En bidragande orsak till den stora sjuksköterskebristen idag är den bristande arbetsmiljön. Detta påverkar omvårdnaden negativt och riskerar sjuksköterskors hälsa. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att sjuksköterskor inte riskerar att drabbas utav ohälsa, trots detta tillhör sjuksköterskeyrket de yrke som haft flest antal sjukskrivningar. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad ohälsa. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematiska sökningar. Databearbetningen resulterade i tre kategorier vilka belyser Arbetsbelastning som bidragande orsak till ohälsa, Stress som bidragande orsak till ohälsa samt Organisation & Hälso- och sjukvårdssystemet som bidragande orsak till ohälsa. Resultatet visar att det främst är organisationen, Hälso- och sjukvårdssystemet och arbetsmiljön som sätter hinder för sjuksköterskor att kunna tillämpa en god, evidensbaserad och patientsäker vård. Detta medför att sjuksköterskor känner sig otillräckliga, otillfredsställda och drabbas av somatiska besvär som sömnsvårigheter och ångest som ett resultat av stress. Genom att erhålla förståelse och kunskap till vad som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa skulle åtgärder kunna vidtas för att främja sjuksköterskors hälsa vilket även gynnar patientomvårdnaden. Vidare forskning kring förändringsbara faktorer i verksamheten som inte är lika hårt kontrollerade av organisationen skulle kunna underlätta för sjuksköterskor och därmed bidra till utveckling inom professionen / A contributing factor to the large nursing shortage today is deficiencies in the nurses’ work environment. This affects both nursing care and risks nurses’ health. The employer has the obligation to ensure that nurses’ do not suffer from ill-health. Despite this, nurses’ belongs to a profession that had the most number of sick leaves. The aim of the study was to investigate the nurses’ experience of work related illhealth. The study was done as a literature review with a systematic search. The data processing result in three categories which highlights Workload as a contributing factor to illness, Stress as a contributing factor to illness and Organization and the Healthcare system as a contributing factor to illness. The result shows that work environment, organization and the healthcare system puts obstacle for nurses’ to be able to apply a good, evidence and safety patient care. This entails that nurses’ feel insufficient, dissatisfied and suffer from somatic symptoms such as insomnia and anxiety as a result of stress. By obtaining an understanding and knowledge of what contributes to work related ill-health provision could be made to promote nurses’ health which also benefits the patient care. Further research on modifiable factors in the workplace that are not strictly controlled by the organization could facilitate for nurses’ and thereby contribute to development in the nurse profession.

Bakgrund: Barn som lever med en förälder som har psykisk ohälsa glöms ofta bort av både familj och vårdpersonal bakom förälderns ohälsa. Detta kan utgöra en konsekvens för isoleraring och ensamhet. Samtidigt löper dessa barn en stor risk för att själva drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet tematiserades under fyra huvudteman med subteman därtill. Huvudteman som framkom var I skuggan av psykisk ohälsa, Ett stort ansvar för ett litet barn, Den känslostyrda vardagen samt Bristande kommunikation. Slutsats: Av studiens resultat framkommer det att den psykiska ohälsan hos föräldern påverkar barnen på flertal olika sätt både i ung och vuxen ålder. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge stöd och uppmärksamma dessa barn finns ett behov av adekvat utbildning. Klinisk betydelse: Resultatet kan genom en ökad kunskap om barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk ohälsa bidra till en bättre förståelse för sjuksköterskor och därmed involvera barnen i vården. Den bristfälliga kunskapen som visas kan bidra till att relevant utbildning ges för hälso-och sjukvårdspersonal för en förbättrad kommunikationsstrategi. / Background: Children who are living with a parent who have mental illness are often forgotten behind the parent's illness by family and professionals. That can be a consequence for isolation and loneliness. These children are also are at great risk to also suffer from negative consequences. Aim: To describe the children's experiences of living with a parent with a mental illness. Method: The aim was answered by a general literature study based in 11 scientific articles with qualitative approach. Result: The result thematized four main themes with corresponding subthemes. The main themes that emerged were In the shadow of mental illness, A huge responsibility for a little child, The controlled emotional living and also Lack of communication. Conclusion: From the study’s result is revealed that the parental mental illness affect the child in multiple ways both at young and adult age. The need of education is important so the healthcare can give support and recognize these children. Clinical significance: The result can contribute an increased knowledge about children’s experiences of living with a mentally ill parent and add a better understanding in healthcare that will also involve the children. The lack of knowledge that is exposed today can contribute to relevant educations for nurses to an improved communication strategy.

