Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige och stressrelaterade diagnoser står för 49 procent där kvinnor är överrepresenterade. Konsekvenserna av stressrelaterad ohälsa leder till stora problem i vardagen. Där den subjektiva upplevelsen av inkongruens mellan krav och förmåga i aktivitetsutförande samt en obalans i aktivitetsmönster är centrala. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster och kongruens i aktivitetsutförande vara en förutsättning för delaktighet och hälsa. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa och deras självskattade upplevelser av interventionerna. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 188 kvinnor insamlades via en egenkonstruerad webbenkät på sociala nätverket Facebook. Enkäten berörde demografisk data samt förekomst och självskattad upplevelse av sju arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet visade att 37 procent av respondenterna erhållit någon form av arbetsterapeutisk intervention och i snitt 2.5 interventioner per respondent. Inga statistiska regionala skillnader kunde urskiljas i förekomst av arbetsterapeutiska interventioner. Den mest förekommande interventionen var Tips och råd för att hantera stressiga situationer (31%). Anpassningar på arbetsplatsen, miljö och utförande var den intervention som skattades högst då 13 av de 14 kvinnor (93%) som deltagit i interventionen skattade Mycket bra/Ganska bra. Totalt skattade kvinnorna samtliga arbetsterapeutiska interventioner Mycket bra/Ganska bra (80%). Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner förekom endast bland cirka en tredjedel av de kvinnor som sökt vård relaterat till stressrelaterad ohälsa. Dock ansåg majoriteten att deras upplevelser av interventionerna var positiva vilket indikerar att arbetsterapeutiska interventioner kan vara ett stöd i rehabiliteringen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. / Mental ill-health is today the most common cause of long-term sick leave in Sweden and stress-related diagnoses account for 49 percent where women are over-represented. The consequences of stress-related ill-health leads to difficulties in everyday life. Where a subjective experience of incongruence between requirements and ability in occupational performance and an imbalance in activity patterns are crucial. Having a balanced activity pattern and experiencing congruence in occupational performance are considered to be essential for experiencing participation and health in occupational therapy theory. The purpose of this study was to explore the incidence of occupational therapy interventions for women with stress-related disorders and their self-rated experiences of the interventions. The method used was a quantitative cross-sectional study where data from 188 women were collected using a self-designed web survey on the social network Facebook. The questionnaire concerned demographic data and the incidence and self-rated experience of seven occupational therapy interventions. The result showed that 37 percent of the respondents had received some form of occupational therapy intervention and on average 2.5 interventions per respondent. There were no statistical regional differences in the incidence of occupational therapy interventions. The most common intervention was Strategies for managing stressful situations (31%). The intervention Workplace adjustments of performance and environment rated highest where 13 out of 14 women (93%) rated Very good/Fairly good. Overall the occupational therapy interventions where rated as Very good/Fairly good (80%). Conclusion: The overall result showed that occupational therapy interventions occurred only among approximately one-third of the women who sought care related to stress-related disorder. However, the majority considered that their experience of the interventions were positive, which indicates that occupational therapy interventions can be a support in the rehabilitation of women with stress-related disorders.

Syftet med studien är att göra en undersökning av pedagogers erfarenhet av att möta barn som befinner sig i psykisk ohälsa på förskolan. I studien har vi genomfört en enkätundersökning som besvarats av 44 verksamma pedagoger samt intervju i fokusgrupp med fem deltagare. Resultatet visar att pedagoger har viss erfarenhet av att möta barn i psykisk ohälsa. Det behövs verktyg, kunskap och förebyggande metoder för att nå och arbeta med psykisk ohälsa i förskolan. I studien framgår det att pedagoger behöver arbeta med förebyggande insatser och i ett nära samarbete med andra professioner samt familj för att stötta barn som befinner sig i psykisk ohälsa.   I samhället finns idag ett stigma kopplat till psykisk ohälsa som leder till att människor inte vill visa eller berätta att de är drabbade av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är något som är påverkat av samhällets attityder, okunskap samt fördomar. Detta är något som kan resultera i att människor väljer att dölja sina beteenden för att inte uppfattas avvika. Barn på förskolan hamnar i sammanhang där de snabbt lär sig vilka beteenden som anses vara rätta och vilka beteenden som utmärker sig som negativa. Detta är en av faktorerna som påverkar pedagogers förutsättningar för att upptäcka psykisk ohälsa på förskolan.   Psykisk ohälsa kan leda till oro, utbrott och hyperaktivitet hos barn och behöver därför lyftas fram och för att diskuteras med hjälp av det normkritiska perspektivet, där fokus läggs på att se barnets rop på hjälp och utifrån det utmana och förändra verksamheten så att ett tillåtande klimat råder för alla. Det är även väsentligt att utmana de normer som finns satta för att skapa goda förutsättningar. Barn som inte får stöd kan utveckla fortsatta svårigheter i vuxen ålder, därför behöver de vara i goda sammanhang där de uppfattar sin tillvaro som sammanhängande och begriplig för att uppnå hälsa framför ohälsa och utifrån det få ökad känsla av sammanhang, KASAM.

