No description available.

No description available.

No description available.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar ett av vår tids viktigaste begrepp nämligen hållbarhet, och närmare bestämt social hållbarhet i svensk stadsutveckling. Hållbarhet inom rumslig utveckling är idag ett väl etablerat koncept men samtidigt svårförstått och i behov av att förtydligas. I dagsläget finns ingen allmänt vedertagen eller väldefinierad metod för att avgöra vad som är, eller bidrar till att nå, en hållbar stadsutveckling. I denna uppsats behandlas olika aspekter av social hållbarhet kopplat till den byggda miljön och belyser de möjligheter och utmaningar som finns inom fysisk planering. Mer specificerat vill jag med denna uppsats belysa hur ett nyplanerat område i Malmö planeras för att bli ett hållbart område ur ett socialt perspektiv. Jag undersöker hur Malmö stad planerar för Norra Sorgenfri, ett gammalt industriområde som nu ska omvandlas till att bli ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Genom plan- och visionsdokument samt hållbarhetsrapporter har jag identifierat några huvudbegrepp som kopplas till social hållbarhet; Anslutningar och stråk, grönska, attraktivitet och mötesplatser och till sist mångfald och blandad stad. Min platsanalys tillsammans med min analys utav empirin har sedan visat på både styrkor och svagheter för planeringen av Norra Sorgenfri utifrån en social hållbarhets aspekt. / AbstractThis thesis is focusing on one of the most important concepts of our time sustainability, and more precise the term social sustainability in the context of Swedish urban planning and urban development. Sustainability within the urban planning is today a well established concept but at the same time a concept that is hard to fully understand and in need of clarification. There is no current generally accepted and well-defined method for telling what is, or contributes to, sustainable urban development. This thesis addresses different aspects of social sustainability in relation to the built environment and highlights the possibilities and challenges that is imbedded in physical planning. The more specific object of this thesis is to look into how new residential area in Malmö is planned to become sustainable in a social perspective. The area that is of interest in this case is Norra Sorgenfri, an old industrial area of Malmö, that is currently being transformed into what is suppose to be a model for sustainable urban development. I have identified a few key concepts related to social sustainability, through examination of documents and reports connected to Norra Sorgenfri, such as strings, greenery, diversity and attractiveness. My analysis has shown that there are both strength and weaknesses in the planning of Norra Sorgenfri in regards to the social sustainability.

Sverige är ett avlångt land med åtta olika växtzoner. Landets läge har sina fördelartack vare närliggande hav och havsströmmar, trots detta kan odling i de kallare klimaten vara svåra. Import och långa transportsträckor kan minska om en ökad konsumtion av lokala grönsaker och mer närodlade grönsaker odlas. Småskalig odling samt växelbruk kan ge en mindre klimatpåverkan på grund av en planerad växtföljd, gödsling och näringstillskott som inte utlakas eller utarmar jorden. Syftet med rapporten är att ta reda på möjligheten att frilandsodla grönsaker i växtzon 7, mer specifikt norra Jämtlands län, och hur gynnsamt det kan bli. Den metod som valdes för ändamålet var att skicka ut en webenkät via sociala medier, detta för att förhoppningsvis nå ut till Strömsunds kommuns odlande invånare.  Sammanlagt svarade 79 respondenter på enkätens 14 frågor, där bland annat odlingssätt, antal grönsaker, åtgärder på jord och om respondenterna ville förändra sin odling på något sätt. Resultatet för antalet grönsaker odlade på friland var ett åttiotal inräknat respondenternas egna kommentarer. Många av frågorna från enkäten gick att jämföra mot varandra. Exempelvis använde en låg procent av respondenterna bekämpningsmedel, det kan kopplas till användning av fiberduk. Delar av resultatet bekräftas av annan litteratur som vad som kan odlas och att en mindre förekomst av skadegörare i kallare växtzoner. En liten studie som denna kan behöva mer forskning. Att odla i växtzoner som inte är typiska odlingszoner eller av andra anledningar kan vara svårodlade, kan i framtiden bli relevanta. Prognoserna för klimatförändringar anses påverkar hela jorden.

No description available.

<p>The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important.</p> / <p>Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.</p>

The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important. / Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.

