Smartphones har blivit en naturlig del av vår vardag och smarta applikationer ger oss ständigt nya möjligheter. Samtidigt som det finns många positiva sidor med tekniken är det av vikt att undersöka vilka konsekvenser den teknologiska utvecklingen kan få på människor samt vad orsakerna bakom detta är. Smartphones har ökat i tillgänglighet och vi kan bli beroende av dess funktioner, men även beroende av möjligheterna de ger oss. Denna studie undersökte samband mellan personlighetsdrag, symtom på psykisk ohälsa och smartphoneberoende bland studenter (n = 103). Smartphoneberoende mättes utifrån skalan SAS-SV. Ett webbformulär publicerades på studentplattformar med frågor om smartphoneberoende, personlighet och psykisk ohälsa. Ett positivt samband mellan depression, ångest, stress och smartphoneberoende hittades. Bland personlighetsdrag hade neuroticism ett positivt samband med smartphoneberoende samt extraversion och samvetsgrannhet hade ett negativt. Regressionanalys visade att neuroticism positivt och samvetsgrannhet negativt kunde predicera smartphonebeorende. Resultaten diskuteras utifrån tidigare litteratur och vi föreslår att mer longitudinell forskning behövs för att fastslå eventuell kausalitet. / Smartphones have become a natural part of our everyday life and smart applications constantly give us new possibilities. While there are many positive aspects of the technology, it is important to examine what the consequences could be of the technological development. Smartphones have increased in availability and we have become addicted to the opportunities everyday technologies such as smartphones offer us. This study examined the relationships between personality traits, symptoms of mental illness and smartphone addiction among students (n = 103) using web-based assessments. Smartphone addiction was assessed with SAS-SV. We found positive associations between mental symptoms of depression, anxiety, stress and smartphone addiction. Neuroticism had a positive relationship with smartphone addiction but other Big Five personality traits such as extraversion and conscientiousness showed negative association with smartphone addiction. Regression analysis showed that neuroticism positively, but conscientiousness negatively predicted smartphone addiction in our sample. We discussed our results according to the previous literature and suggest that further longitudinal research is needed to determine possible causality between the measured factors.

Psykisk ohälsa är något som blir allt vanligare och vanligare i vårt samhälle. Människor mår allt sämre. Att lida av en psykisk sjukdom kan vara oerhört tungt för personen och dennes familj. I vårt samhälle finns fortfarande en stigmatisering kring att lida av en psykisk sjukdom, även om detta har förbättrats de senaste åren. Dock finns en stereotyp bild kvar. Tvångssyndrom (OCD) är ett psykiskt tillstånd som är relativt okänt hos allmänheten. Detta trots att sjukdomen är vanlig. Tillståndet innefattar mycket mer än bara själva tvånget, och kan begränsa personen på många sätt i vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka personers upplevelser av att leva med OCD. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod. Genom systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed CINAHL och PsycInfo valdes åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll ut. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i fyra kategorier: att sträva efter kontroll och säkerhet, att hela ens tillvaro påverkas, att vilja vara som alla andra och söka förklaringar och vikten av förståelse och stöd. I resultatet framkom det hur svårt det var att leva ett fungerande liv, vad gäller jobb, skola, familjeliv. Även de mest grundläggande saker kunde bli en stor påfrestning på grund av tvånget och behovet att söka försäkran. Personer med OCD beskrev att samhället inte hade kunskapen samt förståelsen som behövdes. Därför förespråkar författarna till denna studie, ytterligare kunskap inom tillståndet OCD för att som sjuksköterskor kunna arbeta personcentrerat kring dessa personer, för att sprida kunskap i ämnet och få bort den tabubelagda stämpeln.

Bakgrund: Allt fler unga vuxna diagnostiseras med ångestsyndrom och denna ökning är inget som beräknas avta inom den närmaste framtiden. Risken att unga kvinnor drabbas av ångest är dubbelt så hög som för unga män. Därför är det angeläget att allmänsjuksköterskan har nödvändiga kunskaper för att kunna vårda och stödja dessa patienter redan vid deras första möte med vården. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av kampen mot ångest och vägen tillbaka. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturstudie bestående av fem olika självbiografier författade av unga kvinnor. En manifest innehållsanalys användes för analys av datan. Resultat: De fem unga kvinnornas kamp mot ångest och vägen tillbaka beskrevs genom fyra kategorier och tio underkategorier. Det framkom att hälsa och välbefinnande kunde uppnås trots sjukdom. Kvinnornas upplevelser av hur deras ångest uppkom skiljde sig åt medan de hade liknande upplevelser kring rädslan för att erkänna sin sjukdom, ensamheten och den stora stigmatiseringen. En framträdande del av resultatet var vilken stor effekt det hade när de blev betrodda av sjukvården och fick den vård de faktiskt behövde. Kategorierna som utvanns var; Upplevelsen av vägen till sjukdom, Erfarenhet av att leva med ångest, Känslan att börja leva igen och Upplevelsen av sjukvården. Slutsats: Unga kvinnor som lever med ångest upplever ständigt en kamp mot sin ångest. Ingen kvinna upplever sig som helt fri eller botad men kan lära sig leva med sin ångest. Återkommande upplevelser är isolering, rädsla för att erkänna sin sjukdom samt stigmatisering Sjuksköterskan måste därför gå in med ett öppet och följsamt förhållningssätt och bemöta dessa individer som unika för att kunna bidra till en känsla av hälsa och välbefinnande trots deras sjukdom.

