Vår värld som vi känner den håller på att förändras på grund av klimatförändringar som berorav mänskliga aktiviteter. För att minska effekterna av stigande halter växthusgaser måste alladelar av våra samhällen minska utsläppen, där byggandet av bostäder och transporter är storautsläppsområden som måste förändras i grunden. Det har lett till en växande insikt omeffekterna för urbana transporter, som har resulterat i ökad efterfrågan på lösningar som kanförbättra mobiliteten i städerna och dessutom sänka utsläppen av växthusgaser. En av delösningar som har fått ökad uppmärksamhet är mobilitetshubbar. Dessa hubbar beskrivs somsamlingsplatser för olika färdmedel och tjänster som främjar hållbart resande, som till exempelkollektivtrafik, delningsfordon och aktiv mobilitet. En identifierad problematik medmobilitetshubbar är den bristande erfarenheten i att ta beslut om vilka funktioner som ska ingå,hur de ska finansieras och hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta skapar ett behov avsamverkan mellan offentliga och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka hur byggherrar och kommun kan samverka kringmobilitetslösningar på områdesnivå. Studien baseras på en fallstudie avstadsutvecklingsprojektet Sege Park i Malmö. Resultaten visar att staden ställt höga krav föratt Sege Park ska bli ett attraktivt bostadsområde där hållbara resor prioriteras och blir enklaatt nyttjas av de boende. Det har lett till att områdets parkeringsbehov och mobilitetstjänstersamlats i ett gemensamt parkeringshus. Samtidigt har byggherrarna behövt arbeta fram olikainnovativa gemensamma mobilitetsåtgärder för att få boende i området att välja bort att äga enegen bil. För första gången har en mobilitetsplan som omfattar flera fastigheter skrivits, vilkethar krävt högre grad av samverkan mellan byggherrar och staden. Studiens material har samlats in genom de olika metoderna: litteraturstudie, fallstudie,dokumentdata och intervjuer. Det teoretiska ramverket som används i studien utgår från enmodell om samverkansstyrning (collaborative governance), som har utvecklats av Emerson,Nabatchi och Balogh (2012). Studien identifierar ett flertal drivkrafter för att samordnautveckling och drift för delade mobilitetsåtgärder på områdesnivå. Däribland en ekonomiskvinning, en bättre helhet och större nytta för de boende. Det har också identifierats ett antalhinder, som olika förutsättningar och tidsperspektiv samt bristande ledarskap, vilket har lett tillonödigt tidskrävande processer. Studien visar på vikten av samverkan mellan byggherrar ochstaden, samt behovet av ledarskap och tydlig struktur för att underlätta samarbetet ochmöjliggöra en effektiv implementering av hållbara mobilitetslösningar på områdesnivå. / Our world, as we know it, is undergoing changes due to climate change caused by humanactivities. To mitigate the effects of rising greenhouse gas emissions, all sectors of our societymust reduce their emissions, with housing construction and transportation being significantareas that require fundamental transformation. This has led to a growing recognition of theimpacts on urban transportation, resulting in an increased demand for solutions that canimprove mobility in cities while reducing greenhouse gas emissions. One solution that hasgained attention is mobility hubs. These hubs are described as gathering places for variousmodes of transportation and services that promote sustainable travel, such as public transit,shared vehicles, and active mobility. A challenge with mobility hubs is the lack of experiencein making decisions about which functions to include, how to finance them, and how to allocatecosts and revenues. This creates a need for collaboration between public and private actors. This study aims to investigate how developers and municipalities can collaborate on an arealevel for mobility solutions. The study is based on a case study of the urban development project Sege Park in Malmö. The results show that the city has set high requirements for SegePark to become an attractive residential area where sustainable travel is prioritized and easilyaccessible to residents. This has led to the consolidation of the area's parking needs and mobilityservices in a shared parking facility. At the same time, developers have had to developvarious innovative shared mobility measures to encourage residents to choose not to own a private car. For the first time, a mobility plan encompassing multiple properties has been developed,requiring a higher level of collaboration between developers and the city. The study's data has been collected through various methods: literature review, case study,document analysis, and interviews. The theoretical framework used in the study is based on amodel of collaborative governance developed by Emerson, Nabatchi, and Balogh (2012). Thestudy identifies several drivers for coordinating the development and operation of sharedmobility measures, including economic benefits, a better overall outcome, and greater benefitsfor residents. Several barriers have also been identified, such as varying conditions and timeperspectives, as well as a lack of leadership, leading to time-consuming processes. The studyhighlights the importance of collaboration between developers and the city, as well as the needfor leadership and a clear structure to facilitate cooperation and enable the effectiveimplementation of sustainable area-level mobility solutions.

