I den täta staden är det angeläget att använda marken på ett effektivt sätt för att möta framtidens behov och förutsättningar. I denna studie undersöks hur underutnyttjade ytor i form av urbana skolgårdar kan nyttjas i större utsträckning av fler än dem inom ramen för skolans verksamhet. Studien undersöker hur detta samnyttjande beskrivs, hur det kan utvecklas liksom kopplas till förtätningsidealet. Forskningsfrågan är relativt outforskad för svenska förhållanden. Av internationell forskning framkommer att samnyttjande kan generera positiva effekter för samhället. Forskningsfrågan utforskas i en kvalitativ induktiv intervjustudie med Linköpings stad som studieområde. Resultaten visar att urbana skolgårdar samnyttjas informellt och att samnyttjande kan kopplas till platsens offentlighet. Utvecklingsmöjligheter finns, men förutsätter flexibilitet, anpassning och nytänk. Slutsatser som dras är att samnyttjande kan generera positiva effekter, men att skolans verksamhet villkorar samnyttjandet vilket gör det utmanande att använda urbana skolgårdar som offentliga rum. / In the densely populated city, it’s crucial to use the space in an effective manner to meet future needs and conditions. This paper explores how underutilized urbans school yards could be leveraged beyond explicit school related activities for use by parties external to the school population. This paper explores how this sharing model is described, how it can be developed and connected to densification. This research topic is largely unexplored as it relates to Swedish circumstances. Existing published international studies have shown that a sharing model can result in positive societal outcomes. The thesis is researched by conducting a qualitative, inductive interview study focusing on the city of Linköping. The results of the study shows that urban school yards and grounds are informally utilized outside schools sanctioned use, and the use of said grounds can be linked to the property’s public perception. Opportunities to drive further public use of school grounds requires flexibility, facilitation of a shift in perception and mindset towards these resources. In summary, leveraging the concept of sharing resources can result in positive outcomes, but the terms of use by school administration can create a challenge in allowing it’s grounds for public use and access.

Bakgrund och problem: Investeringar inom offentliga verksamheter skiljer sig mot privata verksamheter vilket grundar sig i dess icke-vinstdrivande karaktär. Detta påverkar även investeringsbedömningen. Tidigare forskning har visat att offentliga verksamheter inte använder företagsekonomiska investeringskalkyler. Istället prioriteras kvalitativa aspekter vid beslutsfattandet, trots att investeringskalkyler benämns som viktiga för välgrundade beslut. Vidare finns det inte heller några specifika kvalitativa faktorer som är särskilt framträdande i offentliga verksamheter.  Syfte: Syftet studien är undersöka och få förståelse för investeringsbedömning i offentliga verksamheter. Studien syftar därtill att identifiera vilka beslutsunderlag som användes vid beslutet av att investera i megaprojekt.  Metodval: Studien är av ett kvalitativ slag med en abduktiv forskningsansats. Vidare är det en enfallsstudie av Region Kronoberg där den empiriska insamlingen framförallt baseras på semistrukturerade intervjuer men även dokumentgranskning.  Slutsatser: Investeringskalkyler används inte som ett beslutsunderlag i offentliga verksamheter. Istället anses icke-finansiella aspekter viktigare där kvalitativa beslutsunderlag som omfattar säkerhetsaspekter, tillväxtrelaterade behov och förbättring av service visat sig vara avgörande. / Background and problem: Investments in the public sector are different from the private sector because of their nonprofitable character. This further affects the evaluation of capital investments. Previous research has proved that public organizations do not use traditional investment calculations. Instead they prioritize qualitative aspects in decision-making, despite the methods being considered essential for making good decisions. However there are no specific qualitative factors that are particularly prominent. Purpose: The purpose of the study is to understand the use of capital budgeting techniques in the public sector. Moreover, the study aims to identify what the decision of investing in megaprojects is based on.   Method: The study is of a qualitative nature, with an abductive research approach. Furthermore it is a case study of Region Kronoberg where the empirical material primarily is based on semi-structured interview but also from document review. Conclusions: Traditional capital budgeting methods proved not to be used in the public sector. Insted, simple calculations where used in order to evaluate if it was possible to finance the investment. Additionally, the study proved that the public sector prioritized qualitative aspects such as healthy and safety issues, growth-related needs and service enhancement.

