De agila projektmetoderna har använts i stor utsträckning under de senaste åren som ett sätt att motverka svagheterna med traditionella metoder. Men studierna visar att införandet av varken agila - eller traditionella metoder är effektiva i stora organisationer när det gäller stora och komplexa IT-projekt. Stödet för integrering av agila- och traditionella projektmetoder fortsätter därför att växa inom den akademiska litteraturen. Det finns för lite forskningar som beskriver hur en hybridmetod ska införas i stora och komplexa IT-projekt. Denna rapport tar fram en detaljerad projektstyrningsmodell som kommer att integrera den traditionella och agila metoden med hjälp av hybridmetoden. Rapporten beskriver även roller och möten behövs. Det används ett stort urval av vetenskaplig litteratur för att förstärka den detaljerade projektstyrningsmodellen. Den kvalitativa metoden används och intervjuer görs med respondenter från två stora organisationer; en myndighet och ett konsultbolag. Sammanlagt tretton personer intervjuas med roller som projektledare, scrummaster och produktägare. Resultatet av denna studie är ett förslag på en detaljerad tragil projektstyrningsmodell med roller och möten som behövs för att kunna uppnå en högre andel lyckosamma IT-projekt. Den tragila projektstyrningsmodellen kan användas av stora organisationer som bedriver stora eller komplexa IT-projekt. Slutsatsen är att organisationerna kan anpassa projektstyrningsmodellen efter behovet eftersom varje organisation och IT-projekt kan vara unikt.

Vi lever i ett av världens mest jämställda länder och idag är det viktigt att båda könenbehandlas lika och har samma förutsättningar. Trots detta är det männen som är i majoritet ichefspositionerna inom upplevelseindustrin. Uppsatsens syfte är därför att undersöka ochanalysera vad som gör att upplevelsebranschen domineras av manliga chefer samt undersökaom kvinnor har samma förutsättningar som män att nå höga positioner när de besitter sammakompetens.Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med åttakvinnliga VD och avdelningschefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjlighet att svaradjupgående och öppet på våra forskningsfrågor. I den teoretiska referensramen behandlasämnen som organisationskultur, kön och ledarskap för att kunna få ett svar på frågan; varförär det inte jämställt på de högre ledarskapspositionerna i upplevelseindustrin?Vi har dragit slutsatsen att kvinnor och män inte har samma förutsättningar för att nå dehögsta chefspositionerna. Det är en lång väg kvar innan det blir ett könsneutralt tänk när manbeslutar om vem som blir tilldelad de högsta chefspositionerna. Trots detta är det tydligt attföretagen under de senaste 10 åren har börjat tänka på jämställdhet och insett att kompetensoch kunskap är viktigare än vilket kön man tillhör. / Sweden is a leading country in the world when it comes to equality between the sexes, and inthis time and age, it’s important that men and women are being treated equally and have thesame preconditions in the experience industry. Even though, in Sweden there is a majority ofmen in manager positions in the experience industry. The purpose of this thesis is to examineand analyze why the event industry is dominated by male executives, and to examine ifwomen have the same preconditions as men to reach the higher ranked positions, whenpossessing a similar level of competence.The thesis is based on a qualitative study method through semi-structured interviews witheight female CEO:s and department heads since, we wanted the respondents to have thepossibility to answer in depth as well as openly to our research questions. Within thetheoretical framework, issues such as culture within organizations, gender and leadership arebeing treated in order to answer the question; why isn’t there equality in the executivepositions in the experience industry?We have come to the conclusion that women and med does not have the same preconditionsto reach the higher ranked positions in the event industry. There is a long way to go beforethere will be a gender-neutral way of thinking in the appointment process of new managerialpositions. Despite this, it’s clear that companies during the past ten years have been starting totake equality more into consideration, and that they have realized that competence andknowledge is more important than your sex.The study is written in Swedish.

Begreppet organisationsdemokrati har gett upphov till en uppsjö av tolkningar, vilka inte sällan varit motstridiga. Medan en teoribildning ser en symbol för organisationsmedlemmens rätt till medbestämmande ser en annan ett retoriskt grepp att nyttja för den organisationsledning som önskar ökat medlemsengagemang. Oavsett angreppssätt tenderar emellertid den organisationsdemokratiska praktiken att uppfattas som oförmögen att leva upp till de högt ställda idealen. Med hänvisning till att sådana slutsatser dragits mot bakgrund av en viss förförståelse för organisationsdemokratins avsikter ämnar följande studie även undersöka vilka idéer som konstituerar ett organisationsdemokratiskt anspråk. Först därefter menar författarna att en analys av idéernas praktiska förutsättningar blir meningsfull. Studien riktar uppmärksamhet mot en ideell intresseorganisation som har en uttalad demokratisk ambition. Med utgångspunkt i bland annat organisatoriskt deltagande, managementteori, och politisk teori har en kvalitativ tematisk analys av intervjumaterial genomförts. Studien gav upphov till slutsatsen att även om den organisationsinterna tolkningen av begreppets beskaffenhet kan reduceras till ett behov av regler och principer, kan de svårligen omsättas i en praktik. Svårigheten tolkas som ett resultat av att vissa komponenter i den organisatoriska konstruktionen, som strider med de demokratiska idéerna, inte är förhandlingsbara.