Psykisk ohälsa ökar i samhället och samsjukligheten ökar med det. Allt fler patienter med somatisk sjukdom lider idag även av psykisk ohälsa och sjuksköterskor i sjukvården möter dessa patienter allt mer. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där tio artiklar studerades, såväl kvalitativa som kvantitativa. Tre huvudteman identifierades i resultatet. Dessa var obehag, kunskapens betydelse och organisatoriska faktorer. Därunder fann vi sju underteman, dessa är: hopplöshet och frustration, rädsla, kunskap och kompetens, attityder, förutfattade meningar, personalbrist och tidsbrist samt stöd och samverkan.  I studien fann vi att sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna ge en god och adekvat vård. Negativa attityder var ofta associerade med okunskap. Sjuksköterskorna med negativa attityder upplevde även bristande stöd från psykiatrin och ledningen. Om stöd och kunskap fanns upplevde sjuksköterskorna en större säkerhet och trygghet i att vårda dessa patienter, vilket gav mer positiva upplevelser kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. Genom att redan i grundutbildningen till sjuksköterska integrera psykisk ohälsa i fler kurser kan stigmatisering kring denna patientgrupp minskas och vårdrelationerna förbättras. Detta ger patienten en bättre upplevelse av vårdtiden vilket kan ge snabbare tillfrisknande och kortare vårdtider.

Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden bygger på en litteraturstudie där sex kvalitativa och en kvantitativ artikel används. Resultatet har delats in i två huvudteman med fyra respektive tre subteman. Det ena huvudtemat handlar om sjuksköterskors känslomässiga upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, och det andra huvudtemat handlar om sjuksköterskans vilja till att utveckla vården. Rädslor, frustration och hopplöshet var känslor sjuksköterskor beskrev i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa. De beskrev hur de ibland undviker den psykiska ohälsan och istället fokuserar på det fysiska tillståndet hos patienten. Studierna visade också en vilja hos sjuksköterskorna att vårda patienter med psykisk ohälsa men att brister i resurser och utbildning gjorde dem osäkra inför vården av dessa patienter. Slutsatsen är att det idag finns en negativ association till personer med psykisk ohälsa och att det finns svårigheter i mötet med dessa patienter. Denna studie belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa och att det idag finns brister i mötet med dessa patienter. Sannolikt kan en ökad förståelse, mer stöd och kontinuerlig utbildning ge en förbättrad syn hos sjuksköterskor vilket leder till reducerad stigmatiseringen (Brohan, Slade, Clement & Thornicroft 2010, s. 1) av patienter med psykisk ohälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes. Dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sexton underkategorier och fyra huvudkategorier. Huvudkategorierna var: Främjande av vårdrelation, Byggande av tryggt vårdrum, Känslomässig påfrestning samt Värdering av patientens önskan att dö. Resultatet visar två tydliga områden i vården av patienter med suicidala tankar och handlingar. Den ena upplevelsen var relaterad till bemötandet och omhändertagandet av patienten för att få fram information om patientens intention med sin handling. Den andra upplevelsen var relaterad till vårdarens egna känslomässiga påfrestning efter att ha vårdat en suicidal patient. Studien visar hur komplicerad och svår vården av suicidnära patienter är och att det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskorna som vårdar dessa patienter. Efterfrågan på ökade utbildningsinsatser till ambulanssjuksköterskor gällande patientkategorin samt framtagande av behandlingsriktlinjer/bedömningsinstrument är något som studien påvisar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll. Med detta menas att de inte får chansen att delta i sin egen vård och att de inte får den information de önskar för att uppleva känslan av att känna sig trygg. Människor kan också uppleva positiva känslor såsom lindrat lidande och att känna sig respekterade. Betydelsen av relationen till vårdpersonalen har visat sig ha en stor inverkan på patienternas välmående. Upplevelsen av positiva känslor kan komma från att de känner sig sedda och lyssnade på av personalen, att dem visar hänsyn, ser patienterna som enskilda individer och bryr sig om deras mående. Utifrån detta har litteraturstudiens resultat mynnat ut i fem teman. Dessa är “upplevelsen av att tappa kontrollen”, “bristande information”, “att lindra lidande”, “känslan av att bli respekterad/inte respekterad” samt “betydelsen av relationen till vårdpersonalen”. Att vårdas under tvång kan medföra upplevelsen av att bli utlämnad samt inkräktande