Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnå ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners väpnade styrkor. Syftet med uppsatsen är att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militärteorin på liknande sätt som utländska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-länder iallmänhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrågor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrämjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras är att utländska chefer värderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer än vad svenska chefer gör. Samma förhållande gäller också rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer värderar skydd signifikant högre än utländska ifredsbevarande operationer. Utländska chefer bedöms ha större vana att behandla manöverkrigföringi teoretisk framställning. Säkerheten i slutsatserna begränsas av brister i antalet svar, särskilt bland deutländska cheferna. Sammantaget kan ingen större skillnad styrkas mellan svenska och utländskachefers uppfattningar. / The Swedish Armed Forces have the recent years started a tour along theroad of Peace Support Operations. The political masters have pointed out theneed for increased interoperability with other countries. The success oftechnical interoperability is relative easy to measure.The purpose of this essay is to assess if Swedish Commanders have similaropinions as their foreign counterparts about the importance of central keywordswithin Military Theory when it comes to Peace Support Operations. This hasbeen analysed with a comparative method.The essay begins with an introduction to Maneuver Warfare and a creation ofan analytic tool. In the following the used method is presented. To sampledata for the analysis an inquiry was created and distributed to Swedish andforeign Commanders. The answers of those have been analysed by either theanalytic tool for open questions or a statistic tool for closed questions. Theanalytic tool has also been used to analyse Swedish and NATO Allied JointDoctrine.The results from the different analysis of Swedish and foreign Commandershave been brought together in a final analysis. The main conclusion from theanalysis is that Swedish Commanders have the same view as theircounterparts regarding the importance and meaning of central keywordswithin the Military Theory.The essay points out some differences when it comes to individual keywords.The foreign Commanders expressed Surprise more important in Peace-Enforcement Operations than Swedish Commanders. The same pattern wasfound for Mobility in Peace-Keeping Operations whereas SwedishCommanders expressed Protection as more important in Peace-KeepingOperations. Foreign Commanders appeared also to handle writing aboutManeuver Warfare in an easier manner.All conclusions were seen, and moderated, in the light of the quite fewanswers that were analysed, especially among the Foreign Commanders. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

<p>Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:</p><p>Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? </p><p>Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.</p><p>Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden,<em> förstärka det förväntade, </em>ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som <em>förtegenhet</em> och <em>handlingskraftig ledning</em> m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, <em>slå oväntat</em> som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som <em>snabbhet</em> och <em>slå mot avgörande punkter</em> m fl.</p>

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

No description available.

Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns. Ofta är detprocesserna inom sjukvården som ger upphov till variationer som inte hanteras elleruppmärksammas, vilket leder till ett ojämnt patientflöde. En målsättning för sjukvården är att haen hög och balanserad användning av resurser utan toppar och dalar, vilket är viktigt föreffektiviteten men även för att få en bättre arbetsmiljö med jämnare arbetsbelastning. Inomindustrin är variationen på produktionsunderlaget mycket låg till skillnad från sjukvården, därpatienters hälsotillstånd kan variera mycket. Utmaningen är att designa och styra system medacceptabla nivåer av flexibilitet för att klara av den naturliga variationen som inte finns i sammautsträckning inom tillverkningsindustrin. Inom vården är uppfattningen om hur stor osäkerhetdet finns i miljön ofta överdriven vilket försvårar effektivt utnyttjande av resurser och ävenorsakar förseningar. Även om varje enskilt patientfall har sina karaktärsdrag som kräverbehandling utifrån dess förutsättningar är det viktigt att notera att patientfallen som populationeller grupp kommer att vara normalfördelade, vilket medför att det går att planera ellerprognostisera utifrån hela patientgruppen.Att på ett grundläggande sätt förstå patientflödet och verksamheten är viktigt för att kunnaidentifiera och beskriva problem för att sedan åtgärda dem. Av denna anledning genomfördestre olika empiriinsamlingar där interndata från datasystem samlades in, semistruktureradeintervjuer hölls samt en tidsstudie på operationssalar genomfördes. Interndatamaterialetanvändes för att beräkna nyttjandegrad, genomloppstid och leveranssäkerhet, vilket gav endjupare insikt hur verksamheten fungerar och presterar. Intervjuerna syftade till att undersökainformationsflödet samt olika yrkeskategoriers informationsbehov och tidsstudien användes tillatt se hur mycket aktiviteterna på operationssalen varierar i tid. Tidsstudien möjliggjorde ocksåför identifiering av onödig väntetid på operationssal.Studien syftade till att ta fram åtgärdsförslag för att få ett jämnare och stabilare flöde avthoraxpatienter. Det stora problemet som försvårar flödet är alla de variationer Thorax-Kärlkliniken upplever, på grund av detta har studien fokuserat på hur variationer kan hanterasoch elimineras. Lösningen på problemet har identifierats till att utarbeta en rimlig och pålitligplanering av daglig verksamhet, vilket har resulterat i följande åtgärdsförslag: Beräkna genomloppstider på vårdavdelningen Thiva Prognostisera akuta patientfall Fastställa operationstider Hantera variationer på operationssal Standardisera möten Fatta beslut tidigareDen förutbestämda operationsplanen ändras ofta på Thorax-Kärlkliniken och beslut tenderar attta i sista stund. Detta leder till dålig framförhållning gällande patientförflyttningar ochoperationsstarter, vilket medför kontinuerlig problemlösning och mycket kommunikation bådeinom och mellan de olika avdelningarna. Planeringens pålitlighet skulle kunna ökas om beslutfattades tidigare istället för att skjutas upp till ett senare tillfälle. Detta skulle leda till tydligarekommunikation samt att personalen skulle ha något att arbeta mot och inte arbeta enligt en plansom byggs upp under dagen. Detta skulle betyda ett minskat behov av att hela tiden vara flexibel.Osäkerheten i verksamheten skulle också kunna reduceras genom att ta fram en plan som på ettbättre sätt tar hänsyn till nuläget. Det skulle öka rimligheten i planeringen och verksamhetenskulle inte behöva stå ut med en lika hög grad av variationer och ändringar av den dagligaplaneringen. Det är viktigt att de möten som hålls har ett syfte och att de utnyttjas tillbeslutstagande och diskussioner om den dagliga planeringen. Genom att så tidigt som möjligtfatta ett beslut och sedan kommunicera ut information till berörda personer skulle förbättraframförhållningen. Ökad framförhållning skulle betyda att behovet av flexibilitet minskar samtatt pålitligheten ökar då osäkerheten reduceras.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning –teknik, människa och metod– i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Forskare är överens om att kombinerade vapen bidrar till framgång i krig. Det finns däremot en motsättning då många menar att teorin om kombinerade vapen främst är giltig på taktisk nivå och färre som menar att kombinerade vapen kan återfinnas på alla krigföringsnivåer. Teorin om kombinerade vapen är framtagen i en taktisk kontext av en tidigare amerikansk arméofficer, Robert Leonhard och består av tre principer, kompensationsprincipen, dilemma-principen och förskjutningsprincipen. Syftet med denna uppsats är att pröva validiteten i teorin om kombinerade vapen och hur den kan förklara framgång på operativ nivå. Detta görs genom att först operationalisera teorin för att bli mätbar på operativ nivå och sedan pröva den genom en fallstudie där två fall, Yom Kippur-kriget 1973 och Irakkriget 2003, studeras. Dessa två fall möjliggör en prövning av teorin både ur försvararens och anfallarens perspektiv vilket är intressant då teorin har en offensiv karaktär. Undersökningens resultat visar att teorin kan förklara framgång på operativ nivå genom att kombinerade vapen skapar en förskjutning av motståndaren så att denne måste flytta sig från sin starka position och blir därmed sårbar, vilket i sin tur leder till att motparten kan uppnå sina operativa mål.

När det föreligger ett hot om angrepp via havet är förmågan till kustförsvar vitalt. Kustförsvaret ska verka i en utmanande stridsmiljö där elementen hav, luft och land möts. Genomförande av kustförsvar samlas normalt under begreppet kustförsvarsoperationer. Forskningsläget pekar på att förmågan till kustförsvar är viktigt för en kuststat, samtidigt är det konceptuella teoretiska ramverket för dess genomförande outvecklat. Ur ett manöverteoretiskt perspektiv utgör kombinerade vapen en generell konceptuell metod avseende genomförande av strid. Undersökningens syfte utgörs av att utöka den förståelsen för hur framgång i kustförsvarsoperationer kan förklaras genom tillämpning av kombinerade vapen. Forskningsdesignen är konstruerad såsom en jämförande fåfallsstudie, med olika utfall. Undersökningens analysenheter består av två empiriska fall, kustförsvarsoperationerna vid Salerno 1943 respektive Falklandsöarna 1982. Resultatet pekar på ett samband mellan tillämpning av kombinerade vapen och graden av framgång i kustförvarsstriden. Resultatet pekar också på att dessa principer ofta, men inte alltid, är interrelaterade mellan varandra och att det finns ett samband mellan förmågan att exploatera en vunnen framgång och dess varaktighet och effekt. Generalieringsambitionen avseende resultatet måste betraktas utifrån att endast två fall som undersökts. Detta medför att fler empiriska prövningar på fall av kustförsvarsoperationer kan utgöra förslag för fortsatt forskning.