Purpose:The background to this study is an upcoming sale of a property. Owner of the property is currently city of Gävle and tenant is Jan Ekroth who runs the hostel Gamla Gefle in the buildings belonging to the property. The purpose of this study is to investigate whether Gamla Gefle AB has the financial ability to acquire the property and if it can be defended in a commercial plane.Method:In this study a qualitative method has been used, in which empirical data has been gathered from interviews and financial data taken from annual reports. These empirical data have been put against our theoretical framework and led to our analysis. In the analysis, cash flows and discounted future values have been calculated to determine the outcome of the investment.Results & conclusion:The study reaches the conclusion that the hostel Gamla Gefle should complete its acquisition of the property, in spite of an decrease of the annual cash flow. The investment could also lead to new possibilities of business development. Uncertainties’ surrounding the outcome is connected to the fact that the analysis is based upon assumptions of the market development both in real estate as well as in the hostel sector. Further research: The study’s purpose has been to see how a specific investment may affect the financial situation of the hostel, in which the investment option has been a property. Suggestions for further research would be to explore opportunities for improvement of the daily operation of Gamla Gefle AB. And if there is other appropriate investment options alongside with the property. Contributions: The study shows how a real estate investment model can be used on a real example, and gives a concrete example of how to apply theoretical knowledge to real cases. This study can also be used by Gamla Gefle AB as part of their decision-making, regarding real estate investments. Keywords: Real estate investments, cash flow, present value, hostels, tourism, financing.

Det här examensarbetet handlar om planering, simulering och jämförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsättningar.Olika skrifter från IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga källor och internet har använts för att projektera laddparkerna. Detta för att säkerställa att de uppfyller de grundläggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hänsyn på belastningsförmåga, kortslutningstålighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att användas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsättningar har simulerats med hjälp av ett mjukvara för att bestämma den stationära belastningsprofilen.Spänningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats där resultaten har visat att dessa låg inom de rekommenderade nivåerna. Osymmetri har också studerats där det visar sig att hänsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den värsta scenario där eventuella billiga laddstolpar används. Resultatet har visat att övertonerna bredder ut sig till andra delar av nätet och även kunde orsaka lokala problem.Med hjälp av prisuppgifter från tillverkarnas hemsidor, EBR kostnadskataloger, m.m. har en investeringskostnad uppskattats där livscykelkostnadsberäkningar med nuvärdemetoden ha visat att en laddpark med bara enfasiga laddstolpar var det billigaste alternativet efter 30 år.Rekommendationer i rapporten är att laddparker bör uppföras separat från övriga laster i nätet och det bör säkerställas att billiga laddstolpar uppfyller kraven.

<p>Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet. Hela byggsektorn revolutionerades och nya byggmaterial infördes. Byggnadsarbetarna var inte utbildade på det nya sättet att bygga och de nya materialen hade inte testats tillräckligt, stora fel i flerbostadshusen blev följden. Byggnaderna har nu nått en ålder då de måste genomgå en grundlig renovering.</p><p>Syftet med uppsatsen är att författarna vill förklara hur fastighetsbolag kan utnyttja renoveringar och ombyggnader för att öka avkastningen på fastigheter på lång sikt. Vidare ska författarna beskriva vilka olika renoverings- och ombyggnadsåtgärder som ökar avkastningen på ett längre perspektiv. Renoveringskostnad och ombyggnadskostnad i förhållande till livslängd och avkastning är det primära området i uppsatsen. Författarna vill utveckla förståelsen för olika val av ombyggnads och renoveringsåtgärder samt hur dessa påverkar kostnader och intäkter under byggnadens livscykel.</p><p>Det finns en mängd faktorer att ta i beaktande när ett allmännyttigt fastighetsbolag ska göra en upprustning på en byggnad. Den sociala faktorn är till exempel vad fastighetsbolaget ska göra med hyresgästerna vid en upprustning. Kostnaden för renoveringen i förhållande till avkastningen är en annan viktig faktor vid beslut om investering. Författarna har valt att ta två olika typer av upprustningar i beaktande under uppsatsen. Fullständig upprustning är när fastighetsföretaget gör en totalrenovering av byggnaden, vilket är kostsamt men ger även en högre hyresintäkt. Vid begränsad upprustning väljer fastighetsföretaget ut specifika delar av byggnaden att upprusta. Denna typ av upprustning är billigare men ger inte en lika hög hyresintäkt. Författarnas uppgift är att ge underlag för vilken upprustningsnivå som är bäst på lång sikt.</p>

