Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv. Resultatet presenteras i form av huvudteman och underteman och styrks med citat för att belysa barnens upplevelser. Av resultatet framgår att förutom känslor av skam, skuld och oro upplever barnen att de står utan förståelse för förälderns psykiska ohälsa, inte blir sedda och ses som annorlunda. Barnen känner ambivalens inför förälderns ohälsa vilket tolkas med att barnen för en kamp mellan att vilja vara nära och delaktig i förälderns vård, och att skapa självständighet där barnet inte blir associerat med förälderns ohälsa. Barnen upplever avsaknad av information, längtan efter kontakt med vuxna och uttrycker ett behov av att få tala med professionella vårdare angående förälderns ohälsa. Sjuksköterskan har till uppgift att uppmärksamma, bemöta och informera närstående, såväl vuxna som barn. När dessa barn inte bemöts och bekräftas utsätts de för ett vårdlidande. Genom att ta del av barnens egna upplevelser kan vårdlidande undvikas och öka barnens upplevelser av välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.” / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ”förlora talförmågan genom sjukdom”.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet. Därefter identifierades de innebörder som beskriver begreppet utifrån karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Den kontextmässiga innebörden beskrevs utifrån vårdvetenskapliga artiklar för att skildra vad begreppet är och inte är utformades typexempel, gränsfall och antiexempel där innebörden belyses utifrån fiktiva livssituationer. Resultatet och diskussionen visar att begreppet förlust är av flerbottnad karaktär och innebär att man ofrivilligt berövas något. Det framgår även att en förlust innebär att man förlorar något värdefullt och att man därmed drabbas av lidande. Vid en förlust i samband med ohälsa är hälsan det värde som går förlorat. Lidandet berör på så vis hela människan, då hälsa betraktas som ett existentiellt värde. Vidare framgår att förlust i samband med ohälsa innebär att man tvingas utstå lidandets kamp. Diskussionen tar även upp hur man som sjuksköterska kan lindra lidande i samband med en förlust. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering. Det som kommer fram i uppsatsen är att informanterna har flera och breda definitioner av stress. Faktorer som bidrar till att informanterna känner sig stressade är enligt resultatet främst skola, tid och krångliga relationer.  Resultat visar att informanterna väljer att hantera sin stress främst genom att planera bättre, avkoppling och fysisk aktivitet. Informanternas svar visar på generella likheter med den redan existerande forskningen dock stämmer inte deras upplevelser inte fullt överens med den redan existerande forskningen.

Bakgrund: Många med psykisk ohälsa har svårt att komma tillbaka till sysselsättning eftersjukskrivning. Handledd fysisk träning i grupp kan hjälpa återgången och även mot psykiskabesvären. Syfte: Beskriva patienterna som remitterades till handledd fysisk träning i grupp påLivsstilsmottagningen i Laxå. Studera förändring av självskattad allmän hälsa (GH),ångest/depression (Hospital anxiety and depression scale, HADS), självskattad fysisk funktion(PF), sjukskrivningsgrad samt uppmätt förändring av fyra enkla tester av benstyrka ochbenfunktion (Självtest Benstyrka, SB) före och efter intervention. Material och metod: Patienter med lätt-måttlig psykisk ohälsa rekryterades. Förändring eftertolv veckors intervention med cirkelträning och stavgång studerades: GH (1-5 poäng), HAD(ångest/depression, 0-21 poäng), PF (fem frågor, 5-15 poäng), SB: antal sitt-och-stå test 30sekunder (30s-CST), tåhävning sidoskillnad, knäböjning 90° och maximaltklivhöjdstest (MST) av individuellt procentuellt teoretiskt maximum (%-tMSH), från start tilluppföljning efter tolv veckor. Resultat: Studiepopulationens medelålder var 48,8 år, medelvärde body mass index (BMI)26,9 och medelsjukskrivningsgrad 97,5 %. GH ökade från 2 till 4 poäng (p=0.026) och HADångest/depression/totalpoäng sjönk från 10/8,5/20 poäng till 8/6/12 poäng efter intervention(p=0.019/p=0.141/p=0.150). För PF observerades ingen förändring.SB förbättrades i samtliga fyra tester: uppresningar ökade från 7,5 till 12 (p=0.011),sidoskillnad minskade vid tåhävning från 8 till 5 patienter, knäböjning 90° utan stöd ökade från4 till 7 patienter och %-tMSH förbättrades från 56 % till 71 % (p=0.010) Slutsats: Regelbunden fysisk träning i små grupper med erfaren handledare har positivinverkan på hälsan i patientgruppen som lider av lindrig till måttlig psykisk ohälsa. Självtestbenstyrka har visat sig användbar för att både mäta och träna benstyrka.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.