Bakgrund: Dagens samhälle ställer allt högre krav på individens anpassningsbarhet och en kraftig ökning av stressrelaterad ohälsa, exempelvis utmattningssyndrom, ses idag. Kvinnor drabbas i högre utsträckning och yrken inom vård och omsorg ses som en riskgrupp. Sjukdomen medför en ökad ohälsa och innebär ett lidande för individen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av vad som förändras i det dagliga livet vid utmattningssyndrom. Metod: En induktiv ansats valdes. Sju självbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier, Svårt att hantera vardagen, Annorlunda samspel med de närmaste och Välja nya levnadsvanor med tio underkategorier. Konklusion: Studien visar att utmattningssyndrom ökar ohälsan, minskar livskvaliteten och medför ett lidande för individen. Det är därför av stor vikt att arbeta för att minska stress och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja individen för att främja hälsa. / Background: Today’s society is having increasing demands on individual adaptability. With a significant increase in stress-related illness and increased prevalence of burnout being seen today. Women are affected more often and professions in health care are seen as a risk category. The disease entails an increased illness and suffering for the individual. Aim: The aim was to describe women’s experiences of what has been changed in their daily life at burnout. Method: An inductive approach was chosen. Seven autobiographies were analysed using qualitative content analysis. Results: From the analysis four categories emerged, Difficult to deal with everyday life, Different interaction with the next and select new habits with ten subcategories. Conclusion: The study shows that burnout is increasing illness, decreases quality of life and cause a hardship for the individual. It is therefore of great importance to make an effort to reduce stress and prevent the onset of mental illness. The nurse has an important role in supporting the individual to promote health.

Studiens syfte var att studera risk- och skyddsfaktorer hos ungdomar som använder cannabis med fokus på kön och psykisk ohälsa. Teoretiska perspektiv som användes var Risk- och skyddsfaktorer samt genus. Studien genomfördes genom att analysera data som samlats in via UngDOK inskrivningsformulär på Mariamottagningar i Sverige under åren 2013-2015. Resultatet i vår studie visar att flickor är en utsatt grupp inom de flesta områden med avseende på risk- och skyddsfaktorer och vad gäller psykisk ohälsa så var flickor överrepresenterade inom alla undersökta områden, utom vad det gäller neuropsykiatrisk diagnos där det inte var någon skillnad mellan könen. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är således att flickor anger att de upplever sig som mer utsatta än pojkar och att det skiljer mellan flickor och pojkar i graden av riskfaktorer och utsatthet hos dem som svarat på UngDOK inskrivningsformulär. Det är därför relevant att inom socialt arbete och utifrån ett behandlingspedagogiskt perspektiv vara medveten om könstillhörighetens betydelse när det gäller utvecklingen av ett normbrytande beteende, exempelvis substansbruk.

Syftet med studien var att analysera framställningar om sexuell hälsa/ohälsa hos professionella i specialiserade verksamheter inom sexologi samt analysera vilka normer som framträder i deras berättelser. Studien genomfördes i diskursanalytisk anda där empirin samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. Studien vilar på de teoretiska utgångspunkterna; normkritisk pedagogik och teorin om sexuella skript. Empirin visar att många fenomen läggs in i begreppen sexuell hälsa/ohälsa, så som tillfredsställelse, könsidentitet, sexuell identitet, acceptans, lidande, upptagenhet, konsekvenser. I empirin framställs normalpopulationen som norm, men de professionella framställer också normer i liten utsträckning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Svårigheten att tala om sexologiska frågor synliggörs också i studien.