Den svenska regeringen anser att idrottsrörelsen är en plattform för integration av nyanlända. På grund av detta vill regeringen utöka sitt ekonomiska stöd till idrotten för att ge idrottsrörelsen möjlighet att utveckla sin verksamhet och dess arbete med integration. Sedan länge har det funnits föreställningar om idrottens betydelse som gränsbrytare och samlande när det gäller samhällets olika sociala klasser. Dessa föreställningar kring idrotten har gjort att staten sedan lång tid tillbaka gett idrottsföreningar ekonomiskt stöd. Med detta som bakgrund är syftet med denna studie att genom innehållsanalys av offentliga tryck granska hur begreppet integration fylls med mening inom svensk idrott. Nio olika offentliga tryck har analyserats. Utifrån våra frågeställningar och valda teorier har ett antal frågor arbetats fram för att kunna samla in empiri från urvalet. Därefter har vi tolkat empirin för att kunna urskilja mönster och teman. För att kunna formulera tydligare mönster och teman har vi sedan analyserat dessa utifrån Foucault ́s teorier kring makt, diskurs och governmentality samt Carol Bacchis teoretiska metod ”What’s the problem represented to be?”. Det som blir synligt i resultatet är att det finns någonting outtalat kring vad som ska ske när man talar om integration, och detta outtalade begränsar den som står utanför idrotten från just idrotten. Den som begränsas framstår vara personer med annan etnisk bakgrund, tillhörighet och kultur än idrotten, vilket är ett särskiljande som ger idrotten makt i form av legitimitet. Men även denna makt är begränsad, då idrotten endast ges denna makt under förutsättning att man håller sig inom vissa ramar. / The Swedish government consider the sports movement to be a platform for integration of newly arrived. Because of this, the government wants to increase the financial support to allow the sports movement to develop their business. Therefore, the purpose of this study is through content analysis of public documents examine how the concept of integration is filled with meaning in Swedish sports. The study show that in the concept of integration power appears, in a way that it is given legitimacy. The meaning of the concept of integration is about legitimizing the sports movement, its obvious place, its ability, its knowledge and its inherent power.

Levande Stockholm är ett koncept som Stockholms Stad initierade 2015. Syftet med det är att skapa levande och attraktiva stadsrum för medborgarna. Sökandet efter den attraktiva staden är en utveckling som blivit vanligare och viktigare för städer i och med den allt mer tilltagande globaliseringen. Konceptet Levande Stockholm baseras på temporär urbanism för att skapa attraktiva stadsrum under sommaren och har haft ett lyckat utfall. Det är från detta koncept studien tar ansats. Under vintern råder andra förhållanden som påverkar staden och människorna och samspelet mellan dem. Därför undersöker denna studie hur man kan skapa förutsättningar för attraktiva och levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism. Forskningsfrågan har besvarats genom att i en fallstudie samla in data från tre olika grupper som vi valt att benämna planerare, externa aktörer samt medborgare. De planerare samt externa aktörer som intervjuats har valts på grund av deras erfarenheter av att jobba med Levande Stockholm eller med att skapa attraktiva stadsrum. Ett medborgarperspektiv har undersökts genom en enkät för att jämföra om deras tankar om attraktiva stadsrum vintertid överensstämmer med åsikterna hos planerare samt externa aktörer. Det teoretiska ramverket består av tre övergripande forskningsfält från olika discipliner; den levande staden, temporär urbanism samt samhällsplanering i ett kallt klimat. Detta skapar en tvärdisciplinär kontext som skapar ett djup och en bredd i studien. Studiens resultat visar att den temporära urbanismen har potential att skapa fler levande och intressanta stadsrum. Vidare visar empirin att de flesta aktörer, offentliga och privata, är överens om att stadens roll är att skapa förutsättningar för levande stadsrum, medan övriga aktörer bör stå för innehåll. Möjliga hinder för att utveckla levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism är rigida regler angående snöröjning, upplåtelsetaxa samt tidsperioden för uteservering. Genom att underlätta för aktörer att temporärt utveckla och utnyttja gatu- och stadsrum under vintern kan levande och attraktiva