Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal. / The aim of this study has been to examine what importance the Pink Gloves Boxing club has had for individual participant’s life situation with regards to psychosocial health, as a contribution to social work in Borlänge county. Furthermore, the aim has been to examine which parts of Pink Gloves Boxing have contributed to a possible change in the participants’ psychosocial life situation. Because of the aim to catch participants’ subjective experience of Pink Gloves Boxing, the material has been collected through semi-structured interviews with six participants. Through a thematic analysis of the material we found central themes and subthemes, which have formed the basis of the outcome. To analyze the result we have applied theories of empowerment and gender. All of the informants speak of better physique and increased mental health through their participation in Pink Gloves Boxing. Developed capacity of how to handle stress, aggression control and group affiliation are examples of the virtues of participation, as emphasized by informants. Positive components that emerged are the role of trainers, the cohesion of the group, the form of the exercise and the club’s arrangements, such as only female participants and group discussions.

Sick leave due to mental illness has increased dramatically in recent decades and is today one of the main reasons why individuals become long-term sick. Social workers job situation within social service has in recent years attracted an increasing attention and the debate has largely been about the high workload in the profession. Mental illness for social workers is a growing problem and there are no signs of a positive trend shift. The purpose of this study was to create a wider understanding of why social workers are prevented to work due to mental illness, goes on medical leave, and find out if it is possible to identify which common factors in these social workers stories. To answer the study's purpose, two issues have been considered. Partly which factors long-term sick social workers identified as the reason for their mental illness that led to long-term illness, and how the long-term sick social workers describe their individual experiences before, during and after their sick leave. The methodology has been a qualitative design where eight long-term sick social workers scattered around the country conducted interviews via e-mail through a semi-structured interview guide. The result will be divided and presented in three themes; Social workers practical work which concerns the social workers descriptions of their work place in the social services and the factors of the organization that has affected their work situation. It also presents the social workers perception of the impact of political decisions concerning the field of social work. The theme of social workers profession presents the results that have emerged and concerns how social workers perceive and identify their professional role. The third theme of individual experiences by social workers presents the results concerning the personal reflections that social workers have about themselves and their future role as a professional social worker. The study results show that job related factors largely affected the individual's mental health. It is clear that the structures upon an organisational level, the complexity of the professional role contra individual ideals have affected and led to the social workers present situation of long-term sick due to mental illness. The concluding section of this paper discusses several components with potential for development as possible contributing solutions to the problematic situation that made these social workers sick. Social work education, leadership and skills development are areas that are challenged in our discussion. / Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat drastiskt de senaste decennierna och är idag en av de främsta anledningarna till varför individer blir långtidssjukskrivna. Socialsekreterares arbetssituation har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och debatten har till stor del kommit att handla om den höga arbetsbelastningen inom yrket. Psykisk ohälsa för socialsekreterare är ett växande problem och trenden tycks vara svår att bryta. Syftet med den här studien har varit att skapa en ökad förståelse kring varför socialsekreterare blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa samt ta reda på om det går att urskilja gemensamma faktorer i socialsekreterarnas berättelser. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar varit aktuella. Dels vilka faktorer som sjukskrivna socialsekreterare identifierat föranlett deras psykiska ohälsa som lett till långtidssjukskrivning och dels hur långtidssjukskrivna socialsekreterare beskriver sina individuella upplevelser innan, under och efter sin sjukskrivning. Metodvalet har varit av kvalitativ design där åtta långtidssjukskrivna socialsekreterare spridda över hela landet genomförde intervjuer via mail genom en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet delas upp och presenteras i tre teman; socialsekreterarens arbete som berör socialsekreterarnas beskrivning sin arbetsplats på socialtjänsten och de faktorer i organisationen som påverkat deras arbetssituation. Här presenteras även socialsekreterarnas bild av hur de ser på socialpolitikens påverkan av deras arbete. I temat socialsekreterarens yrkesroll presenteras de resultat som berör hur socialsekreterarna upplever och identifierar sin yrkesroll. I det tredje temat socialsekreterarens individuella upplevelser presenteras de resultat som berör de personliga reflektioner som socialsekreterarna har kring sig själva och sin framtida roll som yrkesverksam socialsekreterare. Studiens resultat visar att faktorer på arbetsplatsen i stor utsträckning påverkat individens psykiska ohälsa. Det framgår tydligt att organisatoriska strukturer, yrkesrollens komplexitet och individuella ideal har påverkat och föranlett att socialsekreterarna blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. I uppsatsens avslutande del diskuteras flera komponenter med utvecklingspotential som möjliga bidragande lösningar på den problematiska situationen som gjort dessa socialsekreterare sjuka. Socionomutbildningen, ledarskap och kompetensutveckling är områden som utmanas i vår diskussion.

