Due to a major generational renewal within the public sector, a large number of managers are anticipated to be recruited in the near future. Management in public sector is often separated from management in private sector, since public businesses has special demands to consider. The public management is also distinguished due to the fact that they have responsibility over a larger number of employees than managers within other branches of industry. During the last few decades, the public sector has reformed and taken on a more corporate like structure, which has transformed the public leadership. Previous research on public leadership and general leaderships theories has shown that management is more successful if the manager is able to interface with its employees. To favour the leadership it is important for managers to be aware of the employees’ expectations and demands. These facts make it interesting to study which expectations that lies on managers within the public sector. Due to this, this study aims to create an image of how preschool management is perceived by public preschool employees and to elucidate employees’ expectations of future public managers. Our central questions are:• From a preschool employees perspective, what does it entail to be a preschool manager within the public sector?•    What are preschool employees expectations of their future preschool managers? To answer these questions, interviews were held with six preschool teachers from two different preschools in Örebro kommun. The results showed to some extent similar perceptions and expectations on preschool managers, but the empirics also revealed great differences in some standings. The conclusions drawn from the study is that employees have distinct expectations on their managers, especially considering distinctness and the ability to listen. / Genom ett aktuellt generationsskifte inom offentlig sektor förväntas ett stort antal nya chefer, bland annat inom förskolan, tillsättas. Att vara chef inom offentlig sektor skiljs ofta från att vara chef inom privat sektor, då offentliga verksamheter har en annan kravbild över sig än vad privata verksamheter har. Det offentliga chefskapet särskiljs även då dessa chefer i regel är ansvariga över ett större antal anställda än chefer inom andra branscher. Under de senaste årtiondena har den offentliga sektorn reformerats mot en mer företagslik struktur, vilket förändrat det offentliga ledarskapet. Tidigare forskning inom offentligt ledarskap samt inom generell ledarskapsteori har konstaterat att det är lättare att vara framgångsrik i sitt ledarskap om man som chef har ett lyckat samspel med sina medarbetare. Att som chef känna till vilka krav och förväntningar som finns från medarbetarnas sida kan också underlätta för ledarskapet. Detta gör det intressant att studera vilka förväntningar som finns på chefskapet inom offentlig sektor. Därmed syftar denna studie till att skapa en bild av hur förskolechefsrollen uppfattas av offentligt anställda förskollärare och belysa deras förväntningar på framtida förskolechefer. Frågeställningar:•    Vad innebär förskolechefsrollen ur en förskollärares perspektiv?•    Vilka förväntningar har förskollärare på sina framtida förskolechefer? För att besvara dessa frågeställningar intervjuades sex stycken förskollärare från två olika förskolor inom Örebro kommun. Resultatet visade till viss del på liknande uppfattningar och förväntningar på förskolechefer, men visade också på stora skillnader i vissa avseenden. De slutsatser som kunde dras var att det finns tydliga förväntningar på chefen från medarbetarnas sida, särskilt vad gäller lyhördhet och tydlighet.

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad. Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll. Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning. Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

Ett pågående rum är formen på hur man kan prata om rum som breddar normativa ideér om rummets egenskaper. Det är ett rum där arkitekten inte gör ett självförverkligande, där hen snarare fungerar som en hjälpande hand än den som pekar. Det är ett rum där vi är medvetna om varandra men samtidigt kan tillåta oss vara oss själva. Det är ett rum som ställer krav, krav som ska gynna alla. Ett pågående rum är ett sätt att se på arkitektur där vi har ett cirkulärt tänkande och morgondagen lyser in genom fönstret.

This bachelor’s thesis examines the ideas behind the phenomenon art exhibitions in public libraries. My interest is to see if and how the art exhibitions can support the libraries in being a public sphere in Jürgen Habermas’ sense, open for all citizens and their opinions. My study therefore has two purposes. The first is to find out which arguments and ideas that are used to motivate the activity. The second purpose is to see if and how the arguments and ideas can be related to Habermas’ theories about the public sphere. The study is based on qualitative interviews with four librarians who are responsible for the art exhibitions in four libraries, located in three Swedish municipalities; Borås, Kinna and Malmö. The concepts by Jürgen Habermas are used to make sense of the information I got from the interviews. The results show that art exhibitions in the public libraries are seen as having a democratic, pedagogical and informational function. It can be seen as supporting the public libraries role as public sphere by creating meetings and room for the citizens to express themselves. But the function of the exhibitions differs between the four libraries because the art exhibition activity depends on the values of one single person. / Uppsatsnivå: C

The aim of the study is to examine ideas surrounding copyright law and related rights appearing in the referral statements that the participants of the library sphere gave to the department writ Ds 2003:35. These ideas reflect the positions the library sphere take regarding issues surrounding the copyright law and related rights. The department writ was preceded by a directive from the European Union; Directive 2001/29/EC of the European parliament and of the council of 22 may 2001 on the harmonization of certain aspects of copyright and related rights in the information society. The writ Ds 2003:35 was later followed by a proposition from the government which was co-herent with the preceding writ. The empirical material has been analyzed with a starting point in the polarizations, artist/audience, private/public and original/copy, presented in PhD Martin Fredriksson’s book Skapandets rätt. His study shows that these polarizations have been evident in the discourse surrounding copyright in a historical retrospect and are still key ideas in the present discourse. The ideas presented by the library sphere are mainly dominated by the idea of the public good. The participants in the library sphere are critical to the imbalance of the proposed legislations, and assert that the private interests are given a dominating signification. Ideas surrounding original and copy as well as author and audience is mainly discussed from a practical point of view. The library sphere positions itself as an objective interested party who try to attain a balance in copyright law and related rights.

No description available.

<p><strong>Syfte/problemställningar: </strong>Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet <em>Elle Decoration,</em> från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teori: </strong>Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. </p><p>Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. </p><p>Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.</p>

<p><strong>Titel:</strong> Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal – en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stort</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Hallberg</p><p><strong>Ämne:</strong> Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p><strong>Datum</strong>: 2010-06-01</p><p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.</p><p><strong>Metod:</strong> Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.</p><p><strong>Teori:</strong> Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.</p><p><strong>Resultat:</strong> Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt. Vilken kanal som ska användas bestäms av vilken sakfråga som ska kommuniceras till vilken målgrupp. Det främsta sättet på vilket sociala medier har påverkat den politiska kommunikationen är den ökade hastigheten. Att få en debattartikel publicerad för allmänheten, något som tidigare tog en eller två dagar kan idag ske på ett tiotal minuter genom att till exempel lägga ut den på partiets Facebooksida eller bloggar.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Sociala medier, politik, valkampanj, digital demokrati, offentligt och privat</p>