The purpose of this essay is to analyze accessibility too Sámi archives in Sweden today. A new proposal to change the archival legislation in Sweden was published 2019 but have not yet become effective. The proposal highlights that the archives’ purpose is access and that the Sámi archives are an important part of the cultural heritage. Recently, in 2023, a new search portal – Nuohtti - for digital Sámi archival materials was launched. The search portal links Sámi materials not just from Sápmi but all of Europe. The portal is managed jointly by the state archives in Norway, Finland, and Sweden. Both Norway and Finland have a state Sámi archive but in Sweden no one has that responsibility, Sámi archives are scattered at different institutions both governmental and privet ones. Grounded in postmodern archival theory and based on the theoretical perspectives: Power, knowledge, representation, and provenance this essay examines the concept of access too Sami archives and the possibilities and challenges that may arise. The study was conducted whit a qualitative research method using content analysis and semi-structured interviews. The source material consists of governmental reports, information material from the archives, debate articles, interviews, and the search portal Nuohtti.I interviewed three archivists at two archives. One interview with an archivist from the state archive Riksarkivet and one interview with two archivists from the Sami archive at Ájtte museum in Jokkmokk. The results show that a challenges with making Sámi archives accessible includes the lack of a state Sámi archive that gathers both archives and Sámi knowledge. It also shows that how Sámi archives are accessible is important both online and physical. The context to the records and ethical consideration is important to consider when making Sámi archives accessible. The new search portal Nuotti takes much of the difficulties into account and makes access easier to a wider audience.

Cloud Manufacturing är en teknologi som sedan begreppets introduktion 2010 genomgått en omfattande utveckling och transformation. Under de tio år som passerat har forskning skett i Sverige och internationellt på hur det ska kunna realiseras. Detta projekt syftar till att undersöka det nuvarande forskningsläget och med grund i den forskning som skett analysera miniatyrtillverkningsindustrins möjligheter att ta till sig de senaste årens landvinningar inom Cloud Manufacturing med inriktning på offentliga moln, och om möjligt, dra slutsatser kring vad vi kan lära oss av detta exempel när det kommer till implementering i andra industrier. Projektet resulterade i att med de förutsättningar som enligt litteraturen krävs för att implementera Cloud Manufacturing finns det flera svårigheter med att implementera ett offentligt tillverkningsmoln i miniatyrtillverkningsindustrin. Dessa svårigheter inkluderade den nuvarande nivån av implementering av teknologier som stödjer implementationen av Cloud Manufacturing och hur implementationen ska finansieras. Industrin skulle dock kunna ta till sig innovationen i framtiden om förutsättningarna förändras. Det finns även en risk att dessa uppdagade svårigheter delas med andra tillverkande industrier som har många mindre företag. / Cloud Manufacturing is a new technology that has since the terms conception in 2010 gone through significant developments. During the ten years that have passed there have been much research on the subject in both Sweden and abroad. The purpose of this project is to shed some light on the current developments within Cloud Manufacturing , and with a basis in recent research analyse the possibilities of the miniature making industry to apply the progress within cloud manufacturing, and, if possible, see what could be learned from this example when it comes to the application of the technology within other industries. The project results in the conclusion that with the requirements for implementing cloud manufacturing established in the recent literature there are several difficulties with implementing Cloud Manufacturing within the miniature making industry. These identified include the current level of adaptation of technologies supporting the implementation of Cloud Manufacturing and the conditions for financing the implementation. The industry could have the possibility of implementing the technology in the future if conditions change. It also concludes that there is a possibility that these difficulties are shared with other producing industries with many small to medium enterprises.