Problemställning. Psykisk ohälsa identifieras och åtgärdas ofta inte hos äldre patienter, vilket leder till onödigt lidande och minskad livskvalitet. Sjuksköterskor borde genom sitt holistiska synsätt vara i en utmärkt position för att åtgärda detta, men i praktiken fungerar detta dåligt. Syfte. Syftet med studien var att identifiera faktorer som inverkar på sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa. Metod. En litteraturstudie enligt Friberg (2012) utfördes. Fjorton artiklar som motsvarade syftet identifierades och kvalitetsgranskades. En innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundman (2004) användes för analys av artiklarnas resultat. Resultat. Två övergripande teman som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa kunde identifieras: inre och yttre faktorer. I inre faktorer ingick sjuksköterskors egenupplevda inställning till och sjuksköterskors kunskap om psykisk ohälsa hos äldre. I yttre faktorer ingick äldres egenupplevda inställning, sjukvårdens biomedicinska inriktning och brister i sjukvårdssystemet. Konklusion. Sjuksköterskor har ofta ett bristande förhållningssätt till äldre med psykisk ohälsa, och detta kan ha negativa konsekvenser på den omvårdnad de ger. Många gånger påverkas förhållningssättet av faktorer som är utom sjuksköterskans kontroll, vilket kan leda till ett dilemma av etisk natur. Watsons omvårdnadsteori (1979) kan vara användbar för att förbättra sjuksköterskans förhållningssätt. Implikation. Mer forskning behövs inom området för att förbättra vården för denna patientgrupp. Sjuksköterskeutbildningen behöver utökas för att inkludera mer aspekter om psykisk ohälsa. / Rationale: Mental illness is often unidentified and untreated in elderly patients, resulting in unnecessary suffering and a significant reduction in quality of life. Nurses should through their holistic approach be in an excellent position to address this issue, however in reality this does not seem to happen. Aim: The aim of the study was to identify factors that affect nurses’ approach to mental illness in elderly patients. Method: The study was carried out as a literature review in accordance with Friberg (2012). Fourteen journal articles reflecting the aim of the study were identified and quality audited. Aspects of content analysis (Granheim& Lundman, 2004) were used to analyse the articles results. Results: Two general themes were identified in nurses’ approach to mental illness in elderly patients: internal and external factors. Internal factors included nurse attitudes to and knowledge about mental illness in elderly patients. External factors included elderly attitudes, the healthcare system’s biomedical approach and shortages inthe healthcare system. Conclusion.Nurses often have a lacking approach to mental illness in elderly patients, and this in turn often leads to negative consequences on the care they give. In some cases the lacking approach is due to factors outside of her control which can lead to dilemmas of an ethical nature. Watson’s transpersonal theory (1979) may be useful to help nurses gain a better approach to mental illness in the elderly. Implications: More research is needed in the area in order to improve care for this group of patients. There is need for improvement in nursing education and more aspects of mental health need to be incorporated in the undergraduate nursing curriculum.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ”Kommunikationens betydelse för bemötandet” bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation. Kommunikationen, både den verbala och icke-verbala, mellan vårdpersonal och patient hade stor betydelse för hur det upplevdes att bemöta patienten. Den andra huvudkategorin ”Begränsningar som påverkar bemötandet”, bestod av följande subkategorier: Begränsningar i den egna professionen och Begränsningar i organisationen. Brist på kunskap hos personalen eller brist på resurser i organisationen påverkade personalens möjlighet att bemöta patienten så som var önskvärt. Slutsats: Vårdpersonal behöver ta mer eget ansvar för att tillgodogöra sig ny forskning och information om bemötande och patienters sjukdomar, samtidigt bör staten fortsätta med uppmaningar och uppmuntran till utveckling av sjukvården och fortbildning av personal. / Background: Mental illness is common among the Swedish population and is one of the endemic diseases. People with mental illness can be sticken with psychological or physical inconveniences and then turn to primary health care and will there meet nurses and other health care professionals. Aim: Was to illustrate health care professionals experience of encounter patients with mental illness in primary health care. Method: A literature review was carried out based on nine scientific qualitative articles. Result: Two main categories and four subcategories emerged. The first category ”To experience the meaning of communication to the encounter” consisted of the subcategories Verbal communication and Non-verbal communication. The communication, both verbal and non-verbal, meant a lot for the experience to encount the patients. The other main category: ”To experience limitations that affect the encounter” consisted of following subcategories: Limitations within the own profession and Limitations within the organization. Lack of knowledge within the staff or lack of resources within the organization affected the staffs’ ability to encount patients as desirable. Conclusion: Health care professionals have their own responsibility to utilize new research and information about the encounters with and the diseases of patients. The government should continue to request and encourage to develop the health care.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång. Deltagarna i studien kommer benämnas som medforskare, detta för att utan deras deltagande i intervjuerna hade inte denna studie varit genomförbar. Detta syftar inte till att de medverkande intervjupersonerna har bidragit på något annat sätt än genom intervjuer. Individernas psykiska ohälsa lämnas till dem att definieras då studien avser att undersöka upplevelsen av ett fenomen och inte hälsotillståndet. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer som utförts på en verksamhet som riktar sig till att tillhandahålla en arbetsträning för personer med psykisk ohälsa. Resultatet visade på att det råder en upplevd stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa i arbetslivet. Detta anses ha sin grund i en okunskap som därmed påverkar bemötandet i relation till arbetslivet och omgivningen. Under studien lyfts därför vikten av att öppet kunna kommunicera om sin ohälsa till arbetsgivare och kollegor. Betydelsen av en arbetsträning eller ett arbete framkommer i studien vara av stor betydelse.