En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Bakgrund: Psykisk ohälsa betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av samsjuklighet och vårdas därför ofta inom somatisk vård. Vårdvetenskapen förespråkar ett helhetsperspektiv på människan där kropp och själ samverkar och den ena delen aldrig kan uteslutas. Vid psykisk ohälsa kan lyhördhet i vårdrelationen vara avgörande. Sjukvårdspersonal upplever dock att de saknar kunskap i att vårda patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och två med kvantitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudteman identifierades: upplevelser av att möta sjukvårdspersonal, att känna sig förstådd, att vårdgivaren följer upp, att få vara delaktig, hinder för vård och trygghet. Diskussion: Utifrån Erikssons teori om vårdrelation och lidandet diskuteras resultatet. Kunskapsbrist kring psykisk ohälsa skapar osäkerhet hos sjukvårdspersonalen och lidande för patienten. Betydelsen av att se hela människan diskuteras. / Background: Mental illness is nowadays considered a public health problem. Patients with mental illness often suffer co-morbidity and are therefore often cared for within somatic care. According to caring science the holistic perspective of the human with both body and soul is advocated where one part can never be excluded. Sensitivity in the caring relationship can be crucial for a patient suffering from mental illness. However, health personnel themselves experience a lack of knowledge caring for patients with mental illness. Aim: The aim of the literature review was to illustrate patients´ experiences of being cared for within somatic care in conjunction with mental illness. Method: Literature review including ten scientific articles was implemented, eight with a qualitative design and two with a quantitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s (2012) method for literature review. Results: Six main themes were identified: experiences of meeting health personnel, experiences of being understood, follow-up by the caregiver, experiences of being involved, experiences of barriers for care and security. Discussion: The result is discussed according to Eriksson's theory of the caring relationship and suffering. Lack of knowledge within mental illness creates insecurity among health personnel and also creates suffering for the patient. The importance of seeing to the human as a whole is discussed.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en växande folkhälsosjukdom globalt och nationellt. Suicid och suicidförsök är en allvarlig konsekvens av den psykiska ohälsan. Människor med psykisk ohälsa blir stigmatiserade av samhället såväl inom hälso- och sjukvård, vilket leder till att människor undviker att söka vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med psykisk ohälsa i alla verksamheter. Stigmatisering utgör ett hinder för god och jämlik vård. Utbildning leder till mindre fördomsfulla attityder. Sjuksköterskeutbildningen i Sverige är ett treårigt högskoleprogram som leder till yrkes- och kandidatexamen inom ämnet omvårdad. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga omfattningen av psykiatri och psykiatrisk omvårdnad inom svenska sjuksköterskeprogram på grundnivå. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultat från 24 av 25 sjuksköterskeprogram i Sverige. Omfattningen beträffande kurser inom psykiatrisk omvårdnad varierar mellan lärosätena. Det är upp till varje enskilt lärosäte att bestämma omfattningen, både gällande högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning. Procentandelen för kurser inom psykiatrisk omvårdnad i relation till utbildningens 180 högskolepoäng ligger mellan 3,1 till 11 procent. Slutsats: Omfattningen av utbildning inom psykiatri och psykiatrisk omvårdnad ser olika ut på respektive lärosäte. Klinisk betydelse: Den ojämna omfattningen kan påverka omvårdnaden för patienter i den kliniska verksamheten. / Background: Mental illness is a growing public health disease globally and nationally. Suicide and suicide attempts are a serious consequence of mental illness. People with mental illness are stigmatized by society and within health care, resulting in people avoiding to seek care. Nurses have a key role in interacting with patients and will encounter patients with mental illness in all settings. Stigma is an obstacle of equitable health care. Education leads to less prejudiced attitudes. Nursing education in Sweden is a three-year undergraduate program leading to a vocational and bachelor’s degree in Nursing. Aim: The aim of the study was to identify the extent of Psychiatric Nursing courses in Swedish nursing programs at the undergraduate level. Method: A cross-sectional study with a quantitative approach. Results: Results from 24 of the 25 nursing programs in Sweden regarding the scope of courses in psychiatric nursing. The extent varies between institutions, both in theoretical and clinical training, and it is up to each institution to decide the scope. The percentage of courses in psychiatric nursing in relation to the 180 credits is between 3.1 to 11 percent. Conclusion: The extent of Psychiatric Nursing courses varies in each institution. Clinical implications: The variation of these courses can affect the care of patients in the clinical practice.

Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.

No description available.