Bakgrund: Psykisk ohälsa är något som berör många och är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Förutom patientens förändrade tillvaro kan även närstående påverkas negativt såväl som positivt. Närstående till patienter med psykisk ohälsa kan uppleva en utmanande tillvaro med olika former av påfrestningar och det är vanligt att närstående själva får rollen som informella vårdare.                                                                                                                                                            Syfte: Att utifrån närståendes erfarenheter undersöka olika sätt att hantera livet tillsammans med någon med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Sökning av artiklar utfördes i tre olika databaser. Studien baseras på tolv artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metod design. Roys adaptionsmodell valdes som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Resultatet beskriver hur närstående hanterar och bearbetar deras tillvaro vilket beskrivs utifrån det övergripande huvudtemat anpassning med sina fem tillhörande underteman, acceptans, förändring och ökad kunskap, kontroll och balans, distansering samt ett sökande efter stöd. Ett sökande efter stöd och acceptans var mest framträdande vad gäller hur närstående hanterade deras tillvaro. Detta kunde innebära att acceptera hur den aktuella situationen såg ut eller att söka stöd hos familj och vänner. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Roys adaptionsmodell och de fyra funktionsområdena fysiologiska behov, självuppfattning, rollfunktion samt relation och samhörighet. / Background: Mental illness is something that affects many people and it is the most common reason for sick leave in Sweden. Except for changed life circumstances regarding the patient, it may also have negative or positive effects on relatives. Relatives to patients suffering from mental illness may experience challenging life circumstances and various kinds of burdens. It is also common for relatives to receive a role as an informal caregiver. Aim: Based on relative's experiences, the aim of this study was to explore how relatives manage life together with someone with mental illness. Method: A literature overview was conducted. In the search for articles three different databases were used. The work is based on twelve articles with qualitative, quantitative and mixed-method design. Roy's Adaptation Model was used as a theoretical framework. Results: The results describe how relatives manage and process their life, which is being described from the overall theme adaption along with the sub-themes acceptance, change and enhanced knowledge, control and balance, alienation and a search for support. A search for support and acceptance was most prominent regarding to how relatives managed their life. An example of this could be that relatives accepted the current situation as it was or searched for support within the family or from friends. Discussion: The results are being discussed on the basis of Roy's Adaptation Model and its four adaptive modes; physiologic-physical, self-concept, role function and interdependence.

The aim of this study is to examine how young adults reason when it comes to mental illness among their peers and how they look upon seeking support and help for mental illness. This study is based on three focusgroupinterviews with 14 young adults in Sweden. The theoretical framework is labeling theory, which describes deviation as a process in which society forces social problems as a label onto people until they begin to identifies as deviants. Our results show that young adults are openminded when it comes to mental illness among their peers, but they are on the other hand negative towards seeking help for it. The explanation for this seems to be that many young adults have experiences of mental illness and therefor they believe it is a very important subject, although seeking help for it are strongly connected to stigma because of the prejudice that only people with severe psychological diagnoses are the ones that seek help. Most young adults with mental illness do not have psychological diagnoses and therefor associate seeking help with deviation. Other identified reasons for not wanting to seek help are lack of knowledge and bad experiences with former help-seeking.

This article is about the application of the two coercive legislations, Care of Abusers (Special Provisions) Act (LVM) and  the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT) when individuals suffer from comorbidity. The authority who files the application for coercive interventions differs between the legislations. In LVM the social welfare board files the application and in LPT the chief psychiatrist.  Earlier research has shown that the individuals of the comorbidity group do not get their needs met in either of the legislations. It has also occurred that concrete arguments which relate to statutory criteria are missing. Our aim was to gain knowledge about how the court argued for these criteria, especially in cases where comorbidity exist. Another aim was to see which legislation that gave legal impact. Finally, we wanted to examine the roles of the chief psychiatrist and the social welfare board in court negotiations. We decided to study twenty court cases from Administrative court, ten cases from LVM and ten from LPT where the same individual had been committed to coercive care according to both legislations, this to capture the comorbidity. We interpreted the documents using discourse analysis and selected two concepts, inspired by Foucault and Fairclough, that we thought could be fruitful for our analysis. The result shows that there is more often argumentation about if the legal criteria in LVM are fulfilled compared to LPT where the argumentation is less informative. This result may have been influenced by the secrecy of Law. We also found out that the legislation that was given legal impact depended on the authorities assess of which need that was most urgent. The last finding was that the chief psychiatrist`s opinion was never questioned by the court, but the statements made by the social welfare board was.