Offentliga uppköpserbjudanden på den svenska aktiemarknaden sker främst med kontantvederlag, ofta förenat med aktievederlag. Som alternativ till sådant vederlag kan budgivaren erbjuda målbolagets aktieägare ”stub equity” med vilket avses det fall budgivaren erbjuder målbolagets aktieägare en begränsad mängd aktier i ett särskilt onoterat holding- eller budbolag, vilket i sin tur efter det offentliga uppköpserbjudandet innehar samtliga aktier i målbolaget. Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett sådant erbjudande måste utformas för att vara förenligt med Takeover-reglerna, då i synnerhet den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen. Det föreligger inga direkt aktiemarknadsrättsliga hinder för stub equity vid offentliga uppköpserbjudanden, förfarandets förenlighet med regleringen är helt beroende av hur erbjudandet utformas och vilka syften erbjudandet avser uppnå. Möjligheterna att särbehandla målbolagets aktieägare är till följd av likabehandlingsprincipen i regel mycket små. Ett erbjudande med stub equity torde kunna utformas så att mindre aktieägare erbjuds ett kontantvederlag alternativt ett aktievederlag i holding- eller budbolaget medan de större aktieägarna enbart erhåller ett aktievederlag i holding- eller budbolaget, då mot bakgrund av de praktiska skäl som finns till stöd för en sådan utformning. Budgivaren har därutöver vid ett erbjudande med stub equity möjligheten att erbjuda målbolagets aktieägare A-aktier i budbolaget i utbyte mot A-aktier i målbolaget, B-aktier i budbolaget i utbyte mot B-aktier i målbolaget samt en premie för aktier med olika ekonomiska rättigheter. Ett stub equity-erbjudande ställer därutöver krav på erbjudandehandlingens utformning, innefattande att ett värderingsutlåtande avseende värderingen av aktievederlaget bör inhämtas och bifogas samt att målbolagets aktieägare bör informeras om upplägget i erbjudandehandlingen på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Vidare torde villkor om viss anslutandegrad för stub equity-delen av vederlaget, villkor om att aktievederlaget med stub equity begränsas samt villkor om att vissa aktieägare ska acceptera erbjudandet vara förenligt med likabehandlingsprincipen. Gällande reglering torde slutligen innebära ett erforderligt skydd för okvalificerade investerare vid erbjudanden om stub equity, detta då möjligheterna att särbehandla aktieägare till följd av likabehandlingsprincipen är mycket begränsade och skyldigheterna att informera okvalificerade investerare om innebörden av ett erbjudande med stub equity betydande. / Public takeover bids on the Swedish stock market are mainly made with cash considerations, frequently combined with share considerations. As an alternative to such public offerings, the bidder may offer the company's shareholders “stub equity”, in which case the bidder offers the target company's shareholders a limited number of shares in a special unlisted holding or bidding company, which in turn after the public takeover bid holds all shares in the target company. This thesis seeks to discuss how such an offer needs to be designed in order to be compatible with the Swedish takeover regulation, in particular the principle of equal treatment of shareholders. There are no direct restrictions to stub equity in public takeover bids in the Swedish takeover regulation, the procedure's compatibility with the regulation is entirely dependent on how the offer is designed and what purposes the offer is intended to achieve. The opportunity to treat the target company's shareholders differently are generally very limited due to the principle of equal treatment. An offer with stub equity ought to be able to be designed so that smaller shareholders are offered a cash consideration or a share consideration in the holding or bidding company, whilst the larger shareholders only receive a share consideration in the holding or bidding company. This in accordance with the exception for practical reasons the Swedish takeover regulation permits in these cases. In addition to this, in an offer with stub equity, the bidder has the opportunity to offer the target company's shareholders A-shares in in the holding- or bid company in exchange for A-shares in the target company, B-shares in the holding- or bid company in exchange for B-shares in the target company as well as a premium for shares with different financial rights. Furthermore, an offer with stub equity places high demands on the design and content of the offer document, including obtaining a valuation statement regarding the valuation of the share consideration and informing the target company's shareholders about the structure of the offer document in a clear and easy to understand manner. Conditions regarding certain degree of accession to the stub equity part of the offer, conditions that the share consideration with stub equity is limited and conditions that certain shareholders must accept the offer ought to also be compatible with the Swedish takeover regulation. Lastly, the existing regulation ought to entail the necessary protection for unqualified investors when offering stub equity, as the opportunity to treat shareholders differently due to the principle of equal treatment is very limited and the obligations to inform unqualified investors about the meaning of an offer with stub equity are significant.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.

