Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR). Syftet är att belysa patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Arbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där tio kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats och bearbetats. Detta skapade fem teman som belyser patienters upplevelser vid träning. Flertalet artiklar kommer fram till att fysisk aktivitet upplevs ha positiva fördelar, till exempel ökat självförtroende och större välbefinnande. Dock upplevde många studiedeltagare behov av stöd från sin omgivning för att träna regelbundet. Hinder för fysisk träning upplevdes av vissa deltagare vara exempelvis tidsbrist eller konsekvenser av socialt samspel. Med tanke på vår framtida profession som sjuksköterskor anser vi det viktigt att se individen ur ett holistiskt perspektiv vid psykisk ohälsa. Genom stöd till ett förändrat beteende relaterat till träning och kost, kan detta ge bättre hälsa och förbättrad stresshantering. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hälsa. Ensamhet och hälsa är subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma långsamt eller plötsligt och oväntat. Ensamhet är starkt associerat med psykisk ohälsa. Det är viktigt att förstå hur ensamhet upplevs och kan påverka äldre personers hälsa. Vid sjukdom och ohälsa kan människan uppleva ett livslidande som berör hela människans livsvärld och existens. Syftet med studien är att belysa äldres upplevelser av ensamhet. Datan består av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Vid dataanalysen av artiklarna har Axelsson (2012) analysmodell för litteraturstudier använts. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades med en modell beskriven av Segesten (2006) och evidenskraften/styrkan bedömdes med en tabell beskriven av Socialstyrelsen (2012). Till de artiklar som hade mixade metoder användes båda analysmodeller.I resultatet framkom fem teman; Att sätta ord på ensamheten, strategier för att hantera ensamhet, att ha eller sakna betydelsefulla relationer, multisjuklighet, ohälsa till följd av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet är vanligt förekommande hos äldre personer över 65 år. Att ha mist en livspartner, sakna meningsfulla fritidsaktiviteter och/eller vara multisjuk ökade upplevelsen av ensamhet. Ensamhet sågs ofta negativt, men några äldre såg det positivt. Upplevelsen av ensamhet kunde vara relaterad till tid. Äldre hade olika strategier för att hantera sin ensamhet. Kvinnor hade större risk för att utveckla psykisk ohälsa än män. Att ha betydelsefulla relationer och känna delaktighet i samhället motverkade ensamhet. Det saknas tydliga strategier för hur hälso – och sjukvården skall förhindra att ensamhet hos äldre leder till ohälsa, även anpassade verktyg för att påvisa psykisk ohälsa hos äldre. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Suicid är en vanlig dödsorsak i Sverige idag. Förekommer tidigare försök till suicid ökar risken för ytterligare försök till att ta sitt liv. För att suicid ska kunna förebyggas krävs ingripande från samhället. Sjuksköterskan har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet för att denna patientgrupp ska kunna uppleva känslan av välbefinnande. Eftersom patienter med suicidtankar återfinns överallt inom vården krävs ökad kunskap gällande bemötandet av den berörda patientgruppen. En ökad kunskap resulterar i ett förbättrat bemötande gentemot patienten, vilket i sin tur kan lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens upplevelse av att vårdas efter ett suicidförsök. Granskningen har skett enligt Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Efter urval och granskning valdes nio artiklar ut till översikten. En övergripande kategori gick att urskilja - betydelsen av ett vårdande sammanhang. En uppfattning var att upplevelsen av att vårdas ingav trygghet och struktur för patienten eftersom de upplevde ett professionellt stöd. En annan upplevelse av att vårdas var känslan av att bli sedd som en unik individ och att bli tagen på allvar. Dessa känslor infann sig när den subjektiva livshistorien fick möjlighet att delges med andra. Skuld och stigmatisering var också känslor som upplevdes, ofta på grund av vårdpersonalens okunskap i ämnet. Betydelsen av kompetens för att inge trygghet är grundläggande för att se till patientens subjektiva erfarenheter genom ett livsvärldsperspektiv. Det krävs en ökad kunskap gällande bemötandet efter suicidförsök hos vårdpersonal men också hos samhället.

No description available.