stadsrum skapas. / Levande Stockholm is a concept that Stockholm City initiated in 2015. The purpose of the concept is to create vibrant and attractive urban spaces for the citizens. Developing the attractive city is a process that has become more common and important for cities, due to the ever- increasing globalization. The Levande Stockholm concept is based on temporary urbanism to create attractive city spaces in the summer and has had a successful outcome. This study springs from this concept. During winter, there are different conditions that affect the city, its inhabitants and the interaction between the two. Therefore, this study investigates how to create conditions for attractive and vibrant urban spaces during winter through temporary urbanism. The research question is answered through a case study by collecting data from three different groups whom we chose to label as planners, external actors and citizens. The planners and external actors who were interviewed were chosen due to their experience of working with Levande Stockholm prior. A citizen's perspective has been examined through a survey to compare if their thoughts about attractive urban spaces in winter time are consistent with the views of planners and external actors. The theoretical framework consists of three comprehensive research fields from different disciplines; the vibrant city, temporary urbanism and urban planning in a cold climate. This creates a cross-disciplinary context that allows a depth and breadth in the study. The results show that temporary urbanism has the potential to create more vibrant and interesting urban spaces. Furthermore, our empirics show that most actors, public and private, agree that the municipality’s role is to enable the creation of vibrant spaces, while other actors should be the creators of the content within the urban space. Possible obstacles to developing vibrant city spaces during wintertime through temporary urbanism are rigid rules regarding snow clearance, concession fees and the fixed periods for outdoor seating. Vibrant and attractive urban spaces can be created by enabling actors to temporarily develop and utilize streets and urban spaces during winter.

Det blir allt vanligare att offentliga och privata aktörer samverkar för att bedriva stadsutvecklingsprojekt, inte minst för att främja en hållbar utveckling. Den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet har på senare tid fått större utrymme i stadsplaneringen där samverkan ses som en viktig beståndsdel för att skapa socialt hållbara områden. Detta examensarbete avser att närmare undersöka hur offentliga och privata aktörer samverkar i stadsutvecklingsprojekt för att främja social hållbarhet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med samverkan i arbetet för en socialt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom en fallstudie av projektet Odde i stadsdelen Kista i Stockholm, där planläggning av cirka 2000 bostäder pågår. Odde är ett pilotprojekt för social hållbarhet där detaljplaneprocessen sker i samverkan mellan markägaren Stockholms stad och byggherren Skanska och Areim. De frågor studien avser att besvara är: hur fungerar det praktiska arbetet med social hållbarhet i en samverkansprocess? samt; vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras för samverkan mellan offentliga och privata aktörer kring social hållbarhet inom stadsplaneringen? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med involverade i projektet samt studier av projektets arbetsmaterial. Studiens resultat tyder på att det anses givande men utmanande att arbeta med social hållbarhet i en samverkansprocess. Det finns en stor vilja att främja social hållbarhet både hos staden och byggherren i Oddeprojektet. Upplevelsen är att samverkan kan skapa det helhetsgrepp som social hållbarhet kräver. Det kan däremot vara tidskrävande att nå en gemensam syn gällande hur samverkan kring social hållbarhet ska gå till i praktiken. Undersökningen visar att detta kan härledas till att social hållbarhet är ett abstrakt och svårmätbart begrepp, vilket försvårar en tydlig uppdelning av ansvarsområden för att realisera åtgärderna. I Oddeprojektets arbete med social hållbarhet har ett antal centrala teman identifierats, vilka är; social hållbarhet som process, social hållbarhet som mål samt förståelsen av social hållbarhet. I studien argumenteras för att dessa komponenter har skapat förutsättningar för