Människors levnadsvanor har förändrats de senaste 20 åren. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohälsosamma matvanor leder till både övervikt, hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohälsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete där motiverandet till egenvård ingår. Egenvård innebär att ta hand om sig själv genom goda och hälsosamma livsvanor och kan innebära fysisk aktivitet. Trots flertalet vetenskapliga artiklar visat på positiva effekter i samband med fysisk aktivitet som ökad fysisk och psykisk hälsa för individen, används det i för liten utsträckning i verksamheten. Syftet avsåg belysa sjuksköterskors upplevelse av att motivera patienter till ökad fysisk aktivitet med ändamål att förbättra psykiskt välbefinnande. En kvalitativ ansats präglar denna litteraturstudie. Genom analysprocessen framträdde tre huvudteman; Sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter, Sjuksköterskans upplevelse och syn på hälsofrämjande vård samt Sjuksköterskans upplevda hinder för hälsofrämjande vård. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser hos sjuksköterskor, det framkom att sjuksköterskan upplevde att relationen till patienten var viktigast i den hälsofrämjande vården. Det framkom att flertalet sjuksköterskor upplevde hinder för det hälsofrämjande arbetet, bland annat en upplevd osäkerhet bland sjuksköterskor samt organisatoriska hinder som bristande resurser i verksamheter. Patientperspektivet validerar sjuksköterskans upplevelser. Sjuksköterskan behöver stärka sin roll genom uppdaterad evidensbaserad forskning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta. Studien är en litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ data. Litteraturöversikten utgår från tio artiklar som tillsammans belyser både patientens och vårdpersonalens perspektiv. Personer med psykisk ohälsa upplever att de behandlas annorlunda i samhället och inom vården samt att de utsätts för diskriminering. Vårdpersonalen tycker det är svårt att vårda dessa patienter och det finns en rädsla för att skada både sig själv och andra. Brist på kunskap och utbildning leder till en känsla av otrygghet hos vårdpersonalen. För att minska fördomar och diskriminering av personer med psykisk ohälsa behöver attityder i samhället förändras. Om sjuksköterskeutbildningen innefattade mer psykiatriutbildning skulle det kunna bidra till bättre bemötande från personalen och patienterna skulle kunna få en ökad chans att känna sig förstådda och bättre omhändertagna i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked. Metoden var narrativ och bygger på kvalitativ data i form av självbiografier och som senare har analyserats narrativt med utgångspunkt ur ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv. Texten har hanterats som intervjumaterial och en innehållsanalys har gjorts. Resultatet lyfter fram tre huvudteman; Överlevnadsstrategier, att bli sviken och sökandet efter svar som beskriver patienternas upplevelser. Patienterna upplever att informationen vid ett cancerbesked ofta är bristfällig och uttrycker vikten av att personalen avsätter tid och inte stressar i samband med att beskedet lämnas. De beskriver också att det är många blandade känslor som uppstår som overklighetskänslor, rädsla, längtan och ilska. Resultatet visar att reaktionerna är individuella men att känslorna i allmänhet är likartade. I diskussionen förs ett resonemang kring resultatets centrala delar och det essentiella lyfts fram. / Program: Sjuksköterskeutbildning