Inledning: Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som skapar lidande för individer och stora kostnader för samhället. Det finns behov av hälsofrämjande och förebyggande metoder för att motverka denna ohälsa. MBSR är en metod som visat lovande effekter på stressreducering och olika dimensioner av stressrelaterad ohälsa.                     Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) på ohälsosam stress i friska populationer.                                                                                                 Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som analyserades systematiskt för att identifiera teman i effekter av MBSR-program på stressrelaterad ohälsa.                                                                                                                    Resultat: Samtliga vetenskapliga studier visar hur MBSR-programmet ger positiva effekter på hälsan som ökad mindfulness, reducerad stress samt bättre psykisk och emotionell hälsa. Diskussion: MBSR har i tidigare studier visat sig vara effektiv för ökad livskvalitet och copingförmåga vid kroniska smärttillstånd samt olika fysiska och psykiska diagnoser. Mindre uppmärksamhet har riktats mot möjliga fördelar hos friska populationer. Resultatet av litteraturöversikten visar hur MBSR är en lovande metod för att främja hälsa och förebygga stressrelaterad ohälsa hos friska populationer i det korta perspektivet, vilket stöds av tidigare publicerade studier. / Introduction: Stress-related illness is a growing public health concern which induces suffering for individuals and high costs for society. There is a need for health promotion and prevention methods to counteract this illness. MBSR is a method which demonstrates promising effects on stress reduction and different dimensions of stress-related illness.                                       Aim: The aim of this literature review was to describe the effects of Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) on stress in healthy populations.                                                                                                      Methods: A literature review of ten scientific articles were systematically analyzed to identify themes in effects of MBSR on stress-related ill health.                                       Results: All scientific studies show how MBSR has positive health effects such as increased mindfulness, reduced stress as well as better mental and emotional health.               Discussion: In previous studies MBSR has proven to be effective in enhancing quality of life as well as management of chronic pain conditions and various physical and mental disorders. Less attention has been paid to possible benefits in healthy population. The result of this literature review show how MBSR can be a promising method to promote health and prevent stress-related illness in healthy populations in the short perspective, as confirmed by previous studies.

Studiens syfte är att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer professionella kan identifiera hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar att fara illa i mycket större utsträckning än barn som inte har föräldrar med psykisk ohälsa. Vidare är det av stor vikt att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som finns hos barnen för att kunna skapa bättre förutsättningar för dem. För att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras intervjuades professionella då de besitter erfarenhet och kompetens att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete möter barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval med inslag av strategiskt urval samt ett snöbollsurval. De semistrukturerade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och de teman som identifierades var: konsekvenser av en bristande omsorg, betydelsen av trygga relationer och vikten av andra sammanhang. Studiens resultat visar att det finns flera utmärkande risk- och skyddsfaktorer hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Intervjupersonerna identifierade stora risker med att barnen inte får tillräckligt med omsorg vilket kan resultera i att barnen behöver ta mycket ansvar, att deras hälsa påverkas och att relationen mellan barn och förälder med psykisk ohälsa drabbas. En betydelsefull skyddsfaktor som identifierades var att barnen har trygga relationer till andra vuxna och jämnåriga, och i de fall där sådana relationer saknades sågs det som en stor riskfaktor. Att barnen har möjlighet att vistas i andra sammanhang utanför sin hemmiljö urskildes vidare som en skyddsfaktor. De teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera studiens resultat är resiliens och känslan av sammanhang. Teorierna möjliggjorde vidare en djupare förståelse för hur barnens uppväxtvillkor påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos de utsatta barnen, vilket kan vara av nytta för professionella som möter barnen inom olika arenor. Denna kunskap är vidare väsentlig för att kunna utveckla det förebyggande och förbättrande arbetet med uppväxtvillkoren för barn med en förälder som har psykisk ohälsa.

Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.