Syftet med denna studie har varit att belysa män och kvinnors egna upplevelser av medberoende. I studien har en kvalitativ ansats använts och det material som har studerats är åtta förinspelade samtal, podcastavsnitt, publicerade på internet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teori om familjeroller och ett genusperspektiv. Denna studies resultat visade att de som ingår i studien påverkats negativt av en uppväxtmiljö präglad av missbruk eller psykisk ohälsa och upplevde sig ha anammat en eller flera roller för att kunna hantera sin livssituation. Resultatet visade även att detta fått konsekvenser för deltagarna i det vuxna livet. Vidare visade resultatet att män och kvinnor i denna studie i lika hög grad utvecklar ett medberoende, dock fanns det skillnader i hur studiens män och kvinnor uttrycker sitt medberoende. Kvinnorna upplevde att de isolerade sig, blev tystlåtna och tillbakadragna och männen upplevde att de hade ett mer utagerande beteende. Studiens deltagare hade upplevelser av att i barn- och ungdomsåren behöva ta ett stort ansvar och att de egna behoven därför åsidosattes. Slutligen diskuterades de negativa konsekvenserna av medberoende och om detta hade en koppling till rådande könsnormer. / The aim of this study was to illustrate male and females own experiences of codependency. In this study has an qualitative approach been used and the material consists of eight pre-recorded conversations, podcast episodes, published on the Internet. The empirical material has been analyzed from a theory of family roles and a gender perspective. It showed that the participants in this study has been negatively affected by growing up in an environment characterized of abuse or mental illness and felt that they had embraced one or more roles to manage their life situation. The result also showed that the participants had experienced negative consequences in adult life. The result of this study also showed that developing codependency was equally common among both male and female in this study, though were there differences between how male and females express their codependency. The females experienced a feeling of isolation, became quiet and reclusive and the males experienced that they had a more externalizing behavior. The experience of taking a big responsibility in childhood and adolescence was equally common among the participants of this study and led to that their own needs were ignored. The negative consequences of codependency and their connection to the gender norms of today were also discussed.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i samhället och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och längre sjukfrånvaro i Sverige. Vården av patienter med psykisk ohälsa är tidskrävande och behovet av resurser som denna patientgrupp kräver öppnar upp för nya arbetssätt för sjuksköterskan utöver dennes traditionella yrkesgräns. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder som vidtas för patienter med psykisk ohälsa inom den öppna vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, vilket i detta arbete innebär att åtta vetenskapliga artiklar har analyserats, fyra av dessa var av kvalitativ design, tre av kvantitativ design och en av mixad metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra respektive två underteman. I huvudtemat genomförda omvårdnadsåtgärder beskrivs hur sjuksköterskan arbetar med bedömningssamtal, information, utbildning, guidning, kontinuerliga samtal samt psykoterapi. I andra huvudtemat effekter av genomförd omvårdnad beskrivs vilken inverkan sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan få relaterat till sjuksköterskans engagemang samt på patientens symtom och behandling. Diskussion: De omvårdnadsåtgärder som beskrivs i resultatet diskuteras utifrån sjuksköterskan som en bidragande arbetskraft inom den öppna vården för patienter med psykisk ohälsa. Fynden diskuteras också utifrån omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell samt konsensusbegreppet människa. / Background: Mental illness is increasing in society and is today the leading cause off sick leave and extended sick leave in Sweden. The care of patients with mental illness are time consuming, and the need for resources that this group of patients requires are opening up for new ways for nurses to work, beyond their traditional profession. Aim: The aim of this literature review is to describe the nursing care for patients with mental illness in general outpatient care. Method: The method that was used in this paper is a literature review. Eight scientific articles were reviewed, four were of qualitative design, three of quantitative design and one of mixed method. Results: The literature review resulted in two main themes, divided in four and two sub themes. The main theme, performed nursing care, describes how the nurse is working with assessments, information, education, guidance, continuous talks and psychotherapy. The second main theme, the effects of the implemented nursing care, describes the impact of how nursing care measures may have affected the nurse’s commitment as well as on the patient’s symptoms and treatment. Discussion: The nursing care described in the results are discussed with the view of the nurse as a contributing labor in outpatient care for patients with mental illness. The findings are also discussed from the tidal model of nursing theorist Phil Barker, and the consensus concept of man.