Kremering är en både industriell och emotionell process. Krematoriet måste således facilitera ett skeende, och samtidigt agera emotionellt filter för reaktioner på detsamma. Men vilken genomsläpplighet bör detta filter ha? Skall byggnaden vara en bastant mur eller ett skirt flor mellan levande och döda? Och hur skiljer sig de sörjandes emotionella processer från dem som har krematoriet som arbetsplats? Krematoriearkitekturen har, parallellt med samhället i stort, utvecklats över tid mot större individualism, specificering och sekularisering. Estetiken har vandrat från nationalromantik till brutalism, vikt har lagts stundom vid det modernt funktionella, stundom det ideologiskt sakrala, och intentionen har pendlat mellan teatralitet och symbolik öppen för tolkning. Men somliga särdrag har kommit att bli förhärskande. Strikta geometrier, stereotom tyngd, dramatisk ljusföring och naturmotiv som betydelsemättade konstverk är några av dem. Likaså är processionsartade rumssekvenser vanliga, och byggnaderna mystifierar i varierande grad själva kremeringsförehavandet. Dessa drag är inte bara vackra och effektfulla; det är även makt- och dignitetsmarkörer. Rummen är didaktiska; ett system av styrkeförhållanden, valörer och koder, stumt förmedlade genom fysiska element. Oavsett arkitektens ambition - retorisk monumentalitet eller “självklar” anspråkslöshet - tycks rummen vilja ingjuta vördnad, respekt och förundran. Det handlar om en form och estetik som duckar ifrågasättande tolkningar genom att framstå som orubblig. Givet att flertalet attityder kring liv och död samexisterar och utvecklas kontinuerligt, bör ett krematorium inte göra anspråk på sanning,permanens eller evighet. Den enda sanningen är att vi är lika inför döden, oavsett om vi möter lågorna inneslutna i spånskiva eller mahogny, i sällskap av nära och kära eller en skiftarbetande krematorietekniker, under ceremoniella eller pragmatiska omständigheter. Detta projekt utforskar en icke-auktoritär arkitektur, som inte reproducerar rumsliga och estetiska normer. En arkitektur som inte dikterar beteenden och sinnesstämningar; som högtidlighåller men samtidigt understryker det vardagliga; som signalerar stabilitet utan att vara statisk. En tektonisk, transparent byggnad som inte hymlar med vad den är eller gör. / The cremation process is both industrial and emotional. Thus, a crematorium must facilitate one primary course of events while also handling – filtering – secondary emotional stress generated by that very activity. But should the building as filter be a solid wall or a light veil between the dead and the living? How does one define an appropriate degree of permeability and transparency? And how do you cater to the well-being of both mourners and professionals? The architecture of crematoria has, since its introduction in the mid 19th century, evolved along with society's increasing individualism, specialization and secularization. Exploring aesthetic expressions and styles from classicism and national romanticism to brutalism, the intentions have been, in various degrees and combinations, ideological, symbolic, theatrical, functional and pragmatic. However, some features seem to be predominant. Strict geometry, material heaviness, dramatic lighting and the use of nature as a work of art are some examples, as well as processional, choreographed spatial movement and mystification of the cremation itself. These features are not only striking, atmospheric and beautiful; they are also represent power and distinction. The rooms constitute a didactic system of codes and values, silently mediated through physical elements. Irrespective of the architect's ambition and intentions – rhetorical monumentality or suggestive modesty – the spaces seem to evoke feelings of awe and wonder. Firm and unyielding, the buildings dodge any critical questioning. Given today's multitude of coexisting and continually developing philosophies of life and death, a modern crematorium should not pretend to be true, permanent or eternal. The only truth is that in death all men are equal, no matter the circumstances of our passing. This project therefore explores a non-authoritative architecture that does not reproduce spatial or aesthetical norms and conventions. An architecture that does not dictate certain moods or behaviours; that celebrates the extraordinary while attending to everyday life; that conveys dignity and stability without being imposing.

Närvaron av döden ökar värdet av livet. I ett samhälle som gömmer undan livets slut fyller ett krematorium ett syfte om att påminna och visa den som vill se. Programmets nyanser blir en skala från kännedom till bevittnande och byggnaden tar en självklar plats på begravningsplatsen och i samhället. För den som redan befinner sig i sorg har naturen ett allmängiltigt, tröstande värde. Växtlighet tränger sig in och minner om en tid då livet börjar om. Byggnaden är uppbruten för att bli ett landskap i sig och i mellanrummen kommer naturen in på ett påtagligt sätt. Utifrån går det att urskilja byggnadens signifikanta delar: Ugnshall, kylrum och byggnadens fem innergårdar. Siktlinjerna har varit mycket viktiga i projektet. Interiört för att känna en närhet till naturen och exteriört för att förbipasserande ska förstå krematoriets huvudsakliga delar; Kistans ankomst, dess färd från kylrum till ugn och slutligen som aska till en värdig förvaring i väntan på urnsättning. / The presence of death increases the value of life itself. In a society that hides away the end of life a crematory has a purpose to remind and reveal it to whoever wants to interact. The program of this building transforms into nuances at a scale from knowledge to witnessing. This crematory takes a prominent place at the cemetery and in the community. For those who are already in the mourning process, nature has a universal, comforting value. Vegetation intrudes into and reminds us of a time when life starts over. The building is scattered to become a landscape in itself. In the gaps nature grows. From outside the building’s significant parts can be distinguished: Furnace hall, cold store and the five courtyards of the building. Sight lines have been very important in the project. Internal to feel a closeness to nature and external to  make passers-by understand the typology’s main processes; The arrival of the coffin, its journey from the cold storage to the oven and finally the ash’s way to a dignified storage  for the urn until it has a permanent place.