This project introduces the typology of the Pleasure Pier to Stockholm. The Pier starts at Ropsten, an area in the center of the municipality´s extensive plans for The Royal Seaport (or Norra Djurgårdsstaden). The project is a study of the pier typology, how to translate an old idea to give it relevance to Stockholm today, how a structure can be integrated in the intense traffic node that Ropsten will become, and how Stockholm´s abundance of water can become more accessible without diminishing its value.

Vid projektutveckling utav bostäder i expansiva storstadsområden uppstår stora kostnader vid markförvärv, infrastruktur- och bostadsproduktion. Då byggherren, privat eller kommunal, äger huvudmannaskapet för exploateringsområdet kan infrastrukturen utföras med olika tillvägagångssätt. I Liljeholmen, Stockholm, där JM är en stor markägare, produceras infrastruktur parallellt med bostadsproduktion. I Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, har stadens Exploateringskontor istället färdigställt infrastrukturen innan bostadsproduktionen inletts. Rapporten utreder hur dessa två tillvägagångssätt påverkar projektutvecklingens ekonomi, infrastruktur- och bostadsproduktion, logistik, arbetsmiljö, miljö och försäljning. I rapporten omfattar infrastruktur anläggningar som samhället dagligen använder sig av i ett exploateringsområde exempelvis gator, el, tele, fjärrvärme, vatten och avlopp. Rapporten innehåller ej ekonomiska bedömningar i form av kalkyler eftersom detta inte hade varit genomförbart under den korta tidsperioden för arbetet.  I början av undersökningen genomfördes en litteraturstudie för att skapa bred och översiktlig kunskap kring ämnet. Därefter utformades frågemallar som användes under elva personliga intervjuer med sakkunniga från JM, Stockholm stads Exploateringskontor, Forsen Projekt och WSP. Dessutom utfördes en enkätundersökning där syftet var att förstå hur färdigställande av infrastruktur påverkar nyinflyttade bostadsrättsinnehavares självskattade nöjdhet. Resultatet av undersökningen påvisade för majoriteten av delarna att ett storskaligt färdigställande av infrastruktur i ett tidigt skede är det mest fördelaktiga. Detta medför större möjligheter till en kostnadseffektiv infrastruktur- och bostadsproduktion samt bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och logistik. Dessutom möjliggörs bostadsbyggande i en snabbare takt vid en högkonjunktur. Nackdelen med ett tidigt färdigställande är den framtunga och stora investeringen. Denna medför kapitalkostnader och ekonomisk risk, vilket hanteras mer fördelaktigt med det parallella tillvägagångssättet då infrastrukturen produceras i etapper efter behov. För JM som markägare i ett område med cirka tio kvarter föreslås att infrastruktur färdigställs som en kombination av de två tillvägagångssätten. Detta innebär att infrastrukturen, exklusive finplanering, färdigställs för tre kvartersmarksområden samt dess omgärdande allmänna platsmark och ledningssystem. Detta sker innan bostadsproduktionen inleds. I och med det här möjliggörs en mer kostnadseffektiv infrastruktur- och bostadsproduktion på grund av enklare samordning, framkomlighet och logistik på arbetsplatsområdet. Dessutom skapas längre tid till effektiva saneringsmetoder, vilket leder till en kostnads- och miljöbesparing. Då investeringen för en del av infrastrukturen är mindre jämfört med ett färdigställande av all infrastruktur inom området minskas kapitalkostnaderna och den ekonomiska risken. Finplaneringsarbeten utförs i samband med att bostäderna färdigställs, precis innan kunder flyttar in. Detta minimerar risken för skador och slitage på grund av byggtrafik under produktionstiden. Dessutom ökar kundernas nöjdhet då färdigställd finplanering medför en mer attraktiv miljö för boende och kommersiell verksamhet. / Housing developments in urban areas entail considerable expenses in the acquisition of land, the infrastructure development and the production of housing. If the developer, public or private, owns the site the infrastructure can be organized differently. JM, a big landowner and developer, on a site in Liljeholmen, Stockholm developed the infrastructure parallel with the production of housing. In contrast, Stockholm’s Exploateringskontor on their site in Norra Djurgårdsstaden, completed the infrastructure provision before starting to build the housing. This study analyzes how these two approaches affect the economy of the project developments, infrastructure and housing production, logistics, work environment, external environment and sales. In this study infrastructure covers the facilities that the community uses on daily basis, such as roads, electricity, tele communications, heating, water and sewage. The study does not contain economical calculations because of the short time period. A review of the literature was made at the beginning of the studies to create a broad and general knowledge of the subject. Subsequently question templates were designed and used during eleven personal interviews with experts from JM, Stockholm’s Exploateringskontor, Forsen Projekt and WSP. Furthermore, a survey was made to understand how the completion of infrastructure affects the community’s self-rated satisfaction of the environment of occupancy.  The result of the study show that a large-scale completion of infrastructure at an early stage of the development is the most advantageous. The large-scale completion increases the potential for a cost-effective infrastructure and housing production and it also creates better conditions for a good working environment and logistics. It also allows a faster housing production during a boom. However, the large investment at an early stage of the development is a disadvantage when it comes to large-scale completion. The large investment causes capital costs and financial risk. The result is that the parallel approach is more advantageous because the infrastructure is produced in stages after demand with a lower financial risk. JM, as a housing developer for ten blocks in a development area, is recommended to complete the infrastructure as a combination of the two approaches. This means that infrastructure, excluding detailed planning, should be completed for three blocks of the development area along with the surrounding roads and pipeline systems. This takes place before the housing production begins. This enables a more cost-effective infrastructure and housing production because of easier coordination, availability and logistics at the workplace area. It also creates more time for effective soil remediation methods, leading to lower cost and environmental savings. The partial investment in infrastructure is less compared to a completion of all infrastructure in the site area. This reduces the capital costs and financial risk. The detailed planning work is finished with the completion of the housing projects, just before the customers move in. This minimizes the risk of wear and damage due to construction traffic during the construction period. It also increases customer satisfaction when the detailed planning work is completed, making habitation attractive.