Background: Mental illness is defined differently depending on the context, ranging from symptoms of anxiety and depression to schizophrenia. Mental illness among the population has increased since 1990. A survey done by the Central Bureau of Statistics in Sweden (2006) shows that issues such as anxiety are more common now than before. Twenty-three percent of women aged 16-84 said they had experienced symptoms of anxiety. Thirteen percent of the men aged 16-64 said they had experienced the same. Pre-conceived notions often meet people with mental health issues and there is a stigma surrounding them and their situation. Aim: The aim of the study was to examine how patients with mental illness experience their contact with health care professionals in health care. Method: The study was designed as a literature based study. Eleven articles were analyzed, nine articles were found by a systematic search and two articles were found in an unsystematic search. Results: This study showed two main themes and eight subthemes. The main themes were patients desire to have a good relationship and good interaction with health care professionals. The subthemes were patient confidence in health care professionals, a dedicated staff, patients desire to get person-centered care and to feel involved, to have good continuity in their health care and to have highly available health care professionals around them, to have a good dialogue, be actively listened to, competent health care professionals and being labeled. Conclusion: The conclusion is that patients that lack trust, commitment from health care professionals or continuity had bad experiences with the health care system. Patients needed to have a mutual relationship with the health care staff to have a good experience with the health care system.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem världen över och i Sverige har det framkommitatt patienter med psykisk ohälsa har sämre förutsättningar för att få ett adekvat omhändertagande vid somatisk sjukdom,och att allmänsjuksköterskor gör skillnad i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att allmänsjuksköterskor har haft en ytlig förståelse för psykisk ohälsa och haft svårigheteratt bedöma vad som är somatiskt och vad som är psykiskt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som allmänsjuksköterskor upplever påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Faktorer som påverkade allmänsjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa identifierades i fyra teman: Rädslor, tid, psykisk ohälsa i somatisk kontext samt kompetens. Slutsats: Det krävs mer utbildning för allmänsjuksköterskor i områden som berör bemötandet och omvårdnad gentemot patienter med psykisk ohälsa, och det krävs mer utbildning för att reducera sjuksköterskors rädslor genom att öka förståelsen för patienternas beteende. Klinisk betydelse: Genom att bli medveten om kunskapsbristen så kan det leda till ett mer reflekterande förhållningssätt över hur man bemöter och uppfattar patienter med psykisk ohälsa vilket kan möjliggöra att utöka vidare kunskap. / Background: Mental health is a public health problem worldwide and in Sweden there is awareness that health care contributes to poorer care of patients with mental illness, which for instance is verified by general nurses who have made difference in the care of patients with mental illness. Overall, previous research has shown that nurses have had a superficial understanding of mental illness which has led to difficulties to estimate what is somatic and what is mental. Patients with mental disorders are a vulnerable group which been exposed by stigmatization and studies have shown that it reflects the nurse and patient relationship in the performance of the nursing care. Aim:The aim of this study was to describe the factors that general nurses experience affects their treatment of patients with mental illness who are searching for somatic health care. Method: A literature review. Results: Factors affecting general nurse’s treatment of patients with mental illness identified four themes: Fears, time, mental illness in a somatic context, and competence. Conclusion: It requires more training for general nurses in areas related to treatment and care towards patients with mental illness, and more training is required to increase nurse ́s understanding of patients behavior to reduce nurse’s fears. Clinical significance: By becoming aware of the lack of knowledge it can lead to a more reflective approach over how to respond and perceive patients with mental illness, which could enable to strengthen further knowledge.

Den psykiska ohälsa hos unga har ökat de senaste åren, framförallt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk. Tvångssyndrom är en ångestsjukdom och är en av de fyra vanligaste diagnoserna i Sverige. Det är vanligt att sjukdomen börjar redan i skolåldern. För att kunna förstå elever med Tvångssyndrom och sjukdomens yttringar i skolmiljö, bör lärare ha tillräcklig kunskap för att kunna ge lämpligt stöd. Denna kvalitativa studie syftar till att öka förståelsen för hur tvångssyndromet påverkar skolgången för en individ med denna diagnos, samt ge en ökad bild av vilken kunskap som yrkesgrupper inom elevhälsan besitter. Studien bygger på semistrukturerade djupintervjuer som skildrar fem individers personliga och yrkesmässiga erfarenheter av denna sjukdom. Resultatet ger inblick i tvångssyndromets komplexa karaktär och symptom. Utifrån studiens kvalitativa innehållsanalys formulerades fem kategorier där studiens frekventa och framträdande budskap tas upp: Negativ skolpåverkan, Resursansvar, psykisk ohälsa, kunskapsläge samt behov av stöd. Dessa kategorier kan förstås som att skolgången upplevs vara en svår tid för de drabbade och påverkas direkt och indirekt. Samt att det individuella behovet inte alltid kan tillgodoses på grund av den bristande kunskapen om tvångssyndrom hos skolpersonal. Slutligen sammanfattas studiens framträdande budskap i ett Tema och kan ses som en indiktation och inspirationskälla till vidare forskning inom detta område.