att finna samverkansformer för social hållbarhet i planprocessen. I fallstudien kan urskiljas en stor potential för samverkan kring social hållbarhet. / It is becoming increasingly common for public and private actors to collaborate in urban development projects to promote sustainable development. The social dimension of the concept of sustainability has recently gained greater acknowledgement in urban planning, where collaboration is seen as an important element in creating socially sustainable areas. This degree project intends to investigate how public and private actors collaborate in urban development projects to promote social sustainability. The purpose of the study is to provide with knowledge about opportunities and challenges with collaboration in the work of creating a socially sustainable urban development. This is investigated in a case study of the ongoing planning process of the project Odde. The plan is to construct approximately 2000 dwellings in the district of Kista, Stockholm. Odde is a pilot project for social sustainability where the City of Stockholm and the developer Skanska and Areim, are collaborating in the process of developing a detailed development plan for the area. The study intends to explore the following research questions: how do actors work with social sustainability in a collaborative process? and; what opportunities and challenges can be identified for collaboration between public and private actors in the work of creating a socially sustainable urban development? The empirical material is based on interviews with actors involved in the project as well as studies of working material from the project Odde. The results of the study indicate that working with social sustainability in a collaborative process is considered rewarding but challenging. The two main actors desire to promote social sustainability, and experience that collaboration can assist achieving the holistic approach needed for social sustainability. However, it may be a time-consuming process to reach a shared view of how to collaborate in practice for social sustainability. The study shows that this can be explained by the fact that social sustainability is an abstract concept, and thus difficult to measure. This complicates the division of responsibilities needed to realize the suggested measures. Three themes has been identified in the Odde project that have proven to be important components in creating favourable conditions for finding a collaborative planning process around social sustainability. These are; social sustainability as a process, social sustainability as a goal and finally a common understanding of social sustainability. A great potential can be distinguished in public and private collaboration to promote social sustainability in urban developments.

Initiativ från internationell, nationell och lokal nivå förespråkar arbete i de offentliga rummen för utveckling mot inkluderande, säkra och hållbara städer. Insatser från olika aktörer behövs för att förbättra allmänna platser och många hänvisar till den internationella modellen Business Improvement District (BID) som innebär samverkan mellan kommun, fastighetsägare, handlare och andra aktörer för säkerställande av välskötta och attraktiva offentliga miljöer. I Stockholm har dock privata aktörer upplevt ett motstånd från kommunen när de försöker implementera BID-inspirerade metoder. Den här studien beskriver och analyserar hur BID-inspirerade metoder används för långsiktigt arbete i urban miljö i Sverige och inom Stockholms kommun.  Studien är genomgående kvalitativ och har ett utforskande angreppssätt, där frågeställningen behandlas genom tre delstudier som har utförts parallellt: (1) Observationer, intervjuer och deltagande i seminarier (2) Dokumentbaserade fallstudier av befintliga organisationer som genomför platsspecifikt arbete i Sverige (3) Undersökning av Stockholms Stads beslutsprocesser gällande användning av allmänna platser Studien väger in kommunala och privata perspektiv för att undersöka BID, som begrepp och som verktyg. Resultatet visar att platssamverkan kan appliceras på alla platser där det är fler än en verksam aktör och att det redan finns ett stort antal organisationer som genomför BID-liknande metoder. Det finns dock potentiella konflikter mellan privata intressen och kommunens ansvar att hålla allmänna platser tillgängliga för allmänheten. Stockholms Stad vill vara försiktiga med