på integriteten. Därför är det viktigt att vården utförs inom strikta begränsningar. Att patienterna ska få en god vård och uppleva välbefinnande är vårdens centrala punkt och mål. Vetskap kring patientens upplevelser kan hjälpa personalen att utveckla sitt arbete och förstå vikten av att vara professionell gentemot patienterna i vårdrelationen. Att ta reda på patientens upplevelse av att tvångsvårdas är därför en viktig ståndpunkt i utvecklingen av vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Forskning visar att många av de patienter som vårdas på somatisk avdelning också lider av någon form av psykisk ohälsa. Detta betyder att det finns ett behov av psykiatrisk kunskap hos sjuksköterskan samt en utformning av vårdinrättningen som svarar an till denna patientgrupps behov som inte finns idag.I bakgrunden presenteras några av de vårdvetenskapliga begrepp som är av betydelse vid sjuksköterskans vård av denna patientgrupp; hälsa, caritasmotivet, holism och vårdrelation. För att få insikt i problemområdet presenteras tidigare forskning på ämnet både ur ett patientperspektiv och ur ett sjuksköterskeperspektiv. Här framgår det att vanliga upplevelser hos patienten är undvikande, brist på omtanke och misstro från vårdpersonalens sida. Sjuksköterskans upplevelse är att det råder brist på tid för att kunna vårda patientgruppen utifrån ett holistiskt synsätt samt en brist på stöd från organisation och kollegor. Med den uppdelning av kliniker som råder i Sverige idag finns det risk att den patient som lider av psykisk samsjuklighet faller mellan stolarna. Svårigheter att tillgodose denna patientgrupps behov bör spegla sig i sjuksköterskans arbete och relation till patienten, därför är syftet med studien att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom på somatisk avdelning. För att belysa ämnet valde vi att göra en litteraturstudie där vi fann tolv artiklar att bygga vårt resultat på. Resultatet påvisar att återkommande känslor hos sjuksköterskan i samband med vård av dessa patienter är rädsla, frustration, hjälplöshet, hopplöshet, motvillighet, otillräcklighet och sårbarhet. Vi diskuterar resultatet utifrån det rådande vårdklimatet i Sverige där vi identifierar en splittring hos sjuksköterskan mellan den gamla medicinska skolan som färgar vårdkulturen idag, och den nya vårdvetenskapliga skolan som är under integrering. Sjuksköterskor som examineras idag har många gånger kunskapen att vårda dessa patienter men hindras av resursbrist och en stelbent vårdkultur vilket speglas i sjuksköterskans känsla av otillräcklighet och frustration som framkommer i resultatet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I dagens samhälle pressas människor många gånger att utföra mer än vad de känner att de klarar av, detta skapar stress. När människan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen långvarig kan människan uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vård och omsorg är bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar i sin yrkesutövning. Sjuksköterskan är skolad att arbeta på etiskt korrekt sätt och att vårda med en mellanmänslig kärlek. Brister sjuksköterskan i sitt vårdande kan ett vårdlidande uppstå. Syftet med studien är att beskriva stressfaktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö. Metoden är en litteraturstudie och analysen är gjord enligt Axelsson (2012). I resultatet framkom tre kategorier; Brister i organisationen som stressfaktor, Brist på stöd som stressfaktor och Känslomässiga stressfaktorer. Hög arbetsbelastning var den vanligaste stressfaktorn, men även konflikter i arbetsgruppen, arbete med döende patienter och känslan av att inte leva upp till sina egna eller andras förväntningar var också källor till stress. Några sjuksköterskor i de analyserade studierna upplevde att de fick prioritera bort omvårdnad av patienter vilket skapade en samvetsstress. Resultatet var ej överraskande då andra översiktsartiklar fått liknande resultat. I diskussionsavsnittet diskuteras upplevelse av stress och dess konsekvenser för sjuksköterskan samt vad hög arbetsbelastning får för konsekvenser för patienterna. För att skapa en hållbar utveckling krävs en sund arbetsmiljö som främjar hälsa för både sjuksköterskan och patienten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer. Under huvudtemana är totalt sju subteman presenterade. Resultatet visar att föräldrar behöver få känna sig delaktiga men upplever att deras föräldraroll blir underminerad. Föräldrar har också ett stort behov av information som inte tillgodoses samtidigt som de blir skuldbelagda av sig själva och av vårdpersonal. Diskussionen jämför resultatet mot bakgrunden och praktiska implikationer föreslås. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>