As society becomes increasingly digitalised, pressure is put on public organisations to keep up with technological developments. Thus, digital transformations, which is a strategic relocation of the business, have become essential for organisations. Digital transformations are associated with complexity and a high failure rate, partly due to organisational barriers and the necessity of structural changes and possessing several dynamic capabilities. Private organisations have led the way in the era of integrating technology with business, and public organisations have attempted to follow. As a result, governing inspired by private organisations have been developed for public organisations, namely new public management. However, this governing does not cover values essential for public organisations, e.g., public value, nor facilitating digital transformations. Governance that enables adaptation and responsiveness as well as creating public value is necessary, e.g., adaptive and agile governance. This thesis aims to investigate digital transformation in public organisations and the effect governing principles have on it. The study also explores the potential of adaptive governance and if digitalisation can enable municipalities to work with sustainability. To answer this, an exploratory study is conducted, which includes a case study, and a framework is constructed based on a literature review together with four in-depth interviews with scientists. The framework is then applied to the case study, consisting of 11 semi-structured interviews. The findings indicate that digital transformations of public organisations can be conducted without considering governing principles. However, governance can affect how successful the transformation is and what value creation it can bring. Using governance that does not facilitate the transformation could impact its success. Adaptive governance can solve many issues in municipal digital transformations, but may not solely be the solution. It emphasises learning and trial and-error and observes the transformation through an ecosystem perspective. However, the practical implications of it are limited as no methods exist. Thus, combinations with other governing principles may be required. Additionally, digitalisation cannot enable municipalities to achieve sustainability aims on its own. Instead, digital technologies are tools that the municipality can use to achieve sustainability. The study contributes to research by investigating the effect governing principles has on digital transformations of public organisations in a Swedish context, which previously was lacking. The framework can provide a guide and analysis tool for public organisation’s digital transformation, and shows potential to be applied in practice. / När samhället blir alltmer digitaliserat pressas offentliga organisationer att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Således har digitala transformationer, som är en strategisk förflyttning av verksamheten, blivit väsentligt för organisationer. Digitala transformationer är förknippade med komplexitet och hög andel misslyckanden, delvis på grund av nödvändiga strukturella förändringar och innehav av flertalet dynamiska kapaciteter, såväl som organisatoriska hinder. Privata organisationer har lett vägen i att integrera teknik med verksamheten och offentliga organisationer har försökt följa med. Detta har resulterat i att styrningen av offentliga organisationer inspirerats av näringslivet, nämligen new public management. Denna styrning täcker dock inte värden som är viktiga för offentliga organisationer, t.ex. offentligt värde, eller underlättar digitala transformationer. Styrning som möjliggör anpassning och lyhördhet samt skapar offentligt värde är nödvändigt, exempelvis adaptiv och agil styrning. Denna uppsats syftar till att undersöka digitala transformationer i offentlig sektor och vilken effekt styrande principer har på det. Studien undersöker också potentialen för adaptiv styrning och om digitalisering kan göra det möjligt för kommuner att arbeta med hållbarhet. För att svara på detta genomförs en undersökande studie, som inkluderar en fallstudie, och ett ramverk skapas baserat på en litteraturgenomgång tillsammans med fyra djupintervjuer med forskare. Ramverket tillämpas sedan på fallstudien, bestående av elvasemistrukturerade intervjuer. Resultaten tyder på att digitala transformationer