att implementera nya arbetssätt om det finns risk att vissa människors intressen tillgodoses på bekostnad av andras behov. De anser dock att det är viktigt att tänka nytt inom dessa frågor och tror att processerna kommer att se annorlunda ut när metoder för platssamverkan blir bättre beprövade. Att det saknas tydligt definierade strukturer och riktlinjer för platssamverkan är en begränsande faktor, och en slutsats är att marknaden skulle gynnas av ett paraplyorgan som kan tillhandahålla stöd och vägledning till lokalt arbete. / International, national and local initiatives encourage the development of public spaces towards inclusive, safe and sustainable cities. Contributions from different public and private organisations are needed to improve public places. Many people refer to the international Business Improvement District (BID) model, which involves collaboration between municipalities, property owners, merchants and other industry actors to ensure well-maintained and attractive public environments. Private businesses have however experienced conflicts with the municipality when trying to implement BID-inspired methods in Stockholm. This study investigates how BID-inspired methods are used for long-term management of urban environments in Sweden and within the Stockholm municipality. It is a qualitative study with an exploratory approach that addresses the problem area using the following three procedures: (1) Observations, interviews and participation in seminars (2) Document-based case studies of existing organisations that implement BID-inspired methods in Sweden (3) Exploration of Stockholm municipality’s procedures regarding the use of public places The study discusses both municipal and private perspectives to investigate BID as a phenomenon and as a tool. The results show that BID-inspired methods can be applied in all locations where there is more than one industry actor and that there are a large number of organisations in Sweden already implementing similar methods. However, there are potential conflicts between private interests and the municipality's responsibility to keep public places accessible to the public. Stockholm municipality wants to be careful when implementing new tools and procedures to minimize the risk that certain people will reap benefits at the expense of others. However, they find it important to be innovative about these issues and they believe that such models are more viable when methods for collective actions in place management become verified and systematised. The lack of clearly defined structures and guidelines for implementing such collaborative models is thus a limiting factor, and the conclusion is that the industry would benefit from an umbrella organisation providing support and guidance for local work.

Denna studie syftar till att undersöka hur parken Enskifteshagen formas som offentligt rum i Malmö stad, inom ramen för kommunens stadsutvecklingsprogram Amiralstaden. Detta med avseende på hur publics, eller intresseformationer, skapas. Utforskandet av publics är ett relevant studieområde då det belyser demokratiska aspekter av det offentliga rummet ur ett bredare perspektiv på offentlighet än enbart relaterat till synlighet på, eller tillgång till, en viss plats. Genom att utgå från att offentlighet skapas i spänningsfältet mellan olika gruppers intresseanspråk, speglat i mediala budskap såväl som på platsen i sig, vidgar perspektivet kring publics hur vi kan utforska det offentliga rummet och förstå dess roll för demokratiska utbyten i staden. För att undersöka Enskifteshagens offentliga rum har tre informantintervjuer med Malmö stad och 20 snabbintervjuer med parkanvändare utförts under våren 2019, liksom dokumentstudier, medieanalys och observationer i parken. Resultatet visar att Malmö stads inriktning mot social hållbarhet till stor del avspeglas i Enskifteshagen genom kommunens fokus på upprustning samt främjande av aktiviteter i parken. Detta blir särskilt påtagligt i stadens pressklipp, där Enskifteshagen blir en spegel för Malmö stads identitetsskapande och ambition att skapa social hållbarhet genom att sammanföra människor mellan olika stadsdelar. Parken kan även kopplas till satsningar för att skapa attraktivitet i området, till exempel genom BID Sofielunds inflytande i dess utveckling. Enskifteshagen formas även av rörelser underifrån och kan kopplas till demokratiska värden av det offentliga rummet, såsom utveckling av sociala identiteter och gemensamma intressen, vilket blir tydligast i odlingsnätverket. Staden kan vara en viktig aktör i främjandet av publics genom att bistå med olika resurser. Studien belyser även hur starka aktörer kan begränsa olika intresseformationer genom reglering av det offentliga rummet, vilket relaterar till maktutövande och dominerande normer i samhället.  