coming from, it is possible to determine that there was one person who worked strongly to get the ideas into the planning. Also, experiences from the neighborhood Hammarby sjöstad have been used. Whether the ideas of sustainable lifestyles have influenced the physical planning, is difficult to answer, because of lack of evidence, but it is doubtful whether they have had a strong impact. The hypothesis that I have at the beginning of the thesis: "the concept of sustainable lifestyles is an exercise of power because the planners exercise power over people, and this power is rooted in the discourse on sustainable lifestyles. This discourse in turn affects the physical structure, which affects how people live their lives ", can be true only if one makes the assumption that the ideas have actually affected or will affect the planning of the Royal Seaport.

Projektet omfattar ett förslag till ett nytt krematorium på norra begravningsplatsen i Solna norr om Stockholm. I syfte att väcka debatt och utbilda almännheten vill projektet belysa krematoriets funktion i samhället genom en total insyn i verksamheten från den almänna gång och cykelbana som går utmed begravningsplatsens nuvarande staket. Med ugångspunkten att det allt mer sekulariserade samhälle vi lever i idag har distansen till döden blivit allt för påtaglig och utan en myndighet eller statsreligion som tar upp ämnet blir det nya krematoriets uppgift också en annan. Gemensamt för våra krematorium idag är en gestaltning som försöker uppnå en lågmäld andlighet utan tydlig koppling till någon religion. Det bidrar i min mening till en alldaglig monumentalitet och ytterligare distans mellan det mest naturliga som finns, livet och döden. Här visas hela processen från begravningsbilarnas avlastning, förvaring av kistorn i kylrum, förbränningsprecessen, hanteringen av aska och urnor. Med ett betydligt mer monumentalt och slutet yttre mot begravningsplatsen behåller anhöriga den värdighet som fortfarande i stor mån efterfrågas och ger byggnaden en tvåsidighet som spelar mot varandra i ett annorlunda uttryck. / This project contains a proposal for a new crematorium on the north cemetary (Norra begravningsplatsen) north of Stockholm city in Solna. Its purpose is to encurage to debate and enducate the public in what function a crematorium has in the society with a complete insight in the cremation process from the pedestrian and bicycle path that stretches along the cemetarys fence today. With the standpoint that this more and more secular society has a increasing distance to death and no authority or state religion that brings up the topic, the new crematorium also has a new function. Common for our crematories today is a configuration that tries to achieve a discrete spirituality with no clear connection to any religion. From my point of view that results in a ordinary monumentality and even greater distance between the most natural thats is, life and death. Here is the whole process shown, from the hurse´s unloading, storage of coffins in cold rooms, the incineration, to handling of the ashes and urns. With a considerably more monumental face towards the cemetary, the relatives will keep the dignity thats still is demanded in great extent which also gives the building a duality that interacts with eachother in a different expression.

Det här är ett kandidatprojekt där jag har skapat ett förslag på ett nytt krematorium på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Mitt kandidatprojekt handlar om processer. Processen att hitta en fungerande plan till ett krematorium. Processen att hitta form utifrån program. Jag har försökt hitta upplevelsen av alla rum för att sedan skapa rummen. Processen att skapa en byggnad är för mig den intressantaste delen av arkitektur. Att skapa för att förstå vad som skapas och att inte stanna upp i den processen. En del av den processen är att göra val och även om vissa val kan vara svåra att förklara i efterhand tror jag att det är en viktig del av yrket att förstå att det är genom dessa val erfarenhet skapas. Den svåraste processen har varit gestaltningen. I mitt projekt har jag jobbat med en del klassicistiska element för att förstå hur användandet av dessa kan kännas påklistrat eller genuint. Jag hoppas det upplevs som det senare. / This is a bachelor degree project where I'm proposing a new crematorium on Norra begravningsplatsen in Stockholm. My bachelor degree project is about processes. The process of finding a workable plan to a crematorium. The process of finding the form based on the program. I have tried to find perception of all the rooms and then create the rooms. The process of creating a building is to me the most interesting part of the architecture. To create in order to understand what is created and not to pause in the process. Part of that process is to make choices, and although some choices are difficult to explain in hindsight, I think it is an important part of the profession to understand that it is through these selections experience is created. The most difficult process has been the design. In my project I have worked with some classical elements to understand how the use of these can feel pasted or genuine. I hope it is perceived as the latter.