Varje dag insjuknar kvinnor i bröstcancer och det är många av oss som känner någon eller har någon i vår närhet som har drabbats. Att få ett cancerbesked innebär för många kvinnor en psykisk påfrestning. Detta gör det viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper och att kunna identifiera den eventuella psykiska ohälsan hos de drabbade kvinnorna för att kunna minska det psykiska lidandet. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykisk ohälsa hos unga kvinnor med bröstcancer. En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar användes för att svara mot studiens syfte. Av artiklarna så var åtta kvalitativa och två var kvantitativa. I resultatet framkom det att bröstcancern var något som påverkade de unga kvinnorna känslomässigt under hela sjukdomsförloppet och som kvinnorna upplevde som mycket psykisk påfrestande. De upplevde även en förändrad kroppsuppfattning och att de förlorat sin kvinnlighet. Att kvinnorna inte fick de stöd som de behövde gjorde att de kände sig ensamma och isolerade. Kvinnorna upplevde även oro för framtiden med en rädsla för återfall, vilket orskade psykisk ohälsa. Som implikation för praktisk vårdverksamhet behövs det mer stöd och information för att minska den psykiska ohälsan hos unga kvinnor med bröstcancer och för att kunna utföra professionell och indidivanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande fenomen bland världens ungdomar. Det har visat sig vara fler flickor än pojkar som självskadar. Psykisk ohälsa är en individuell uppfattning och därmed svår att definiera men det resulterar ofta i ett stort personligt lidande där en ständig kamp mellan gott och ont, lust och lidande pågår inom människan. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och ett negativt bemötande har visats kunna förvärra ett självskadebeteende. Många med ett självskadebeteende har bemötts med kritik och känt skam över sitt beteende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa tonårsflickors upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet. Metod: Använd metod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två kategorier: Utsatt för övergrepp och Känslostormarnas våld med fyra underkategorier Konklusion: Studien visar att övergrepp och känslostormar var bakomliggande orsaker och att flickorna hade svårigheter att hantera detta på egen hand. Sjuksköterskans svårigheter att bemöta tonårsflickorna med självskadebeteende kan relateras till kunskapsbrist. Studiens syfte uppnåddes då tonårsflickornas upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet belysts i resultatet, vilket kan ge ökad förståelse för sjuksköterskor i framtida vårdmöten. / Background: Self-destructive behavior is a growing phenomenon amongst teenagers in the world. It has proven to be more girls than boys who self-harm. Psychological illness is an individual perception and thus difficult to define but often results in a great personal suffering, where a constant struggle between good and evil, desire and suffering is going on within the person. A nurse shall promote health and alleviate suffering, and a negative attitude has been shown to worsen the self-destructive behavior. Many of the people with a self-harm behavior has been met with criticism and felt ashamed of their behavior. Aim: The aim of his study was to shed light on teenage girls’ experience of underlying causes of the self-destructive behavior.  Method: The used method was a qualitative content analysis with an inductive approach.. Results: From the analysis of the data material emerged two categories emerged: The victim of abuse and the violence of emotional storms with four subcategories. Conclusion: The study shows that abuse and emotional storms were the underlying causes and that the girls had difficulties to handle this on their own. Nurses have difficulties to meet teenage girls with a self-destructive behavior related to their lack of knowledge. The study's aim was achieved when the teenage girls' experience of what is behind the self-harm was highlighted in the results which may increase understanding of nurses in future treatment sessions.