Studien mynnar ut i slutsatsen att Enskifteshagens offentliga rum är ett resultat av en ständigt pågående process som formas av Malmö stads områdesutveckling, fastighetsägarintressen, medieskildringar, utformning och inte minst av parkanvändarna själva. Parken får en viktig funktion som ett offentligt rum genom att vara både en fysisk och en kommunikativ plats för olika grupper att komma samman på, och uttrycka delade intressen igenom, i spänningsfältet mellan olika intressen och värden i samhället. / This case study investigates how the park Enskifteshagen, in Malmö city, is being shaped as a public space with regard to the creation of publics, or interest formations, within the framework of the urban development program Amiralstaden. The exploration of publics is a relevant field of study since it illuminates democratic aspects of the public space from a broader perspective on publicness than only related to visibility or access to the physical space itself. By assuming that publicness is something that is created within the tension of different interests reflected in media representations as well as in the physical environment itself, the framework of publics broadens how we can explore public space and understand its role for democratic exchange in the city. Enskifteshagen is of special interest as a study object because of the park's location between different socio-economic parts of the city and given the municipality’s planning focus on creating democratic meeting places for a socially sustainable city.  The investigation was executed as a case study in the spring of 2019. Three interviews with officials at the municipality were conducted, as well as 20 interviews with people in the park. A document study, media analysis and observations in the park were also carried out as a part of the investigation.  The results show that the city’s focus on social sustainability is largely reflected in Enskifteshagen, through the municipality's efforts aimed at refurbishing and promoting activities in the park. This is particularly noticeable in the city’s communication efforts, where Enskifteshagen becomes a mirror for Malmö stad’s image building and ambition to create social sustainability by bringing people from different parts of the city together. The park can also be linked to investment interests to improve attractiveness of the area, regarding the influence of BID Sofielund in its development. Enskifteshagen is also shaped by its users and can be put in relation to democratic aspects of the public space through the development of social identities and common interests, such as the cultivation network. The city can play an important part in the promotion of publics by assisting with various resources. The study also highlights how strong actors can limit different publics through regulation of public space, which relates to the exercise of power and dominant norms in society.  The study concludes that the publicness of Enskifteshagen is a result of a constantly ongoing process shaped by the municipality’s area development, interests of property owners, media portrayals, design aspects and by the park users themselves. The park plays an important part as a public space in the city by being both a physical place and a communicative arena, for people to gather in as well as express themselves through, within the tension of diverse interests and values ​​in society.