Stockholms bostadsmarknad är attraktivare än någonsin, samtidigt som det råder bostadsbrist, och bostadspriserna har haft en kraftig uppgång under de senaste åren. Det har lett till att alla inte har möjlighet att köpa en bostad och köerna till en hyresrätt är alldeles för lång. Bidragande faktorer till bostadsbristen är b.la. inlåsningar i flyttkedjor som delvis beror på ett begränsat utbud av bostadslägenheter. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden har bidragit till att en flyttkedja har skapats i Stockholm. Enkätundersökning har använts som metod för uppsatsen och jämförs sedan med två tidigare genomförda studier. Enkätfrågorna undersöker om det finns utflyttningstrender från liknande stadsdelar och enkäten har därför besvarats av boende i Norra Djurgårdsstaden. Resultaten visar att de flesta hushållen som bor i en bostadsrätt har flyttat från Stockholms innerstad och närområdet medan för hyresrätter har flytten främst skett från Stockholms innerstad och söderort. Det råder en jämn fördelning av upplåtelseformer i Norra Djurgårdsstaden och mönster visar på att de flesta har flyttat från och till samma upplåtelseform. Frigörandet av bostäder i Stockholms innerstad och närområdet har främst gynnat höginkomsttagare medan frigörandet i söderort har gynnat hushåll med lägre inkomst än genomsnittet. I jämförelse med Sweco och Tillväxt- och Regionplaneförvaltningens undersökningar visar resultaten på liknande utfall, där vår studie i huvudsak stämde överens med Swecos undersökning medan Tillväxt- och Regionplaneförvaltningens studie avvek i frågan om upplåtelseformer innan respektive efter avflyttning. Vad gäller övriga frågor som jämförts visar samtliga studier på ett liknande resultat. / The housing market in Stockholm is more attractive than ever, but at the same time there is an housing shortage and the prices have had a sharp rise during the recent years. Several households cannot afford to buy a residence and the queues for a rental apartment are far too long due to the current housing situation. Contributing factors to the housing shortage is, for example, lockdowns in the moving chains, which are partly due to a limited range of residential apartments. The purpose of this bachelor thesis is to study if the development of the new district Norra Djurgårdsstaden has contributed to a moving chain in Stockholm. Data has been collected through a survey as the method and a comparison with two similar studies have been made. The survey questions analyse if there has been any relocation trend from similar districts and the questionnaires have therefore been answered by residents in Norra Djurgårdsstaden. It shows that most of the households who live in a bought apartment have moved from the inner city of Stockholm and the surrounding area, while the rental apartment has mainly relocated from the inner city and the southern districts of Stockholm. Furthermore, there is a distribution between the form of tenures, rental and buying apartments, and the pattern shows that most households move from and to the same form of tenure. The study shows mainly similar results in comparison to the other researches, where the study of County Council (Regional development and planning) shows a different result in the question of form of tenures before and after moving to Norra Djursgårdsstaden. The other questions show similar results between all of the studies.The vacant residences, due to the relocation to Norra Djurgårdsstaden, in the inner city of Stockholm and the surrounding areas, have mainly been in favour of high wage earners, while the southern districts have benefit households with a lower revenue than the average.

Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

<p>Reardon, Mitchell. (2010) <em>An Opportunity for Renewal: The Participatory Process and Social and Income Diversity in Brownfield Developments</em></p><p>Urban and Regional Planning, advanced level, master thesis for master exam in Urban and Regional Planning, 30 ECTS credits.</p><p>Supervisor: Dr. Thomas Borén</p><p>Language: English</p><p> </p><p>Participatory planning and the redevelopment of brownfield locations have both figured prominently in urban and regional planning strategies in recent decades. Despite their growing importance, these trends have rarely been analysed in concert however. Further, the issues of social and income diversity within this context have received less attention. In recognizing this void, this paper explores the use of participatory planning in brownfield developments, with an emphasis on social and income diversity. Through a review of the participatory planning theories of communicative action and the just city, strategies for promoting participatory planning and social and income diversity, are identified. A case study of Norra Djurgårdsstaden, a brownfield development in Stockholm, Sweden is employed to analyse these strategies. In undertaking the case study, data was collected through interviews and planning documents. This study found that the inherently high cost of redeveloping brownfield locations inhibits social and income diversity and requires an overt response to mitigate it. Participatory planning offers the possibility of engaging stakeholders who may otherwise be ignored, providing the opportunity to create a more inclusive development. It is also clear that an inclusionary goal must be part of a wider strategy, or is otherwise likely to be ignored.</p>

Reardon, Mitchell. (2010) An Opportunity for Renewal: The Participatory Process and Social and Income Diversity in Brownfield Developments Urban and Regional Planning, advanced level, master thesis for master exam in Urban and Regional Planning, 30 ECTS credits. Supervisor: Dr. Thomas Borén Language: English   Participatory planning and the redevelopment of brownfield locations have both figured prominently in urban and regional planning strategies in recent decades. Despite their growing importance, these trends have rarely been analysed in concert however. Further, the issues of social and income diversity within this context have received less attention. In recognizing this void, this paper explores the use of participatory planning in brownfield developments, with an emphasis on social and income diversity. Through a review of the participatory planning theories of communicative action and the just city, strategies for promoting participatory planning and social and income diversity, are identified. A case study of Norra Djurgårdsstaden, a brownfield development in Stockholm, Sweden is employed to analyse these strategies. In undertaking the case study, data was collected through interviews and planning documents. This study found that the inherently high cost of redeveloping brownfield locations inhibits social and income diversity and requires an overt response to mitigate it. Participatory planning offers the possibility of engaging stakeholders who may otherwise be ignored, providing the opportunity to create a more inclusive development. It is also clear that an inclusionary goal must be part of a wider strategy, or is otherwise likely to be ignored.