Mikroregionala nätverk är, jämfört med exempelvis industriella- och leverantörsnätverk, ett outforskat område. Denna studie har studerat fenomenet mikroregionala nätverk närmare och hur denna typ av nätverk påverkar småföretagare. Studien är upplagd som en fallstudie av nätverket på Drottninggatan i Uppsala där data samlats in genom intervjuer. Fokus har varit de resultat som kommer ur nätverket och hur de relaterar till tidigare forskning på småföretagarnätverk och påverkan av den geografiska dimensionen. För att studera motivationen bakom nätverket har även teoretisk bakgrund rörande organiska och konstruerade nätverk samt virtuella organisationer använts. Resultatet visar att nätverket bildats organiskt baserat i behov kopplade väldigt starkt till den geografiska platsen på vilken nätverket verkar. Det visar också att resultaten uppstår av dels riktade insatser men även spontant genom relationerna i nätverket. Det har också visat sig att villigheten att prioritera resurser till nätverket är starkt påverkat av yttre hot, primärt kopplat till den geografiska platsen.

<p>Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare. De aktörer som vi studerar är företrädare för frivilligorganisationer, brukarorganisationer, fackförbund, politiker och tjänstemän i Växjö kommun. Fokus är på verksamhet kring äldre och personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att frivilligorganisationer riskerar att gå från att vara en röst till att utföra service, särskilt när samhällsekonomin är dålig. Frivillig-organisationernas roll som komplement och icke-offentliga alternativ är de flesta av våra intervjupersoner överens om. Ingen av de olika aktörerna vill se frivilligorganisationerna som ersättare men det är en svår gränsdragning där det krävs en ständig dialog.</p>

<p>Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.</p>

<p><p>I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning. Att på detta sätt begränsa tillträdet till att endast gälla de redan etablerade partierna konstateras emellertid vara tveksamt utifrån grundlagarnas krav på lika behandling av olika politiska grupper.</p></p>

Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 11.5px 'Times New Roman'} Denna uppsats syftar till att undersöka hur en ideell organisation arbetar med kommunikation gentemot sina intressenter samt vilka utmaningar som de förknippar med detta. Befintlig forskning gällande kommunikationsstrategier fokuserar framförallt på kommersiella organisationer, varför avsikten med studien har varit att bidra med en ökad förståelse för hur ideella organisationer arbetar med kommunikation idag. Undersökningen sker i form av en fallstudie på den svenska ideella organisationen Cradlenet, vars mission grundar sig i den gemensamma övertygelse att övergången från en linjär ekonomi till cirkulär ekonomi är ett måste för en hållbar samhällsutveckling. Det empiriska materialet erhölls genom intervjuer med fem respondenter som är aktiva inom olika delar av Cradlenets nätverk och som har en nyckelroll i organisationens kommunikationsarbete. Undersökningen visar att kommunikationsarbetet skiljer sig något mellan de olika nätverken, varför en gemensam kommunikationsstrategi bör tas fram i syfte att effektivare koordinera organisationens kommunikation. Det är framförallt resursbrist, i form av tid och personal, som begränsar Cradlenets kommunikationsarbete idag. Vidare identifierades en balansgång mellan att värdesätta en bred målgrupp och segmentera sina målgrupper för att effektivare kunna hjälpa sina intressenter att övergå till en cirkulär verksamhet.

Fuengirola är en stad som är belägen på den spanska solkusten. Sedan 60-talet har staden lockat till sig utlandssvenskar och med åren har allt fler utlandssvenskar valt att bosätta sig i området. Bland de bosatta utlandssvenskarna benämns Fuengirola som svenskkolonin och senare år har även allt fler svenskdrivna organisationer anslutit sig till området för att driva sina verksamheter. Det är ett uppmärksammat fenomen att staden blivit ett centrum för svenskar och svenskdrivna organisationer. Denna uppsats ämnar till att undersöka fenomenet i Fuengirola utifrån ett klusterperspektiv. En fallstudie har genomförts där intervjuer med sex stycken svenskdrivna organisationer samt tolv stycken bosatta utlandssvenskar gjorts. Studien visar att särskiljande karaktärsdrag från de fyra olika klustertyperna näringslivskluster, teknikkluster, etniskt kluster och turismkluster återfinns i Fuengirola. Det kan således även konstateras att det är ett klusterliknande fenomen i Fuengirola.