Miljonprogramsområden karaktäriseras i många fall av en enformig bebyggelse, storabostadsgårdar, trafikseparering och mycket grönska. Dessa områden är i behov avupprustning, både invändigt men även i den offentliga miljön. Idag råder ett stadsmässigtideal inom stadsplanering. Det innebär att man vill eftersträva innerstadens kvaliteter ochstruktur med tät bebyggelse, levande bottenvåningar och urbana stråk. Ett argument fördetta är att det är hållbart, och därmed även socialt hållbart. Social hållbarhet är ett begrepp som saknar en entydig definition och måste därför anpassastill varje enskild situation. Inom stadsplanering är det därför svårt att hitta en modell försocialt hållbar stadsutveckling som går att applicera på stadens alla delar. En faktor i socialhållbar stadsutveckling är en trivsam utemiljö. Syftet med studien är att undersökamiljonprogrammets utemiljöer utifrån ett socialt hållbart perspektiv, både på lokal och på enstorskalig nivå. Arbetet undersöker även huruvida en stadsmässighet är lämpligt attapplicera på storskaliga miljonprogramsområden eller inte. Genom att göra en litteraturstudie om social hållbarhet och offentliga rum definieras ensocialt hållbar utemiljö. Vidare görs en fallstudie på Husbys utemiljöer, där analysen baseraspå ovan nämnda teori för att ta reda på vilken roll fysisk utformning har inom socialhållbarhet. Vidare diskuteras potentiella konsekvenser av Stockholms stads fokus på attskapa en stadsmässighet i Husby. Analysen visar att en socialt hållbar utemiljö möjliggör för en tillgänglig miljö, trygg miljöoch en miljö som skapar förutsättningar för utförande av aktiviteter. Detta betyder attstadsplanering kan med hjälp av sina verktyg skapa förutsättningar för att en miljö skakunna bli socialt hållbar, men huruvida den är social hållbar är upp till fler samhällsorgan änenbart stadsplanerare. Socialt hållbar stadsutveckling ur ett större perspektiv ställer ävenkrav på goda samband mellan stadens olika delar för ökad integration och gemenskap.Analysen pekar även på att stadsmässighet troligtvis inte är det enda sättet att skapa ensocialt hållbar stad. Istället kan en anpassning till varje områdes unika förutsättningar varamer lämpligt, där området kan kompletteras med kvaliteter som skulle förbättraboendemiljön för områdets invånare. Arbetets slutsats kan vara användbart för attproblematisera hur miljonprogramsområden ska hanteras i framtidens stadsutveckling. / The Million House Programme areas are characterized in many cases by a uniformsettlement, large housing estates, traffic separation and lots of greenery. These areas are inneed of renovations, both internally but also in the public environment. Today, an urbanideal prevails in urban planning. This means that one wants to strive for the qualities andstructure of the inner city with dense buildings, living ground floors and urban streets. Oneargument for this is that it is sustainable, and thus also socially sustainable. Social sustainability is a concept that lacks a clear definition and therefore must be adaptedto each individual situation. In urban planning, it is therefore difficult to find a model forsocially sustainable urban development that can be applied to all parts of a city. A factor insocially sustainable urban development is a congenial outdoor environment. The purpose ofthe study is to investigate the Million Homes Programme's outdoor environments from asocially sustainable perspective, both on a local and on a large-scale level. The work alsoexamines whether an urban approach is suitable to apply to large-scale Million HomesProgramme areas or not. By conducting a literature study on social sustainability and public spaces, a sociallysustainable outdoor environment is defined. Furthermore, a case study is made of Husby'soutdoor environments, where the analysis is based on the theory mentioned above to findout what role physical design of public spaces plays in social sustainability. Additionally, adiscussion is held about potential consequences of the City of Stockholm's focus on creatingan urban environment in Husby. The analysis shows that a socially sustainable outdoor environment is accessible, safe and anenvironment that enables the execution of activities. This means that urban planning can beused as a tool to create conditions for an environment to be socially sustainable, but it alsodemands that other sectors in the society are engaged in the work in order for it to besuccessful. Socially sustainable urban development from a larger perspective also requiresinterconnections between different parts of the city for increased integration andcommunity. The analysis also points out that urbanism is not the only way to create a sociallysustainable city. Instead, an adaptation to each area's unique conditions may be moreappropriate, where the area can be supplemented with qualities the area lacks and thatwould improve the living environment for the area's residents. The work's conclusion can beuseful for problematizing how Million Homes Programme areas should be handled in futureurban development.