Green Cargo driver idag ett antal terminaler i Sverige i syfte att främja transporter på järnväg och ser möjligheter i att utveckla en av sina terminaler i Göteborg, Göteborg Norra, till en så kallad dry port, alltså en intermodal terminal i inlandet. Detta gav upphov till projektet Terminal Göteborg Norra – en möjlig dry port? med målet att undersöka potentialen och omställningarna med att utveckla befintligt kunderbjudande på Göteborg Norra genom att utreda konceptet dry port samt undersöka efterfrågan på marknaden. Syftet med en dry port är att fungera som en förlängning av hamnen och bör enligt forskare erbjuda samma servicetjänster som en hamn, det vill säga förtullning, säker lagring av både lastade och tomma containrar samt underhåll och städning av containrar. En dry port kan ses som ett bra komplement till hamnar som ligger inne i städer och har problem med begränsade utrymmen i hamnområdet och svårt att expandera då ytan inte längre räcker till. Dessutom kan man minska utsläppen av CO2 genom att få mer gods transporterat på järnvägen. Att utveckla Göteborg Norra, som Green Cargo idag driver i egen regi, skulle innebära att befintliga tjänster behöver kompletteras med de tjänster som fullbordar en dry port. Projektet resulterade i en utredning med potentiella intäkter och kostnader som förväntas uppstå vid ett utvecklande av Göteborg Norra till en dry port. Det visade sig att kostnaderna med att utveckla Göteborg Norra till en dry port är fullt möjliga att tjäna in inom den bestämda tidsramen på två år. Trots det så anser projektet att det finns många delar i utvecklandet som talar emot ett fulländat dry port koncept på Göteborg Norra. Då projektet anser att terminalens läge inte är optimalt för en dry port och att det finns begränsade lagringmöjligheter, oklarheter gällande tulltjänster samt att hamnen inte visar något intresse för att utnyttja tjänsten så är det svårt att motivera omställningen till en fulländad dry port. Däremot finns det en del i dry port konceptet som projektet ser positivt till och det skulle innebära att Göteborg Norra tar emot lastade containrar för transport till hamnen. Då projektets marknadsundersökning visade att många speditörer anser att det är problem med långa köer för att hämta och lämna gods i Göteborgs hamn så skulle Green Cargo kunna erbjuda en tjänst där dessa kunder kan åka till Göteborg Norra och lämna eller hämta sitt gods. Detta under förutsättning att Green Cargo kan erbjuda en billigare lösning och att det inte uppstår köer i trafiken runt terminalen. Klarar Green Cargo detta har de ett bra argument som borde locka både speditörer och Göteborgs hamn att nappa på lösningen.

I en tid där hållbar utveckling nått stor genomslagskraft världen över samtidigt som en allt större kritik växt fram mot hållbarhetsbegreppets potential har syftet med den här uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet är vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hållbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmän definition som är svår att ifrågasätta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har Norra Djurgårdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjänstemän på Stockholms stad, byggherrar och boende i området. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra Djurgårdsstaden både kunnat bekräfta och utmana kritiken mot hållbarhetsbegreppet. Resultaten visar att det inte finns en enhetlig definition av hållbarhet i Norra Djurgårdstaden men att en samsyn kunnat skapas genom en särskild organisation och ett integrerat arbetssätt mellan medverkande aktörer. Trots att arbetet hittills handlat mycket om ekologi och teknik har de boende inte helt glömts bort. Slutligen har uppsatsen även visat på flera utmaningar med att arbeta för hållbarhet inom ramarna för dagens samhällsstruktur vilket de intervjuade är medvetna om men saknar rådighet över.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / På ryggen felaktigt: Madeleine Axell.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.