av offentliga organisationerkan genomföras utan att ta hänsyn till styrande principer, men styrningen kan påverka hur optimal transformationen är och vilket värdeskapande den kan ge. Att använda styrning som inte underlättar transformationen kan påverka hur framgångsrik den är. Adaptiv styrning har förmågan att lösa många problem som finns i kommunala digitala transformationer, men är inte enskilt lösningen. Den betonar lärande och experimenterande samt observerar transformationen ur ett ekosystemsperspektiv. De praktiska implikationerna av den är dock begränsade, då den inte innehar specifika metoder. Således kan kombinationer med andra styrande principer krävas. Därtill medför inte digitalisering att kommuner uppnår hållbarhetsmål på egen hand. Istället bör digital teknik ses som verktyg som kommuner kan använda för att uppnå hållbarhet. Studien bidrar till forskning genom att undersöka vilken effekt styrande principer har på digital transformation inom offentliga organisationer ur ett svenskt perspektiv, vilket saknas i tidigare forskning. Ramverket kan tillhandahålla ett guide- och analysverktyg för offentliga organisationers digitala transformation och visar potential att kunna användas i praktiken.

The purpose of this work is to investigate how the urban planning in Karlstad worksand to study how they work with common areas, specifically squares. To investigatethis and how the square contributes to social sustainability, two case studies havebeen done on two selected squares, Stora torget and Våxnäs torg. A literature studyhas also been done to achieve the purpose of the work. The literature study describesdifferent theories that focus on sustainable public spaces, including important aspectsregarding the design of the square. In our case studies two methods were used: On-site observations and an online survey.The survey was also partly answered by the people who were on the square. Duringthe observation the design of the square was analyzed and also how the square wasused by the people. Many people were waiting for the bus at Stora torget, but somepeople were also sitting down on the benches around the fountain having their lunch.At Våxnäs torg some people were sitting on the benches, but in general it was very fewpeople at the square. Our on-site observations at Stora torget and Våxnäs torg showed that many peopleseem to pass the square on their way to other things. However, our survey showed thatmany people want to use the square environment in several different ways, forexample for events and as a marketplace. Further more, based on the survey, it wasconsidered that the most important aspects for creating a functioning square areseating, lighting, greenery and market trade, which is something that both Stora torgetand Våxnäs torg partially fullfill but it is also somehing that can be improved. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stadsplaneringen i Karlstad ser ut ochstudera hur de arbetar med gemensamma ytor, specifikt torg. För att undersöka dettasamt hur torget bidrar till social hållbarhet har två fallstudier gjorts på två utvaldatorg, Stora torget och Våxnäs torg. En litteraturstudie har också gjorts för att uppnåsyftet med arbetet. Där har delvis olika teorier som fokuserar på hållbara offentligarum tagits upp och beskrivits, bland annat beskrivs vilka aspekter som är viktigagällande torgets utformning och design. I våra fallstudier användes två metoder: observationer på plats och enenkätundersökning som lades ut online. Enkäten besvarades också delvis av demänniskorna som befann sig på torgen. Under observationen analyserades det hurtorget var utformat och hur torget användes av människorna. Många personer väntadepå bussen på Stora torget, men det fanns även de som åt lunch på bänkarna runtfontänen. På Våxnäs torg satt en del människor på bänkarna, men det var generelltytterst få människor som befann sig på torget. Våra observationer på plats på Stora torget och Våxnäs torg visade att mångamänniskor verkar passera torget på väg till annat. Dock visade vår enkätundersökningatt många människor vill utnyttja torgmiljön på flera olika sätt exempelvis till eventeller torghandel. Vidare utifrån enkäten ansåg flera att de viktigaste aspekterna för attskapa ett bra fungerande torg är sittplatser, belysning, grönska och torghandel, vilketär något som både Stora torget samt Våxnäs torg delvis har uppfyllt men som kanförbättras.