Bakgrund: 2014 anlände drygt 80.000 flyktingar till Sverige. Dessa individer kan ha varit med om traumatiska händelser vilket i sin tur kan ha bidragit till sämre psykisk hälsa i form av depression, posttraumatisk stressyndrom och psykos. Sjuksköterskor som möter flyktingar med psykisk ohälsa upplever olika svårigheter vid omvårdnad av flyktingar. För att sjuksköterskorna ska kunna optimera vården behövs större förståelse för deras upplevelser av denna patientgrupp med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser att vårda flyktingar med psykisk ohälsa. Metod: En studie med empirisk ansats i form av kvalitativa intervjuer med fem sjuksköterskor inom en psykiatrisk verksamhet. All data analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Det var flertalet olika upplevelser som synliggjordes i resultatet, vilka utmynnade i fem teman: "upplevelser att tillgodose flyktingars behov", "upplevelser av kompetensutveckling", "upplevelser av kulturkrock", "upplevelser av maktlöshet" samt "upplevelser av medlidande för flyktingen". Slutsats: Två av de fem dimensionerna av sjuksköterskors upplevelser är nya i förhållande till tidigare studiers fynd. Dessa upplevelser är maktlöshet och medlidande som är viktiga att beaktas i sjuksköterskors arbete inom psykiatrisk vård. Medlidandet hos sjuksköterskorna i studien bidrog till en ökad påfrestande belastning, både under och utanför arbetstid. Professionell handledning och utbildning är väsentliga för att underlätta sjuksköterskans vård av flyktingar med psykisk ohälsa. Fortsatt forskning: För att minimera upplevelse av exempelvis maktlöshet måste vidare forskning på nationell och internationell nivå på detta område utvecklas. Detta genom att undersöka på djupet vilka situationer som orsakar upplevelse av maktslöshet och medlidande hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. / Background: In 2014 about 80,000 refugees arrived to Sweden. Most of these individuals have experienced traumatic events, which contributed to mental illness, example of these diagnosis are depression, PTSD and psychosis. Registrered nurses who take care of this group of patients facing some difficulties in their caring. To optimize the caring there is a essential need of comprehensive for the nurse´s experiences of refugees with mental illness. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of registred nurses to care of refugees with mental illness. Method: A study with a empirical approach, qualitative interviews with five registrered nurses in a psychiatric clinic. All data were analysed through a content analysis. Results: The results demonstrated five different experiences of the nurses: "experiences of caring of the refugees, "experiences of the need of skills development", "experiences of culture clash", "experiences of powerless" and "experiences of compassion". Conclusion: Two of five dimensions of experiences are new compare to earlier studies´ approaches: experience of powerlessness and experiences of compassion among the nurses in psychiatric care. Compassion of the nurses contributed to a tension in their own mental health. A professional supervision by the employer is necessary to facilitate the nurses´ care of the refugees. Further research: To minimize the experiences, for example powerlessness, the research should exspand on national and international basis.

Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården. Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna. Design. Kvalitativ intervjustudie. Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

Employees who stay home from work because of mental illness are an increasing number in Sweden. One of the reasons may be the increasing demands on the employees. The purpose of this essay is to investigate the legal context about the employers responsibility with regard to rehabilitation, and also to investigate what happens, mentally and economically, with the employee on a sick leave. The responsibility is wide and the consequences are many. To fulfill the purpose the legal method have been used.   If an employee becomes ill, the employer is responsible to start a rehabilitation. If  the employee is unable to go back to the same work tasks as before, the employer must investigate whether the employee can be of any other use to the employer or not. To let an employee go due to his/her mental illness should only be done as a last resort.   The sick leave may have negative influences for the employee, one example is that the mental illness can be even worse. A sick leave can also involve an economic insecurity, therefore many employees work even if they are ill. / <p>1381</p>