Abstract The background to this essay has been curiosity and interest from my side regarding equality care is conducted in health care. The purpose was to study how care addresses people of different ethnicity in terms of psychosocial support and what interpretations are made about the care of the psychosocial support of foreigners. The aim was also to see how care can create the conditions for a good response to equal treatment. The study is qualitative in which five professionals who have the interview as tools have been interviewed. The informants have different undergraduate education but common to them is that they all treat mental ill health with the help of the conversation. I have leaned against previous research that includes the concepts of mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication and knowledge. With the help of previous research and theoretical starting points, the empirical material has been analyzed. The result showed that health care considers the language to be the biggest cultural difference and the biggest challenge in terms of the encounter with people suffering from some form of mental illness. Shades of their thoughts and feelings are difficult to express when not speaking the same language. The informants also consider that knowledge about other cultures, norms and values is too small and that more is required. In order to get such equal treatment as possible, we need to be able to meet people from other cultures where they are in their norms and values regarding mental health. One must also be able to provide care from an intercultural perspective, which means that as a therapist, one has to be aware of the specific conditions that exist in the meeting with those seeking care. Key words: mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication, knowledge, standards.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur journalisterna mår psykiskt på sin arbetsplats på Sörmlands media, närmare bestämt Eskilstuna Kuriren (EK), Katrineholms Kuriren (KK) och Södermanlands Nyheter (SN). Att valet föll på Sörmlands media, beror på att vi båda hade vikariat på EK och KK sommaren 2018 och bedömer att dessa redaktioner bedriver lokaljournalistik framgångsrikt trots nedskärningar på redaktionerna. Till vår uppsats har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning som vi sedan följde upp med kvalitativa intervjuer med chefredaktörerna på EK, KK och SN. Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på om journalisterna upplever stress i sin vardag på redaktionen och i så fall varför. 23 frågor skickades ut till 71 journalister, varav 32 svarade. Där framgick att över hälften av de anställda funderade på att byta jobb. Den främsta orsaken till det uppgavs vara arbetsvillkoren. Stress fanns också över tekniken som arbetsredskap, personalbrist, samt osäkerhet inför framtiden med tanke på nedskärningar. Efter sammanställningen av enkäten gjordes kvalitativa intervjuer med chefredaktörerna på de tre redaktionerna. Eva Burman (EK), Marie Hillblom (KK) och Anna Falk (SN) intervjuades och fick ta del av resultatet från enkätundersökningen och ge sin syn på arbetsvillkoren, digitalisering, nedskärningar och framtiden. Resultatet från intervjuerna visade att chefredaktörerna har förståelse för den stress som journalisterna känner men gav också sin bild av hur de önskar att journalisterna själva kunde bidra till att minska den. Som teoretisk ram för vår studie har vi valt teorier om kommersialiseringen och managerialism enligt Ulrika Andersson och kombinerat med Karasek och Theorells krav-kontroll och stödmodell, som är en av de ledande teorierna inom psykosocial arbetsmiljöforskning.

Inledning: Antalet flyktingar har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Tyskland, Sverige, och Norge. Sverige tog emot 54605 flyktingar under åren 2016 och 2017. Det har även rapporterats om att flyktingar som flyr till europeiska länder har en ökad risk för psykisk sjuklighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga faktorer som är betydelsefulla vid en migrationsprocess i västvärlden.Flyktingar som flyr till och lever i europeiska länder kan löpa en ökad risk för psykisk ohälsa. Metod: Att utifrån en litteraturöversikt kartlägga och få en samlad bild kring olika faktorer för psykisk ohälsa hos vuxna flyktingar som lever i västländer. Resultat: I resultatet identifieras fyra faktorer för psykisk ohälsa hos flyktingar som flytt till västländer. Det kan utläsas att faktorer så som traumaupplevelser, socialt kapital, tillgång till vård samt språk och kultur har en påverkan hos den enskildes psykiska mående. / Introduction: The number of refugees has increased in recent years in Europe and mainly in countries such as Germany, Sweden and Norway. Sweden received 54605 refugees in 2016 and 2017. It also has been reported that refugees flying in to European countries have an increased symptoms of psychological disease. Purpose: The purpose of the literature study is to demonstrate different factors that are important in a migration process in western countries.There may be a connection with refugees who flee to and live in European countries that they may run an increased risk of psychological disease. Method: To obtain an overall picture of various factors for psychological symptoms in adult refugees living in western countries based on a literature review. Results: The result identifies four factors for psychological disease mental illness among refugees who move to Western countries. It can be deduced that factors such as trauma experiences, social capital and access to hospital care, language and culture have an influence on the individual's psychological attitude.

Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.

Denna studie har till syfte att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med socialarbetare inom ett social kooperativ inom den privata sektorn i en kommun i Norrland. Intervjuerna har bearbetats utifrån en innehållsanalys som sammanfattats i sex olika teman vilket ligger till grund för resultatdelen. Dessa sex teman är arbetssätt inom verksamheten, centrala aspekter för att bryta en social isolering, stigmatiseringens effekt, känsla av sammanhang, sysselsättningens effekt på individen och motsvarande metoder och verksamheter. Resultatet visar på att individer med psykisk ohälsa upplever en stigmatisering i samhället vilket i många fall kan leda till en social isolering. Stigmatiseringens effekt och den sociala isoleringen som konsekvens kan resultera i att individerna hamnar långt ifrån arbetsmarknaden och möjligheterna till arbete försämras. I resultatdelen framgår bemötande, känsla av sammanhang och kommunikation som viktiga delar i arbetet med dessa individer. Social kooperativet har också en strävan efter att minska stigmatiseringen kring målgruppen samt uppnå empowerment hos individerna, vilka tillsammans med social isolering utgör studiens teoretiska utgångspunkter.