Sammanfattning Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi  Författare: Rojin Coskun & Izabella Kiraly Handledare: Per Dannefjord Examinator: Sven Hort Titel: Psykisk ohälsa i arbetslivet- Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjukskrivning, sociala relationer, undersköterska Bakgrund: Statistiken över sjukfrånvarons utveckling i Sverige pekar på att allt fler individer drabbas av försämrat hälsotillstånd, med sjukskrivningar som följd. Sjukskrivningar som beror på någon form av psykisk ohälsa ökar allra mest. Att olika delar av arbetsmiljön kan påverka människors psykiska hälsa negativt, är många forskare eniga om, och arbetsmiljöfaktorers påverkan på den psykiska ohälsan undersöks än i dag.  I vår uppsats valde vi att inte fokusera på arbetsmiljöfaktorer, utan istället leta efter andra faktorer som kan förklara skillnaderna i psykisk ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Syfte och frågeställning: I denna uppsats vill vi förklara psykisk ohälsa i arbetslivet. Med utgångspunkt att undersköterskor är den största yrkesgruppen i Sverige som har höga sjukfall och väldigt många av dem beror på psykisk ohälsa, blir vår problemformulering följande: -          Varför är undersköterskor så oerhört drabbade av psykisk ohälsa? Delfrågor som arbetas med under uppsatsens gång är: -          Hur ser sjukskrivningarna ut för samtliga yrkesgrupper vad gäller psykisk ohälsa? -          Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupper med hög respektive låg psykisk ohälsa? Metod: Studien är baserat på sekundärundersökning i form av offentlig statistik. Försäkringskassans statistiska underlag över sjukskrivningar användes och samtliga yrkesgrupper delades in efter hög respektive låg psykisk ohälsa. Resultat: Enligt vår mening, är det aspekter av arbetsinnehållet, och inte yrkesbenämningen som behöver undersökas för att kunna förklara varför vissa yrkesgrupper är mer benägna för sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. Att endast utgå ifrån yrkestitel vid redovisning av sjukskrivningsstatistik, är enligt oss felaktigt därför att skillnader i arbetsuppgifterna finns även mellan samma yrkesgrupper med olika inriktningar.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva behandlares attityder och uppfattningar om Kultur på recept som rehabiliteringsmetod för patienter med lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad långvarig smärta. Metoden var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten distribuerades digitalt till 89 behandlare inom primärvården, med möjlighet att remittera till Kultur på recept, och besvarades av 32, vilket innebar att bortfallet bestod av 57 personer. Insamlad data bearbetades med deskriptiv och jämförande statistik med hjälp av statistikprogrammet Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. Resultatet visade att Kultur på recept framförallt ansågs ha effekt för ökad subjektiv hälsa och symptomlindring. Respondenternas kunskapsnivå visade sig ha betydelse för hur effektiv behandlingsmetoden uppfattades och i vilken grad de föreslog denna. Resultatet visade också att kvinnor erbjöds Kultur på recept i större omfattning än män. Framförallt berodde det på, enligt respondenterna, att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män för framförallt psykisk ohälsa men även långvarig smärta. Några uttryckte även att intresset för kulturella aktiviteter var större hos kvinnor.  Slutsatsen är att det är viktigt att behandlare har kunskap om Kultur på recept för att uppfatta behandlingsformen som effektiv och vilja remittera till den. Det är också viktigt att föra diskussioner om genusperspektiv hos behandlare som kan påverka valet av rehabilitering, samt att vid sammansättningen av Kultur på recept ha med en variation av aktiviteter som kan tilltala olika intresseinriktningar hos både män och kvinnor. / The aim of this thesis was to describe healthcare professionals’ attitudes and perceptions of Arts on prescription as a rehabilitation method for patients with mild to moderate mental illness and/or unspecific longterm pain. The method was a quantitative survey. The survey was distributed digitally to 89 primary care professionals, able to prescribe Arts on prescription, and 32 responded. The non-response was 57 persons. The collected data were analysed using descriptive and comparative statistics using the Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. The results showed that the method of treatment primarily had effect on increased subjective health and symptom relief. The respondents' level of knowledge also proved to be important for the perceived effectiveness of the method of treatment, and to the extent to which the respondents proposed it. The result also showed that women were offered Arts on prescription to a greater extent than men. In particular, it was reported, according to the respondents, that women were on sick-leave to a greater extent than men, especially due to mental illness, but also due to longterm pain. Some respondents also meant that women have a greater interest in cultural activities. The conclusion was that it was important for therapists have good knowledge of Arts on prescription, in order to perceive the treatment as effective, and show willingness to prescribe it. It is also important with further discussions on gender perspectives among therapists which can influence the choice of rehabilitation, and in the composition of Arts on prescription, include a variety of activities that might address different interests of both men and women.