<p>Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned</p> / <p>Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts</p>

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet. Hela byggsektorn revolutionerades och nya byggmaterial infördes. Byggnadsarbetarna var inte utbildade på det nya sättet att bygga och de nya materialen hade inte testats tillräckligt, stora fel i flerbostadshusen blev följden. Byggnaderna har nu nått en ålder då de måste genomgå en grundlig renovering. Syftet med uppsatsen är att författarna vill förklara hur fastighetsbolag kan utnyttja renoveringar och ombyggnader för att öka avkastningen på fastigheter på lång sikt. Vidare ska författarna beskriva vilka olika renoverings- och ombyggnadsåtgärder som ökar avkastningen på ett längre perspektiv. Renoveringskostnad och ombyggnadskostnad i förhållande till livslängd och avkastning är det primära området i uppsatsen. Författarna vill utveckla förståelsen för olika val av ombyggnads och renoveringsåtgärder samt hur dessa påverkar kostnader och intäkter under byggnadens livscykel. Det finns en mängd faktorer att ta i beaktande när ett allmännyttigt fastighetsbolag ska göra en upprustning på en byggnad. Den sociala faktorn är till exempel vad fastighetsbolaget ska göra med hyresgästerna vid en upprustning. Kostnaden för renoveringen i förhållande till avkastningen är en annan viktig faktor vid beslut om investering. Författarna har valt att ta två olika typer av upprustningar i beaktande under uppsatsen. Fullständig upprustning är när fastighetsföretaget gör en totalrenovering av byggnaden, vilket är kostsamt men ger även en högre hyresintäkt. Vid begränsad upprustning väljer fastighetsföretaget ut specifika delar av byggnaden att upprusta. Denna typ av upprustning är billigare men ger inte en lika hög hyresintäkt. Författarnas uppgift är att ge underlag för vilken upprustningsnivå som är bäst på lång sikt.

Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned / Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter. Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs. Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar.