I denna uppsats undersöks en relativt ny typ av kommunala dokument, som kallas för miljöprogram. Programmen klassificeras som styrdokument av kommunerna som har tagit fram dem. Dessa har än så länge inte varit föremål för språkvetenskaplig forskning.  Studiens material består av tre kommunala miljöprogram från olika delar av Sverige. Programmen är tillgängliga för allmänheten på kommunernas webbplatser. Syftet med studien är att få kunskaper om miljöprogrammen utifrån sin kontext, innehåll och funktion.  Materialet har undersökts genom en analys av programmens innehållskomponenter och de i texterna mest frekvent förekommande ord, mot bakgrund av programmens kontext enligt systemisk-funktionell grammatik.  Resultaten visar att de undersökta miljöprogrammen har många likheter när det gäller innehållet och de komponenter som förekommer i dem. Dessa likheter kan främst kopplas till programmens övergripande funktion som styrdokument. Det finns dock fler funktioner som kan identifieras. / This thesis investigates a new type of municipal document called environment programs. These programs are classified as policy documents by the municipalities who have developed them. This type of policy documents has not yet been studied from a linguistic perspective. The material investigated in this thesis consists of three environment programs from municipalities in different parts of Sweden. These three programs are publicly available at the websites of the municipalities. By comparing the three programs based on their context, content and function, knowledge is gained about environmental programs as a new type of policy document. The material has been examined through analysis of content and most frequently used words, in the light of their context according to systemic functional grammar (SFG). The results show that the programs that have been studied have many similar characteristics when it comes to content and the components the programs contain. These characteristics also show that the programs mainly function as policy documents for the municipalities. Several other functions can be identified

This report studies the research question "What benefits are highlighted by the public sector in their digitization projects and how do the projects work with value realization for these benefits? ". To answer this question, a number of digitization projects from two different public organizations, the municipality of Sundsvall and “Region Västernorrland”.  To study how the organizations work with benefits and value realization around the five selected digitization projects, a qualitative study was conducted that studied each project's documentation and interviewed key people managing the project. The empirics of the projects were analyzed and compared with each other based on the analytical model presented in this paper and was also compared with previous research in digital transformation, value realization and other similar studies conducted in the public sector in order to compare the results between the parts of the issue in the research area.  The results of this work show that the organizations worked towards achieving benefits in all of the five benefit categories presented in this work to a varying degree, but that the majority of digitization projects almost individually carried out value realization for the benefit category "Economic benefit and efficiency". The study also showed, among other things, that digitization projects generally generated large savings for the business but also tend to exceed both budget and time schedules in the majority of cases. / I denna rapport studeras frågeställningen “Vilka nyttor lyfts fram av offentliga verksamheter i deras digitaliseringsprojekt och hur arbetar projekten med effekthemtagning kring dessa nyttor?”. För att svara på denna frågeställning studeras ett antal digitaliseringsprojekt från två olika offentliga verksamheter, Sundsvalls kommun och Region Västernorrland.  För att studera hur verksamheterna arbetar med nyttor och effekthemtagning kring de fem utvalda digitaliseringsprojekten utfördes en kvalitativ studie som studerade varje projekts dokumentation samt intervjuade projektens nyckelpersoner. Projektens empiri analyserades och jämfördes med varandra utifrån en analytisk modell samt jämfördes med tidigare forskning inom digital transformation, effekthemtagning och andra liknande studier utförda på den offentliga sektorn i syfte att jämföra resultaten mellan frågeställningens delar inom forskningsområdet.  Resultatet utav detta arbete påvisar att verksamheterna arbetat mot att uppnå nyttor i samtliga av de fem nyttokategorier som presenteras i detta arbete till varierande grad, men att majoriteten av digitaliseringsprojekt nästan enskilt utfört effekthemtagning för nyttokategorin “Ekonomisk nytta och effektivisering”. Studien visade också bland annat att digitaliseringsprojekt generellt genererade stora besparingar för verksamheten men tenderar även att överskrida både budget och tidsplan i majoriteten av fall.