Bakgrund: Spelfilmer har en stor påverkan på vår kulturella förförståelse. Individers föreställningar och uppfattningar om olika typer av fenomen, däribland psykisk ohälsa, formas därför medvetet och omedvetet av hur spelfilmer väljer att skildra dessa fenomen. Det är därför av stor vikt att psykisk ohälsa skildras på ett sätt som inte producerar eller reproducerar felaktiga och stigmatiserande attityder gentemot individer med psykisk ohälsa för att dessa individer ska ha chans till återhämtning och delaktighet i samhället. Spelfilmer är en stor aktör i det moderna historieberättandet, vi kan därför genom att studera spelfilmer få en fingervisning kring hur våra föreställningar och uppfattningar kring psykisk ohälsa har förändrats genom tiden. Syfte: Syftet med studien är att studera likheter och skillnader i hur psykisk ohälsa skildras i några uppmärksammade spelfilmer från 1970-talet till idag. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförandet av studien visar på att de stereotypa föreställningarna som råder kring psykisk ohälsa, som säger att individer med psykisk ohälsa på olika sätt är och förväntas vara normöverskridande, än idag är de mest vedertagna. Ett överträdande av ett ”vi och dem” kunde emellertid urskiljas i de nya filmerna, i den bemärkelsen att karaktärerna med psykisk ohälsa skildrades mer nyanserat och deras medmänskliga och empatiska sidor fick framträda. Det här backades upp av en tydlig kritik mot samhällets orättvisor, normer och strukturer. Slutsats: Genom att i skildringen av psykisk ohälsa träda utanför de stereotypiska föreställningarna kan skiljelinjerna mellan vad som anses vara normalt kontra onormalt suddas ut något, vilket kan minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. En icke-stigmatiserande skildring av psykisk ohälsa i media är grundläggande för att dessa individer ska ha en möjlighet till full delaktighet i samhället och på så vis ha ökade chanser att genomgå en hälsosam återhämtningsprocess. / Background: Feature films have a major impact on our cultural pre-understanding. Individuals' perceptions and attitudes of different types of phenomena, including mental illness, are therefore consciously and unconsciously shaped by how feature films choose to portray these phenomena. It is therefore of great importance that mental illness is portrayed in a way that does not produce or reproduce incorrect and stigmatizing attitudes towards individuals with mental illness in order for these individuals to have a chance to recover and participate in society. Feature films are a major player in modern storytelling, therefore by studying feature films we can get a glimpse of how our perceptions and attitudes towards mental illness have changed over time. Aim: The aim of the study is to study similarities and differences in how mental illness is portrayed in some high-profile feature films from the 1970s to today. Method: The study was conducted through a qualitative content analysis. Results: The implementation of the study shows that the stereotypical notions that prevail about mental illness, which say that individuals with mental illness in various ways are and are expected to exceed social standards, are still the most established perception. A transgression of a "we and them" could, however, be discerned in the new films, in the sense that the characters with mental illness were portrayed in a more nuanced way and their compassionate and empathetic sides were allowed to emerge. This was backed up by a clear critique of society's injustices, norms and structures. Conclusion: By stepping outside the stereotypical notions in the portrayal of mental illness, the dividing lines between what is considered normal versus abnormal can somewhat be blurred out, which can reduce the stigma surrounding mental illness. A non-stigmatizing portrayal of mental illness in the media is fundamental for these individuals to have an opportunity for full participation in society and thus have an increased chance of undergoing a healthy recovery process.

The essay starts with an introduction to the chosen topic. Then the background goes through the different definitions of mental illness and elite sports, the correlation between these two, the stigmatisation of mental illness and lastly promotional and preventional work. Later, today’s problem with mental illness is raised along with floorball and furthermore the essay’s objectives. The essay’s purpose is to investigate which factors cause mental illness to a greater extent in national series than in federal series in Swedish floorball. Also how associations work to prevent mental ill health within their organization. Additionally the essay’s method is a quantitative and digital survey. The survey is distributed via email and the authors personal contacts. The essay´s results showed that the swedish floorball players have a high level of stress, anxiety and overtraining. It also shows that the players don't feel support from their organisation when a player is experiencing mental disorders. Furthermore, the result shows that floorball club is not working with prevention and supporting of mental illness.

Studiens syfte är att undersöka och bidra med ökad kunskap om skolkuratorers erfarenhet av deras arbete och möte med gymnasieelever i åldrarna 15–19 år som lider av psykisk ohälsa.. Frågeställningarna i denna studie är: Hur ser skolkuratorers handlingsutrymme ut när det gäller att stödja och hjälpa en ungdom som lider av psykisk ohälsa? Utifrån skolkuratorers erfarenheter- vilka konsekvenser ger psykisk ohälsa för ungdomarna?   Studiens metod baseras på kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har analyserats utifrån kvalitativ analys. Intervjudata analysera genom Kvales sex analyssteg med stöd av två teorier. Dessa teorier är teorin om handlingsutrymme samt systemteori. Resultatet visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att deras handlingsutrymme inte är begränsat. Däremot uttrycker vissa av de att deras handlingsutrymme blir begränsad på grund av tid och att de inte får utföra behandlingsinsatser. Vidare berättar respondenterna att konsekvensernas av psykisk ohälsa kan skilja sig åt, men att de mest förekommande faktorerna är sömnproblem, stress, uppväxtmiljön och relationer med vänner och familj.

Media har visat tendenser att gestalta mental ohälsa på nedvärderande sätt gentemot karaktären. Denna studie berör hur olika grafiska gestaltningar av depression påverkar betraktarens uppfattning av karaktären. Studien riktar sig mot tillämpning inom mediet elektroniska spel. Under arbetet undersöktes tre olika gestaltningssätt – via utseende, kroppsspråk och miljö. Gestaltningarna hade två delar: Del 1 gestaltade depression; Del 2 en neutral karaktär. De ”sjuka” attributen insamlades från teoretiska källor samt studerade datorspel. Utvärdering skedde genom både enkät och intervjuer, för att nå både övergripande åsikter liksom bättre förståelse till svaren. Resultatet talade för att gestaltningen via Utseende var tydligast relaterat till depression. Gestaltning genom Miljö var däremot den som deltagarna kopplade mest till en spelbar spelkaraktär. Studien behöver dock testas mer för att ge ett pålitligt resultat. Den kan också tjäna på att bli ännu mer koncentrerad, exempelvis att fokusera på Utseende för att testa olika kombinationer av attribut, etniciteter och kroppstyper.

Mobiltelefonen är något som de flesta är beroende av idag. I den här studien har vi undersökt hur människor påverkas av mobilanvändning. Vi gjorde en kvantitativ studie via enkäter. Syftet var att undersöka om det finns något samband mellan mobilanvändning och allmän upplevd hälsa. Det var 63 personer som deltog i studien och resultatet visade att de flesta påverkades negativt av sin mobiltelefon. Den psykiska hälsan kan påverkas negativt. Depression och stress kan vara vanliga åkommor och ångest och oro dominerar att uppstå av för mycket mobilanvändning. Slutsatsen vi har dragit av denna studie är att resultatet tyder på att många är beroende och påverkas negativt av mobiltelefonen och att den kan skapa ohälsa. / The mobile phone is something that most people are depend on today. In this study, we have investigated how people are affected by mobile use. We did a quantitative study through surveys. The purpose was to investigate whether there is any connection between mobile use and general perceived health. There were 63 people who performed our study and the result showed that most people are adversely affected by their mobile phone. The mental health can be adversely affected, depression and stress can be common diseases and anxiety dominates from too much mobile use. The conclusion from the result indicates that people are dependent and negatively affected by the mobile phone and that it can create health problems.

More individuals gets symptoms which relates to the indoor climate or the building at the workplace. Indoor climate investigations are often multifactorial, symptoms can come to existence from building-related problems as well from psychic- and social problems. To deal with the problem a working method called the Previa-model was manufactured. The Previa-model builds on working with both building-related symptoms (BRS) and nonspecific building-related symptoms (NBRS) side by side as far as it goes. Furthermore, chart the individuals symptoms, demands on management and a cooperation between psychologists, work environment engineers, company doctors and nurses. The focus is on helping individuals decrease their anxiety and stress as much as possible. The purpose of this study was to examine how the Previa-model have facilitated indoor climate investigations. Which components in the Previa-model could decrease anxiety and stress. Also, how psychologists could help individuals who have NBRS. The study builds on interviews with one work environment engineer and three psychologists. Data was collected from assignments based on the Previa-model, one ongoing and three finished and result from a survey. The result showed that the application of the Previa-model led to good results in the investigations and customers were in general very pleased with the outcome. Sixteen components that could decrease anxiety and stress were found. Furthermore, could psychologists support individuals by dealing with stress, anxiety and emotional impingement. Indoor climate problems are often very complex and difficult to solve, but working with several investigations and actions at the same time makes it possible to succeed.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

Studiens övergripande syfte är "Att ur ett livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?" Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa. Intervjuerna var semistrukturerade och livsloppsorienterade för att fånga livets sammansatta dynamik och upplevelsen av att leva ett långt liv med psykisk ohälsa. De viktigaste resultaten pekade på en mycket stark identifikation mellan sjukdom och person som också format intervjupersonernas berättelser om och upplevelser av det levda livet. Det blev också tydligt att ett långt liv med psykisk ohälsa påverkar livets helhet. / The aim of this study is: "From a course of life perspective describe and analyse elderly’s experiences and tales about psychological ill-health and how that is influencing the aging". The original question formulations were: "How does elderly people experience aging with psychological ill-health?" and "How can psychological ill-health among elders be understood trough a live course perspective?". During the study a third question arose as an analytical result from the study material. "Which strategies does these people use to cope with their lives with psychological ill-health?". Six persons between the age of 65 to 85 where interviewed about their subjective experience about living with psychological ill-health. The interviews where semi-structured and course of live oriented to catch life’s compound dynamics and the experience to live a long live with psychological ill-health. The most important result in the study shows that there is a very strong identification between illness and the person that formed the interviewee’s story about their experience of the life lived. It also became clear that a life with psychological ill-health has a life embracing meaning.