<p>In the society of today more and more employees are reported sick due to illness caused by their place of work. A lot of employees are stressed in their daily work and because of that they get mentally exhausted. These common occurrences are a part of the psycho-social work environment and it is the employers responsibility to avoid them. To rehabilitate an employee is often very expensive and takes a lot of time. Focusing on preventing illness in the work environment, instead of repair when illness is a fact, is an advantage both for the employers and the employees.</p><p>The purpose with this essay is to illuminate the responsibility that the employers have to prevent psycho-social illness in the work environment. This will be done by studies in the valid right in the area. To se the effects of valid regulations an investigation is made on one chosen department at the University of Karlstad. This is done to be able to see how this department systematically is working with the psycho-social work environment.</p><p>The conclusion in this essay is that it do exist shortage in how to prevent illness in the work environment. An example of shortage is that a lot of work is done with repairing errors in the work environment, instead of preventing them. Other shortages that has been identified are lack of treatment plans, follow ups and education in the work environment.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Syftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju intervjupersoner från olika yrkeskategorier vilka har bidragit med sina tankar kring friskvården. Vi har använt oss av Antonovsky teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer. Resultaten visar bland annat att friskvård är betydelsefull på många sätt för medarbetare. Friskvård handlar om så mycket mer än fysisk aktivitet.</p><em><em><p> </p></em><em><p> </p></em><p> </p></em> </p></p>

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers’ experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces. All of them have participated in international service missions. The results of this study show that the soldiers experience barriers to care during the transition back to everyday life in Sweden. What emerged is that they are experiencing mental depression and a need for a recovery period. It’s also revealed that the stigma surrounding mental illness in the military and in society precludes a good reintegration into everyday life. The study concludes that more research is needed on what support soldiers need when they return home, and that the responsibility for veterans support efforts need to be clearer between all responsible parties in Swedish society.

Antalet elever med psykisk ohälsa har ökat. En tredjedel av skolsköterskors arbetstid ägnas åt elever med symtom på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter i mötet med elever i årskurs fyra till nio som visar symtom på psykisk ohälsa. Metoden var en integrativ litteraturstudie för att kunna förstå och förklara ett fenomen. Skolsköterskors erfarenheter i mötet med elever var att de förvaltade ett förtroende, att inte räcka till och att kunna göra skillnad. Studien visade att skolsköterskor upplevde en rädsla för att inte räcka till för elever med psykisk ohälsa. Detta kunde bero på en bristande kunskap i att hantera dessa elever och det fanns en rädsla av att inte nå de elever som verkligen behövde hjälp. Skolsköterskor kunde känna en otillräcklighet i att hjälpa eleverna att själva förstå och hantera sin situation. Mer forskning behövs för att undersöka hur skolmiljön kan förändras för att minska risken för psykisk ohälsa. Fler kvalitativa studier behövs som belyser skolsköterskors men även elevers upplevelser av psykisk ohälsa i skolmiljön.