Introduction: This master thesis is written within the area building technology at Jönköpings Tekniska Högskola. It is made in collaboration with Arkitekthuset Jönköping AB. The study is supposed to be useful as a basis for the urban planning of growing cities to avoid lost spaces. The thesis will also include proposals for how lost spaces in Friaredalen could be developed. Method: The data collection has mainly been done through observations but also through interviews and a literature study. The people interviewed were professionally active within areas that are related to urban planning, lighting, and urban design in the municipality of Jönköping. Both quantitative and qualitative data has been studied in the thesis. Results: Only the interview answers that most clearly answer the research questions are presented under the title results. The full-length interviews are presented as appendices. The results of the observations are also presented under the same title. They were performed during days of sun, low wind velocity and without precipitation. Analysis: The analysis of the empirical indicates that parts of the park are used to a great extent. It also indicates that parts of the park are used to a small extent and have potential for development. The part that seems to be used to the least is the green areas in the north end of the park. The parts of the park that are frequently used can also be analyzed and eventually developed. Discussion: The case study shows that there are parts of Friaredalen that are lost spaces. One goal of this work was to bring forward suggestions for improvement, which has been made for the spaces that was shown to be lost. The observations made according to Gehl’s proven approach were successful in that they provided data showing that parts of the park have a lack of visitors. This data helps answer the report’s questions. The interviews also provided data that was useful for answering the questions. / Introduktion: Detta examensarbete skrivs inom Byggnadsteknik på Jönköpings Tekniska Högskola. Arbetet utförs i samarbete med Arkitekthuset Jönköping AB. Studien ska kunna användas som underlag i stadsplaneringen av växande städer för att undvika bristfälligt utnyttjade områden. Arbetet kommer även ge förbättringsförslag på hur outnyttjade och mindre bra planerade ytor i Friaredalen skulle kunna göras bättre. Metod: Datainsamlingen har i huvudsak skett genom observationer, men även genom intervjuer och en litteraturstudie. Intervjuerna har varit riktade till professionellt verksamma inom områden som rör stadsplanering, belysning och utformning i Jönköpings kommun. Både kvantitativa och kvalitativa data har studerats i arbetet. Resultat: Under rubriken resultat presenteras endast de intervjusvar som har tydligast koppling till frågeställningarna. De fullständiga intervjuerna finns att tillgå som bilagor. Under samma rubrik redovisas även resultat från observationerna. De är utförda under dagar med solsken, låga vindhastigheter och utan nederbörd. Analys: Analysen av empirin tyder på att delar av parken är använda i stor utsträckning. Den tyder även på att vissa delar av parken används i liten utsträckning och har potential för utveckling. Den del som verkar användas minst är gräsytorna i den norra delen av parken. Även de delarna av parken som är flitigt använda går att analysera och eventuellt utveckla. Diskussion: Fallstudien visar att det finns delar av Friaredalen som är bristfälligt utnyttjade. Ett mål i arbetet var att förbättringsförslag på Friaredalen skulle tas fram, vilket har gjorts på de delar som påvisats vara bristfälliga. Observationerna som utfördes enligt Gehls beprövade tillvägagångssätt var lyckade i det avseende att de gav data som visar att delar av parken har en avsaknad av besökare. Denna data hjälper till att svara på rapportens frågeställningar. Även intervjuerna gav data som var användbara för att besvara frågeställningarna.