Bakgrund: Hundterapi är ett relativt outforskat område, i dagsläget finns det en begränsad mängd med evidensbaserad forskning rörande vårdhundens effekter. Vårdhunden har många olika användningsområden inom sjukvården. Sjukdomar som demens och psykisk ohälsa är vida utbrett i världen och det syns en ökning av personer som drabbas av demens vilket kan kopplas till en ökad medellivslängd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdhundens effekter på välbefinnandet hos personer med kognitiv nedsättning samt att som metodologisk aspekt beskriva på vilket sätt hunden använts som oberoende variabel i studiernas interventioner. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där tio kvantitativa experimentella studier har granskats och sammanställts. Huvudresultat: Sammanställningen av studierna gav tre olika utfall, förbättrad effekt, försämrad effekt samt oförändrat utfall. Flera av studierna visade på att vårdhunden hade minskat deltagarnas depressiva symtom och deras nedstämdhet. Samtidigt syntes en ökad emotionell stabilitet samt en minskad ångest och aggressivitet hos deltagarna. De ingående studierna visade även en försämrad effekt av välbefinnandet och en ökning av dementa symptom vilket yttrade sig genom att deltagarna blev mindre adekvata och mer verbalt aggressiva, huruvida denna effekt berodde på vårdhunden framkom inte. Utifrån den metodologiska frågeställningen framkom det ur studierna att deltagarna fått klappa, leka, utfodra, promenera samt fått välja själva hur de spendera tiden med hunden. Slutsatser: Ur litteraturstudien framkom det förbättrade effekter på välbefinnandet hos deltagarna med kognitiva nedsättningar efter hundterapin, vilket framhåller hundens hälsofrämjande egenskaper. Vidare saknade stora delar av de ingående studierna statistisk signifikans och blev därför inte tillförlitliga. Det behövs därför mer evidensbaserad forskning för att kunna fastställa vårdhundens effekter inom området. / Background: Dog therapy is an unexplored area within the field of nursing, to date there´s a lack of evidence based research regarding the therapeutic effects of the dog in health-care. The therapy dog has a variety of areas in the healthcare which it can be used. Dementia and mental illness is a widely spread over the world and there is an increase in people diagnosed with the disorder, it´s thought to be related to increased average life expectancy. Aim: The aim of this literature-review was to describe the effects of the therapy dog on the wellbeing on patients with cognitive dysfunctions and as methodological aspect describe in which way the dog has been used as an independent variable in the interventions of the studies. Method: A descriptive literature-review where ten quantitative experimental studies has been reviewed and complied. Main result: The result of the included studies were summarized under three different outcomes, improved effect, degraded effect and unchanged effect. Several of the studies showed a decrease in the participant’s depressive symptoms, it was thought to be due to the effects of the dog. The participants showed an increased emotional stability and a reduced grade of anxiety as well as decreased aggressive behavior. The outcome of the included studies also showed a decreased tendency in the participant’s self-experience quality of life and an increased frequency of dementia symptoms, which were revealed as les adequateness and more verbally aggressive. Based on the methodological question the studies showed that the activities the participants did during the intervention were; pet the dog, play with the dog, feed it, take walks with the dog and they could choose individually what they wanted to do. Conclusion: The literature- review revealed that the therapy dog had a improved impact on the participants wellbeing after the intervention, compared to before the intervention. This emphasizes the dog´s health-promoting characteristics. Furthermore, the outcome of the literature- review shows that the result from the included studies lack statistical significance, therefore these results were not counted as reliable. The present review underlines the need for further evidence- based research regarding the health-promoting effects of the therapy dog.

Patienter ur normavvikande grupper blir drabbade av sjuksköterskors negativa attityder som ett resultat av bristande kunskap och fördomar från samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar attityder sjuksköterskor har i mötet med patienter ur normavvikande grupper. Föreliggande litteraturstudies resultat speglar övergripande betydelsen av kunskap och vikten av utbildning, arbetsmiljön samt könstillhörighet hos sjuksköterskor och baseras på 15 vetenskapliga artiklar utförda i olika länder. Artiklarna består av 12 med kvantitativ ansats, två från kvalitativ ansats och en av mixad metod. Resultatet är analyserat i olika steg där teman skapades och en djupare förståelse nåddes genom att sammanfatta och sammanställa resultatartiklarna i artikelöversikter. Sjuksköterskors negativa attityder kan medföra en sämre omvårdnad och ett dåligt bemötande vilket kan reduceras genom mer utbildning och genom att studera de bidragande faktorer för sjuksköterskors attityder kan det skapa en större förståelse och acceptans. Ytterligare forskning krävs för att kunna påverka de faktorer som leder till negativa attityder. / Patients who deviate from the norms of society will be affected by nurses' negative attitudes as a result of lack of knowledge and prejudice from society. The purpose of this study was to elucidate the factors that influence attitudes nurses have in meeting with patients from the norm deviant groups. This literature studies results reflect the overall importance of knowledge and the importance of education, work environment and gender of nurses and is based on 15 scientific articles conducted in different countries. Articles consisting of 12 from quantitative approach, two from qualitative approach and one from mixed method. The results are analyzed in different stages where themes were created and a deeper understanding reached by summarizing and compiling results in article overviews. Nurses’ negative attitudes can result in poorer care and a bad attitude, which can be reduced through more education and to find out the contributing factors for nurses' attitudes may create a greater understanding and acceptance. Further research is needed to influence the factors that lead to negative attitudes.