The media industry in general and the newspaper in particular is going through major changes – technological, logistical, economical – due to the dropping sales and width of the printed daily newspaper. Few organisations have been spared the necessary rationalizations and cut-downs in staff. All of them are expected to produce more and better content, in more and new channels and platforms, with less resources. Some have been preparing for this a long time, others have never entered the digital world of news. In qualitative interviews with informants from six swedish newspapers, coming daily, we study their strategies for a digital future – where the attention of the audience is hard to get, advertising incomes are sparse, many of the competitors offer their products for free and development of new technology, new competition and changing consumer patterns is accelerating exponentially.   The results show that those not yet successful on the internet will implement paywalls of the metered model within the next six months, to make up for lost income, one already uses a hard paywall and have lost most of its traffic, and one will not use a paywall – though they have a premium service – fearing all readers will stop visiting their site. Those who are making paywalls a reality in Sweden next year still believe in the printed newspaper, and also in a loyal reader, who will be rewarded with more than those who choose the free alternatives. Their perspective is optimistic, though very uncertain, as to the future prospects of making money from digital products.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i “agenda setting”-teorin och “gatekeeping”-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas “gatewatching”. Jag har även studerat blogginläggets uppmärksamhet kopplat till nyhetskriterier. Genom att intervjua de olika medierepresentanterna har jag kommit fram till att alla de medier som representeras i uppsatsen har valt att rapportera om blogginlägget och låtit det vara en del av deras agenda. En anledning till detta kan vara att detta fall var starkt knutet till en politisk kontext. Klamydiabrevet kan ses som ett exempel på hur de nya nätoffentligheterna kan påverka vad som sätter dagordningen i den stora medieoffentligheten. När det gäller mediernas dagordning har jag funnit tecken på att man kanske snarare bör tala om “intermedia agenda setting” då det kan vara svårt att urskilja vem det är som sätter agendan. Detta då nya och traditionella medier använder varandra som källor i en så kallad källcykel och på så sätt influerar varandras agenda.

I denna uppsats har jag undersökt spelmediet ur ett kommunikationsperspektiv och kopplat det till teorier om marknadsföring. Detta för att se vilka förutsättningar och egenskaper mediet kan ha som marknadsföringskanal. Teorier inom spel, kommunikation och marknadsföring har studerats som grund för en analys av mediet ur de två perspektiven. Grundläggande teorier inom marknadsföring med inriktning på reklam har beskrivits. Därefter har spel beskrivits och analyserats i förhållande till kommunikationsteorier för att se vilka förutsättningar mediet har som kommunikationskanal. Efter att ha analyserat mediet ur ett kommunikationsperspektiv har jag kommit fram till att mediet har mycket gemensamt med traditionella medier. Även om spel har en mer komplex uppbyggnad och spelaren är mer delaktig i kommunikationen fungerar mediet i grunden på samma sätt som äldre medier. Därefter har jag kopplat den analysen till marknadsföringsteorier för att se vilka problem eller möjligheter som finns för marknadsföring. Många egenskaper spelmediet besitter har kartlagts för att visa vilken betydelse detta har för marknadsföringen. Ur analysen mot teorier om marknadsföring fann jag stora förutsättningar för att använda mediet att marknadsföra sig genom. Men för att kunna utnyttja mediet på bästa sätt krävs kunskap och förståelse för mediet då det öppnar för möjligheter och problem som marknadsföringskanal. / In this paper I have examine the game medium through a communication perspective and connected it to marketing theories to see the possibilities and characteristics that the medium offers for marketing. Theories of game, communication and marketing have been studied as a base for analysing the medium through the two perspectives. Basic theories of marketing and advertising have been described. The game medium have then been described and analysed in connection to communication theories to see the condition the medium have as a channel for communication. After analysing game and communication I have concluded that the medium have a lot in common with traditional media. Even though games have a more complex design and higher involvement with the player, the communication resembles older media. After that I connected the analyse of game and communication to marketing theories to find problems or possibilities for marketing. Many of the game mediums characteristics have been mapped to prove the effect this have on marketing. In analysing how the game medium can work as a channel for marketing I find great potential for marketing. To make marketing through the medium effective it require knowledge and understanding to se the possibilities and problems.