I samband med att elkonsumtionen ökar och att allt mer elkrävande utrustning installeras är det intressant att studera vilken metod som bäst lämpar sig för att kyla bort oönskad värme och ifall den värmen kan nyttjas där den är önskad. Målet med denna rapport är att ekonomiskt jämföra två olika lösningar för att kyla två serverhallar som står intill varandra. Ena lösningen är att ersätta kylmaskinerna med värmepumpar med kompletterande borrhål, där det är tänkt att köldmediumet passerar värmepumparna om det finns ett värmebehov. Den andra lösningen är att byta ut befintliga kylmaskiner mot modernare utrustning. Syftet med rapportens resultat är att det ska ligga som grund för ett investeringsbeslut av fastighetsägaren. Aktörerna i serverhallarna utvecklar en sammanlagd effekt om 104kW. Serverhallarnas sammanlagda area på ca 100m2 utgör bara en liten del av den 9877m2 stora fastigheten som är de lokaliserade i, övriga fastigheten fungerar som gymnasieskola. Arbetet har genomförts med hjälp av platsbesök, litteraturstudie, kartläggning av energiförbrukning, framtagning av varaktighetsdiagram och energibehovsberäkningar. Fastigheten har ett maxeffektbehov på 350kW och förbrukar 956000kWh, serverhallen kyls idag med tre kylmaskiner av äldre modell. Värmen som utvecklas i serverhallen används som primärvärme för att värma skolan men fastighetsägaren anser att det inte är så effektivt som det skulle kunna vara, samt att systemet klarar inte av att leverera en tillräckligt varm framledningstemperatur. En lösning med värmepumpar som skulle stå för 75% av effektbehovet tillför då 262,5kW och 717000kWh som innebär en energitäckningsgrad på 94% vilket medför att fjärrvärmeeffekten minskar från 220kW till 87,5kW. En kylmaskinslösning med tänkt kylmaskin klarar av att täcka 67% av effektbehovet och 86% av energibehovet. Fjärrvärmen skulle med kylmaskinslösningen minska från 220kW till 130kW. Investeringskostnaden för värmepumpslösningen med frikyla beräknas till 2090000kr och för kylmaskinen 750000kr. Nettobesparingen för 10 år blir för värmepumpar med frikyla 2930000kr medan kylmaskinerna är dyrare i drift än befintlig kylmetod. Nuvärdet efter 10 år blir för värmepumparna 1220000kr / As electricity consumption increases and more demanding equipment is installed, it is interesting to study which method is best suited for cooling off unwanted heat and if that heat can be used where it is desired. The aim of this report is to compare two solutions economically to cool two server halls adjacent to each other. The purpose of the report is that it should be the basis for an investment decision by the property owner. The operators in the server halls develop a total power of 104kW. The total area of the two halls of about 100m2 constitutes to only a small part of the 9877m2 large property in which they are located. The remaining part of the property serves as an upper secondary school. The work has been carried out by means of site visits, literature studies, energy consumption mapping, production of a duration chart and energy demand calculations. The property has a maximum power requirement of 350kW and consumes 956000kWh. The cooling is today supplied by three older cooling units. The heat developed in the server hall is used as primary heat for the school, but the property owner believes it is not as effective as it could be and that the system is unable to deliver sufficiently hot flow temperature. A heat pump solution would account for 75% of the power requirement would supply 262.5kW and 717000kWh, which means an energy coverage of 94%, which reduces the district heating power from 220kW to 87.5kW. A cooling machine solution with the specified cooling unit is capable of covering 67% of the power requirement and 86% of the energy demand. The district heating would decrease with 90kW from present values. The investment cost of the heat pump solution with boreholes is estimated at 2090000kr and for the cooling unit 750000kr. The net savings for 10 years will then be 2930000kr for the heat pumps while the cooling machine solution would be more expensive in operation than the existing solution. The net present value for the heat pumps after 10 years will amount to 1220000kr.

In conjunction with Sweden's goal of reducing emissions and dependence on fossil fuels in the transport sector, hydrogen technology has received considerable attention. Today, several studies are being carried out into hydrogen technology that focus on developing the production, application, storage and distribution of hydrogen. Energimyndigheten is investigating various strategies for hydrogen development to increase hydrogen production, develop green transports and opportunities for energy storage in Sweden. This study is about estimating the potential for hydrogen in heavy-duty vehicles in Västerås and investigating various possibilities for local hydrogen production. Gasification plants with capacities of 1, 5 and 10 MW are studied to analyze the gasification plant's design, operating conditions, costs and investment profitability. In addition, it is investigating the possibility of building a hydrogen filling station with hydrogen produced by an electrolysis plant in Rocklunda. For the electrolysis plant in Rocklunda, alkaline electrolysis from Nel Hydrogen (A150 and A300) with a power of 660 and 1320 kW and a daily production of 320 and 640 kg of hydrogen respectively are investigated. The electrolysis is connected to the electricity grid and the PV system in Rocklunda, while waste heat from the electrolysis is used to balance the district heating network.   The results of this study show that the potential for hydrogen can vary depending on the number of heavy hydrogen-powered vehicles, the mileage and the depreciation period. Different scenarios are discussed to get an estimation of what the development of hydrogen demand may look like. For a long-term scenario with high hydrogen demand, hydrogen production with a gasification plant is considered suitable. The total investment costs are estimated at 2.3, 4.7 and 7.7 million euros for 1, 5 and 10 MW plants. The production cost for each plant is estimated at 3.45, 2.28 and 2.12 euros per kg of hydrogen. The results also show that efficiency and costs for operation and maintenance are factors that have the greatest impact on production costs. For the net present value, efficiency and sales price are two factors that constitute the greatest impact.  For the A150 and a hydrogen filling station with a storage capacity of 400 kg per day, the total investment cost is estimated at 2.5 million euros. For the A300 and a hydrogen filling station with a capacity of 800 kg per day, the total investment cost amounts to 4.7 million euros. MATLAB is used to optimize hydrogen production that meets the estimated hydrogen demand and minimize costs in Rocklunda. The production cost per kg of hydrogen is estimated at 8 and 7 euros for the A150 and A300. For the electrolysis plant, the results show that the price of electricity has the greatest impact on the production cost, while the net present value is most affected by the electricity price and sales price for hydrogen. Furthermore, the results show that approximately 70% of the annual hydrogen production takes place with the electricity grid between 21 and 05 when the electricity price is low, which means that the hydrogen is not classified as green hydrogen.   The conclusion that has been drawn in this study is that hydrogen enables the electrification of heavy-duty vehicles with long driving distances. In 2024, it is expected that there will be the possibility of selling produced green hydrogen to build hydrogen filling stations in Sweden. Hydrogen production with an electrolysis plant in Rocklunda is a suitable method that can meet the hydrogen demand in the short term. However, this means higher costs for one kg of produced hydrogen.   To produce green hydrogen, green electricity from local electricity grid must be used in the electrolysis. Increased capacity on the PV system in Rocklunda is an alternative for increasing the proportion of green hydrogen. Hydrogen production with a gasification plant entails high investment costs but is suitable for large-scale production, which means that a high demand in the market is required to ensure investment profitability.

In this thesis, we explore the potential of financing a fast charging system with energy storage by delivering ancillary services from the energy storage in an optimal way. Specifically, a system delivering frequency regulation services FCR-D Up and FCR-D Down in combination with energy arbitrage trading is considered. An optimization model is developed that could be implemented operationally and then used in a Monte-Carlo simulation to estimate the net present value of the system for four identified cases at three different energy market price scenarios. The main modeling approach is to formulate the system as a state-space model serving as the foundation for model predictive control, with the delay between decision and delivery of the frequency regulation services incorporated as a part of the system state. The optimization of the system is implemented using a dynamic programming approach with a time horizon of 48h, where the choice of admissible controls is optimized for computational efficiency. The result shows that the system could profitable under optimal operation, but it is heavily dependent on the size of the grid connection, future price levels for ancillary services, and the nature of fast-charging demand. As such, the business case and profitability should be evaluated with a specific use case in mind. The developed model showed relatively good computational efficiency for operational implementations with a run time for one iteration of the optimization problem of 15 seconds. The model could therefore be used as the foundation for future research within the specific field and for similar control problems considering delayed controls and stochastic demand. Several proposed improvements and suggested areas of future research are proposed. / I den här uppsatsen utforskar vi huruvida det är finansiellt lönsamt att leverera snabbladdning från ett energilager samtidigt som energilagret används för att leverera systemtjänster på ett optimalt sätt. Mer specifikt undersöks ett potentiellt system som levererar frekvensregleringstjänsterna FCR-D Up och FCR-D Down samt energiarbitragehandel. Vi utvecklar en optimeringsmodell som kan implementeras i ett fysiskt system och använder sedan modellen i en Monte-Carlo-simulering för att estimera nuvärdet av fyra olika systemkonfigurationer för tre olika prisscenarion. Den huvudsakliga modelleringsmetoden är att formulera systemet som en tillstånds-rum modell, som sedan används som grund för modellprediktiv styrning, där fördröjningen mellan beslut och leverans av frekvensregleringstjänster inkluderas som en del av systemets tillstånd. Optimeringen av systemet implementeras med en dynamisk programmeringsmetodik med en tidsram på 48 timmar, där valet av tillåtna kontroller optimeras för beräkningseffektivitet. Resultatet visar att systemet kan vara lönsamt under optimal drift, men det är starkt beroende av storleken på nätanslutningen, framtida prisnivåer för systemtjänster och typen av snabbladdningsbehovet. Därför bör lönsamheten utvärderas för varje specifikt fall. Den utvecklade modellen visade relativt god beräkningseffektivitet för praktiskt implementation med en körtid för en enskilt iteration på 15 sekunder. Modellen kan därför användas som grund för framtida forskning inom området och för liknande problem inom optimal styrteori som involverar fördröjda kontroller och stokastisk efterfrågan. Flera föreslagna förbättringar och områden för framtida forskning föreslås.