Syftet med studien var att undersöka om individens grundläggande värderingar påverkade individens begränsningar i yttrandefriheten. För att redovisa grundläggande värderingar utgår studien från Schwartz teoretiska ramverk. De värderingar som undersöktes var konservativ och öppenhet till förändring. Författarna undersökte även om det fanns någon skillnad i begränsad yttrandefrihet hos de människor som förlikade sig mer eller mindre med de olika värderingarna, i en svensk kontext. Tidigare forskning menar att politiskt konservativa upplever sig mer begränsade än människor som är öppna till förändring. Urvalet i studien bestod av individer över 18 år som hade röstat i det senaste riksdagsvalet 2022, det blev totalt 155 respondenter som besvarade enkäten. Enkäten publicerades på plattformen Facebook. Datanalysmetoden som utfördes var en enkel linjär regressionsanalys för att undersöka hur grundläggande värderingar påverkar begränsningar i yttrandefriheten. Studiens resultat visar att konservativa upplever sig begränsade i sin yttrandefrihet i samtliga miljöer vilket också stämde överens med tidigare forskning. / The purpose of this study was to investigate whether the individual's basic values affected the individual´s limitations in freedom of expression. In order to present basic values, the study is bases on Schwart´s theory. The values examined were conservativeand openness to change. The authors also investigated whether there was any difference in limited freedom of expression in the people who reconciled more or less with the different values, in a Swedish context. Previous research announced that politically conservative people feel more restricted than people who are open to change. The sample in the study consisted of individuals over the age of 18 who had voted in the last parliamentary election in 2022, there were a total of 155 respondents who answered the survey. The survey was published on the Facebook platform. The data analysis method that was performed was a simple linear regression analysis to examine how fundamental values affect restrictions on freedom of expression. The study's results show that conservatives feel limited in their freedom of expression in all environments, which also agreed with previous research.

Tillgänglighet på offentliga aktörers webbplatser är väsentligt för att säkerställa att alla individer i ett samhälle har tillgång till samhällsviktig information. Trots detta är det många webbplatser som saknar tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet på webbplatser innebär att de bör vara lättnavigerade och lättlästa samt att det finns tillgänglighetsanpassningar för personer med synnedsättningar, funktionsvariationer eller rörelsehinder. År 2019 trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) i kraft, lagen stadgar krav på tillgänglighet till digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Syftet med denna studie var att undersöka om DOS-lagen har haft en effekt på svenska myndigheters tillgänglighetsarbete och hur väl de följer och tillämpar lagen. Genom att utvärdera tillgängligheten på sex myndigheters webbplatser och intervjuer med personer som arbetar på svenska myndigheter har ett resultat sammanställts. Utvärderingarna visade att myndigheternas webbplatser erhöll de tillgänglighetsanpassningar som DOS-lagen ställer som krav. Förbättringsmöjligheter har identifierats, de största bristerna från utvärderingen var tillgänglighetsanpassade pdf:er och en mer konsekvent navigation och utformning. Intervjuerna gav en inblick i hur arbetet kring tillgänglighetsanpassningar gick till på svenska myndigheter och att DOS-lagen varit ett uppvaknande för att skapa mer förståelse och standardiserade arbetssätt kring digital tillgänglighet. Det är viktigt att belysa att denna studien är av en mindre skala vilket gör det svårt att generalisera till majoriteten av svenska myndigheter. Det betonar att framtida studier kan genomföras med fler myndigheter för att få ett bredare perspektiv. / Accessibility on public entities websites is crucial to ensure that all individuals in a society have access to vital societal information. Despite this, many websites lack accessibility adaptations. Web accessibility means that websites should be easy to navigate and read, and should include accommodations for individuals with visual impairments, disabilities, or mobility challenges. In 2019, the Digital Public Service Accessibility Act (DOS-act) came into effect, imposing accessibility requirements on digital services provided by public entities. The purpose of this study was to investigate the impact of the DOS-act on the accessibility efforts of Swedish authorities and how well they adhere to and implement the law. By evaluating the accessibility of six agency websites and conducting interviews with individuals working in Swedish authorities, a set of findings has been compiled. The evaluations revealed that the agencies' websites met the accessibility adaptations required by the DOS-act. Areas for improvement were identified, with the main shortcomings from the evaluation being accessible PDFs and more consistent navigation and design. The interviews provided insight into the process of implementing accessibility adaptations in Swedish authorities and highlighted that the DOS-act has served as an awakening to foster greater understanding and standardized approaches to digital accessibility. It is important to note that this study is of limited scope, which makes it challenging to generalize to the majority of Swedish authorities. This emphasizes that future studies could be conducted with more agencies togain a broader perspective.