The purpose of this thesis was to study a selection of Swedish government agencies and their usage of new media to convey information. We thought that the relationship between government agencies and the media should be addressed. This because of the current transitional period between traditional and new media. We have studied five different Swedish government agencies; Swedish Armed Forces, Swedish Tax Agency, Swedish National Institute of Public Health, Trafikverket and Sida. We used a qualitive content analysis and analyzed their homepages on the basis of six different criteria. In addition to this we studied their presence on external social communities and how the government agencies comply with the requirements of their communicative efforts. The study shows that the government agencies’ media usage varies. With the homepage as a common ground, the media use of government agencies approaches to using new media. It depends on the individual government agency's specific needs of providing information.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

Denna kandidatuppsats avhandlar hur manliga respektive kvinnliga artistgrupper bygger upp sina varumärken på det sociala mediet Instagram. Vi har tittat närmare på hur två artistgrupper kommunicerar genom de bilder som har postats på deras Instagram-konto. De två artistgrupper vi har undersökt är svenska Nause samt Rebecca & Fiona. Uppsatsen undersöker om och hur traditionella könsroller reproduceras i nya medier samt hur man som artist kan bygga upp sitt varumärke genom Instagram.     Teoretisk utgångspunkt som används för undersökningen är marknadskommunikation och varumärkesteori. Den vetenskapliga metod som har används för undersökningen är kvalitativ innehållsanalys med fokus på bildsemiotik.   Resultatet vi har fått fram i vår undersökning visar att könsroller reproduceras till viss del på Instagram samt att manliga och kvinnliga artister marknadsför sig och bygger upp sitt varumärke på olika sätt på Instagram. Detta är anmärkningsvärt, eftersom båda artistgrupperna har samma utgångsläge och förutsättningar.

I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.

Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet.Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen. De har webbplatsen Ungdomssidan där de presenterar temabaserade boktips från bibliotekarier i Malmö, men det finns ingen möjlig interaktion. Deras mål är att den digitala verksamheten ska vara likvärdig ett besök på ett lokalt bibliotek i Malmö. Det uppnås inte eftersom det inte finns utrymme och prioritering för dialog eller deltagande på deras webbkanaler. De är medvetna om att möjligheter och efterfrågan finns, men det finns inte resurser utsatta för den sortens arbete idag. De strategiska förslag som presenteras i studien baseras på att unga ska vara medproducenter till innehållet som är till för dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bloggens innehåll reflekterar bloggarens syn på vad som är privat och vad som är offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande ämnen i bloggarna: vänner, jobb, sömn, mat, hälsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa ämnen som respektive bloggare använder sig av och vilka som utelämnas från bloggen. De ämnen som används av bloggarens blir då offentliga, medan de som utelämnas förblir privata. Funktionerna av självutlämning – självförtydligande, social bekräftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts.   Den teoretiska ramen består av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs. Medierad voyeurism som är konsumtionen av avslöjande bilder och information om andras verkliga liv, leder ofta till empowering exhibitionism vilket sker då individen tar kontroll över framställningen av sig själv och går emot den skam som är kopplad till konceptet privat. Det empiriska materialet för undersökningen består av sju dagars utdrag av Cimon Lundberg, Isabella Löwengrip, Johanna And och Simon Leisjö’s bloggtexter från sista veckan i augusti 2012. Kvalitativa samtalsintervjuer med And och Leisjö har fungerat som ett komplement till textanalysen av bloggarna. Genom en kvalitativ metod har ett narratologiskt perspektiv tillämpats i analysen för att besvara följande frågeställningar: 1. Hur reflekterar bloggarnas innehåll gränsen mellan den privata och den offentliga sfären? Vilka ämnen tas upp och vilka utelämnas? 2. Skiljer sig förhållandet till det privata/offentliga mellan kvinnliga och manliga bloggare? 3. Vad kan de olika graderna av självutlämning säga om bloggens betydelse för individen? Vilken funktion fyller olika texttyper hos dessa bloggare? Undersökningen har visat att även om flera ämnen som tidigare var privata offentliggörs i bloggarna, så dras gränsen för det privata än idag vid ämnet; sex. Familj och vänner har flyttats till den främre regionen samtidigt som gränsdragningen för ämnena jobb och ekonomi skiftar hos de olika bloggarna. Skillnaderna mellan de kvinnliga och de manliga bloggarna har varit obefintliga eller minimala, vilket kan hänvisas till att bloggarna formas inom samma sociokulturella sammanhang. I samtliga bloggar sker självutlämning i olika grader och högre grad av självutlämning har visat sig fungera som empowering exhibitionism. Större självutlämning kan kopplas till att ämnet blir mer privat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt.