Offentliga tjänstemän företräder förvaltningarna/myndigheterna de arbetar på och har ett ansvar för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Sedan distansarbete ökat i de offentliga förvaltningarna/myndigheterna upplever en del chefer att det blir svårare att leda, att deras insyn i personalens prestationer minskat. Internationella undersökningar visar på att arbetsengagemang är relativt lågt i stora delar av världen. Underökningarna visar att anställda ägnar sig åt förhållningssätt som inte är förenliga med de värden som en offentlig tjänsteman förväntas ha. Lundquist (1998) har en teori om vårt offentliga etos, vilket innefattar värden en offentlig tjänsteman ska beakta i arbetet. I vår uppsatts kopplas Lundquist teori och själbestämmandeteorin–gällande inre och yttre motivation–ihop med den insamlade empirin. Syftet med studien är att få en större förståelse över vad som motiverar och engagerar offentliga tjänstemän i arbetet och hur det upplevs vid distansarbete. Vilka demokrati- och ekonomivärden offentliga tjänstemän upplever viktiga att beakta och hur det upplevs vid distansarbete. För att samla in empirin tillämpades en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med offentliga tjänstemän på kommunal och statlig nivå. Resultatet visar på att Lundquist teori är något som präglar intervjupersonerna i deras dagliga arbete. Resultatet visar även att de intervjuade tjänstemännen drivs främst av en inre motivation men att yttre motivation förekommer i viss utsträckning. De intervjuade tjänstemännen uppfattas som motiverade och engagerade i sitt arbete och känner en plikt mot allmänheten att göra ett gott arbete. Det är viktigt för chefer att kontinuerligt överblicka personalens arbetsbelastning och möjliggöra för tillfredsställande arbetsuppgifter, för att upprätthålla anställdas motivation och engagemang. Att chefer har i åtanke att distansarbete verkligen uppfattas som en förmån hos de anställda, som de inte vill gå miste om, samtidigt som det kan öka effektiviteten inom verksamheten genom rätt ledarskap.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how public ethos is expressed and articulated by public employees. Lennart Lundqvist’s theory of Public ethos and Max Weber’s theory of Bureaucracy was chosen as a theoretical starting point, based on the purpose of this study. The analysis is based on 8 qualitative interviews with public employees reasoning about public values. The overall data that was collected focused on what type of public values become expressed and articulated by public employees. The result shows that parts of a public ethos are expressed through a stance on what is right and wrong in everyday stories about work situations, and that it is not part of everyday life for public employees to talk in their workplace about the values that govern their practical work. Furthermore, the result points at a third public value; ethics of care, and the authors suggest that it might be equally included alongside the democratic and economic values in a contemporary public ethos.

The aim of this study is to investigate the dossier and delegation selections’ pros and cons and examine how the Swedish Migration Agency, in collaboration with UNHCR, work to ensure impartiality and efficiency. The study is based on two theories: the main one is Lennart Lundquist’s theory of democratic and economic values, which we combine with Michael Lipsky’s theory of “street-level bureaucrats” with the bottom-up perspective. By interviewing six people, differently involved in the selection of quota refugees - experts as well as administrators and managers - we arrive at the result that there are both positive and negative parts of the selections and both methods are needed. Democratic and economic values make the foremost sense and we have found that the Swedish Migration Agency works in a way to find a balance between them. This study provides practical knowledge concerning challenges the people working within this area might meet and how they work to solve them. Hopefully, it will inspire people to do more research within this area of interests for a more effective, democratic and equitable selection of quota refugees in the future.

Abstract  This essay is interested in the changes that have taken place in the view of competence among the civil servant. As a state employee, you are indeed employed on behalf of the authority, but by extension you are also appointed on behalf of the citizens. As the work is a socially useful mission, special requirements are placed on the work being done with special regard to democratic values such as legal certainty, the equal value of people and providing citizens with efficient and good service, a so-called special public ethos.  Due to the sweeping social changes that society has undergone in the last twenty years, including increased globalization and digitization, different and increased demands are placed on working life today than before. These changed conditions have meant that the requirements for what an employee is expected to be able to do are more complex in today's working life, and the concept of competence has become an accepted term to describe the special requirements that are set in today's working life. Competence as a concept can be briefly described as that you as a person must be able to act appropriately based on a given situation, which places demands on something more than formal qualifications such as requirements for education and previous experience. By quantitatively analyzing the content of job advertisements for administrators at the Tax Agency, I have investigated changes in which qualifications and competences are in demand at two different times. I have then done a comparative analysis where I have identified similarities and differences based on three different themes, formal competence, informal competence and the civil servant role. The result shows that the requirements for competences linked to above all efficiency have increased, while descriptions of competences based on a common societal mission have decreased. The conclusion is that modern requirements for the competence of government officials have followed the general social development and have crowded out traditional public values based on democratic values such as legal certainty and equality, a so-called public ethos. / Sammanfattning   Den här uppsatsen intresserar sig för vilka förändringar som har skett i synen på kompetens hos den statliga tjänstemannen. Som statsanställd är man visserligen anställd på uppdrag av myndigheten men i en förlängning är man också tillsatt på uppdrag av medborgarna. Eftersom arbetet utgörs av ett samhällsnyttigt uppdrag ställs särskilda krav på att arbetet sker med särskild hänsyn till demokratiska värden såsom, rättssäkerhet, människors lika värde och att ge medborgarna effektiv och god service, ett så kallat offentligt etos.  Med anledning av de genomgripande samhällsförändringar som samhället genomgått de senaste tjugo åren med bland annat ökad globalisering och digitalisering så ställs det andra och nya krav i arbetslivet idag än tidigare. Dessa ändrade förutsättningar har inneburit att kraven på vad anställda förväntas kunna är mer komplexa i dagens arbetsliv och begreppet kompetens har blivit ett vedertaget begrepp för att beskriva dessa särskilda krav. Kompetens som begrepp kan kort beskrivas som att en person ska kunna agera ändamålsenligt utifrån en given situation vilket ställer krav på något mer än formella kvalifikationer såsom utbildning och tidigare erfarenhet.  Genom att kvantitativt analysera innehållet i platsannonser för handläggare på Skatteverket undersöks i denna uppsats förändringar i vilka kvalifikationer och kompetenser som efterfrågas vid två olika tidpunkter. En jämförande analys har genomförts för att identifiera likheter och skillnader utifrån tre olika teman: formell kompetens, informell kompetens och statstjänstemannarollen.   Resultatet visar att kraven på kompetenser kopplat till framför allt effektivitet har ökat samtidigt som beskrivningar på kompetenser utifrån ett gemensamt samhällsuppdrag har minskat. Slutsatsen är att moderna krav på kompetens hos statliga tjänstemän har följt den allmänna samhällsutvecklingen och har trängt undan traditionella offentliga värden såsom demokrati, rättssäkerhet och jämlikhet, ett så kallat offentligt etos.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten. Offentligt etos delas in i två perspektiv: ettdemokratiskt (politisk demokrati, rättssäkerhet och offentlig etik) och ett ekonomiskt(funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och produktivitet).Resultatet av de intervjuer som har genomförts pekar på att en viss förskjutning motekonomivärden äger rum i de svenska myndigheterna. Förskjutningen är däremot inte av denkraften att demokrativärdena inte bejakas, utan myndigheterna ser fortfarande till allamedborgares bästa.Så länge den digitala klyftan existerar skapas dock effekter. Myndigheterna måste lägga storaresurser på de som exkluderas och att den personliga kontakten finns kvar blir av yttersta vikt.Den digitala klyftan tillsammans med lagstiftning gör också att e-Förvaltningens utvecklingdämpas.Det pågår arbete både från myndigheters sida men också från regeringens som ska minska ochfå bort klyftan. Den digitala klyftan existerar fortfarande med de äldre medborgarna somstörsta problem, men tack vare det arbete som görs på området så är bör det inte betraktas somett demokratiskt problem. Om den dagen kommer då myndigheterna inte längre bejakardemokrativärdena, då kommer det leda till att klyftan breder ut sig och blir ett demokratisktproblem.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

The desire for many people today is to be professional, and many occupations seek professional status. The idea of a profession has a higher status than a mere occupation; professionals have lot of knowledge and power to decide about their own work and they can also voice opinions about others. Occupations are driven towards attaining professional status. This process is not driven by single individuals aiming to exercise power in relation to other individuals. It is a collective, national process by an occupation. The overall aim of this dissertation is to examine, describe and analyze the process of professionalization of local public managers. There are four researchtopics: a) What are the characteristics of a professional group, and do these apply to local public managers? b) How is municipal organization portrayed with regard to the roles of politicians and administrators? c) How do politicians,managers, and public servants view themselves and each other in a normative and descriptive way? d) In what ways are managers trying to increase their influence to reach a position from which it is possible to choose to follow, or notfollow, a political decision? The methods used in this research are several; a deep case study in which surveys, observations, document studies and interviews are conducted. As theoretical framework theories of power, professionalization and discourse are used to analyze the empirical material from the case study.The results show top managers’ ongoing quest for professional status. They exclude other groups in order to handle their work without interference from others – discretion, the driving force behind professionalization. Usurpation is a strategy to get into the area of the politicians. Politicians are talked of as children in need for raise and a municipality is perceived as a private business enterprise. In this discourse values such as effectiveness, customer satisfaction, competition and value-for-money are important. The municipality is heavily inspired by thei deas of New Public Management. This development is quite problematic withregard to democracy. The democratic values such as public ethics, political democracyand the rule of law – the public ethos - are not spoken of. My hope is that this dissertation can prompt managers to reflect, since I have tried to see their work from a different perspective than what they most probably use.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka närbyråkraters upplevelser av sin roll somoffentligt anställd, och sitt handlingsutrymme i en post-NPM era av styrningsidéer. Dettainnebär att kartlägga hur de upplever den komplexa rollen som närbyråkrat och dehandlingsutrymme som det innebär i en politiskt föränderlig miljö. Studien, som är avkvalitativ sort, genomfördes hos Socialtjänsten i Malmö. Alla tjänstemän i offentlig verksamhet behöver förhålla sig till de krav samhället ställer pådem, det offentliga etoset. Närbyråkrater har ytterligare en utmaning i att hanterahandlingsutrymmet som innebär en balans mellan rättssäkerhet och etik ochsituationsanpassat beslutsfattande i mötet med medborgare. De senaste decennierna harpräglats av ett antal styrreformer som har kommit att påverka hur offentlig verksamhetutformas och bedrivs. Många forskare är eniga om att styrreformer med inspiration frånnäringslivet har haft negativ inverkan på den offentliga sektorn, och i förlängningensamhället i stort. Studier visar också att idéer från styrreformer sällan byts ut, utan iställetkompletteras till nuvarande och skapar komplexa hybridsystem som ofta gör organisationenineffektiv och svårstyrd. Resultatet speglar närbråkraternas egna upplevelser och visar ett komplext samband därmotstridiga styrlogiker styr inom organisationen, där både styridéer från begreppet NPM ochpost-NPM identifieras. Resultatet visar också komplexiteten i samlevande styrlogiker ochstyrsystem låter närbyråkrater befinna sig i ett spänningsfält mellan sig själv ochbeslutsfattare, där handlingsutrymme att situationsanpassa bedömningar är fritt, menresurserna tillhanda kontrolleras av en organisation i politisk föränderlig miljö. Vidare verkardet finnas ett unikt handlingsutrymme inom handlingsutrymmet i socialarbetarrollen,bestående av hur man förhåller sig till det frihet under ansvar som rollen innebär. Slutligendiskuteras delar av empirin i relation till en ännu inte etablerad teori kring motivation tilloffentligt arbete där intressanta fynd görs. / The purpose of this essay is to investigate local bureaucrats' experiences of their role aspublic employees, and their discretion in a post-NPM era of governance ideas. This meanscharting how they experience the complex role of street-level bureaucracy and discretion thatthis entails in a politically changing environment. The study, which is of a qualitative nature,was carried out at the Social Services in Malmö. All civil servants in public organizationsneed to consider the demands society places on them, the public ethos. Street-levelbureaucrats have another challenge in managing the room for action, which involves abalance between the rule of law and public ethics and situationally adapted decision-makingwhen in contact with citizens. The last few decades have been characterized by a number ofgovernance reforms that have come to influence how public organizations are designed andfunction. Many researchers agree that governance reforms inspired by business have had anegative impact on the public sector, and by extension also the society at large. Studies alsoshow that ideas from management reforms are rarely replaced, but instead supplemented tocurrent ones and create complex hybrid systems that often make the organization inefficientand difficult to manage. The result reflects the street-level bureaucrats’ own experiences andshows a complex relationship where conflicting management logics rule within theorganization, where both management ideas from the concept of NPM and post-NPM areidentified. The result also shows the complexity of coexisting management logics andmanagement systems when bureaucrats find themselves in a tension field between themselvesand decision-makers, where discretion to adapt assessments to the situation is current, but theresources at hand are controlled by an organization in a politically changing environment.Furthermore, there seems to be a unique discretion within the street-level bureaucratsdiscretion in the social worker role, consisting of how one relates to the role of freedom underresponsibility that the social worker role entails. Finally, parts of the empirical evidence arediscussed in relation to a not yet established theory about motivation for public work whereinteresting findings are made.

Offentligt anställda förväntas agera i enlighet med förvaltningsetiken och implementera politiskt fattade beslut. Att rollen kan uppleva förvaltningsetikens krav som oförenliga med deras yrkesetik har aktualiserats efter riksdagsvalet 2022. I samband med regeringsbildningen presenterade regeringspartierna med samarbetsparti Tidöavtalet, i vilket det föreslås att offentliganställda som kommer i kontakt med individer utan uppehållstillstånd ska vara skyldiga att anmäla detta till Migrationsverket och polis. Detta har lett till stora protester hos bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, som mobiliserat under parollen Vi anger inte.  Utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens protester belyser uppsatsen den potentiella spänningen mellan krav på styrbarhet och att den offentligt anställde agerar etiskt ansvarsfullt, såväl professionsetiskt som förvaltningsetiskt. Studien använder sig av Lundquists teori om konkurrerande etiska system för utvärdera om och hur protesten kan motiveras förvaltningsetiskt. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen utgörs huvudsakligen av debattinlägg av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa har analyserats med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att personalens protester kan förstås dels utifrån ett professionsetiskt perspektiv, dels utifrån ett förvaltningsetiskt enligt vilket sjukvårdspersonalen uppvisar ämbetskurage. Likväl är den rollen oförenlig med den som styrbar offentliganställd.