Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt. Syftet är att undersöka hur stadsutvecklingsprojekt kan organiseras och styras för att främja samverkan och lärande mellan kommunala förvaltningar. Uppsatsen besvarar följande frågeställningar: vilka hinder finns för samverkan och organisatoriskt lärande inom stadsförnyelseprojekt och hur kan de hanteras? Hur kan stadsförnyelseprojekt styras och organiseras för att främja samverkan och organisatoriskt lärande?Uppsatsens teoretiska och empiriska undersökning visar att svenska kommuners styrning och organisering både främjar och är ett hinder för samverkan och lärande för stadsutveckling. Kommunala förvaltningar utmärks av mål- och resultatstyrning, vilken inte alltid ger utrymme för förvaltningarna att gemensamt ta sig an komplexa stadsutvecklingsproblem. Hållbarhetsdiskursen visar på att gemensamma insatser är effektivare för att skapa ett helhetsgrepp om stadens utmaningar i ett långsiktigt perspektiv. För att det ska skapas en gemensam förståelse och kunskap för de utmaningar som staden står inför kan idéstyrning främja en gemensam berättelse om vad som är en hållbar stad. Då skapas en grund för förhandling om intressekonflikter och olika beroendeförhållanden som finns mellan förvaltningarna.Uppsatsens undersökning visar att det saknas verktyg för förvaltningarna att implementera den kunskap och de nya arbetssätt som skapas inom olika satsningar eller projekt för stadsutveckling. Projekt och särskilda satsningar på stadsutveckling kan fungera som arena för olika förvaltningar och aktörer att mötas. Där kan de gemensamt skapa en förståelse för och en kunskap om hur de kan bidra till en hållbar utveckling, gemensamt och i sin ordinarie verksamhet. Detta kräver forum som verkar gränsöverskridande och som främjar organisatoriskt lärande. Detta betyder att det behövs en öppenhet för ny förståelse och kunskap, på olika nivåer – hos individen, gruppen och organisationen. Det handlar om att ifrågasätta rådande samhällsstrukturer och samtidigt förhålla sig till dem för att kunna verka för en förändring på sikt. Men framför allt för att kunna ta sig an stadens utmaningar idag.En ideal form av organisering för stadsdelsförnyelse har visat sig vara samverkan genom nätverksstyrning. Vilken innebär att nätverkets deltagare är ömsesidigt beroende av varandra i fråga om resurser och strategier för genomförande av utvecklingsinsatser. Genom nätverksstyrning som koordineringsinstitution skapas förutsättningar för deltagarna att gemensamt formulera de utmaningar som de står inför och formulera åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv.Utifrån den teoretiska och empiriska undersökningen har normativa principer för styrning och organisering som främjar samverkan och organisatoriskt lärande formulerats. Hur ett stadsdelsförnyelseprojekt kan styras och organiseras i praktiken beskrivs i den projektplan som redovisas i uppsatsen. Projektets olika moment utvecklas ytterligare i Samverkan och lärande – en processbeskrivning (se Bilaga 1). Projektet kan fungera stöttande och vägledande i förvaltning av kunskap genom samverkansnätverk. / This thesis examines how cross-administrative planning and administration can contribute to sustainable urban development, and how government and organization of urban renewal projects can promote governance and organizational learning. This is of interest when a discourse for sustainable urban development is applied on Swedish municipalities as organizations. It has long been known that Swedish municipalities are characterized by fragmented administrations and sectorization, which is described as a hindrance to sustainable urban development. A common administration of the city’s resources, which is necessary for urban development, requires a basis for cross-sectorial governance. There is also a need to create conditions which enable knowledge dissemination between different administrations and professions as well as between different urban development projects. The aim is to examine how urban development can be organized and managed in order to promote governance and learning between municipal administrations. The thesis answering the following questions: what are the obstacles for governance and organizational learning in urban renewal projects, and how can they be managed? How can urban renewal project be managed and organized to promote governance and organizational learning?The theoretical and empirical review in this thesis shows that the government and organization of Swedish municipalities both promotes and hinders cooperation and learning within urban development. Municipal administrations are characterized by result-oriented management, which does not always allow for the administrations to jointly undertake complex urban development problems. The discourse for sustainability shows that joint efforts are more efficient for creating a holistic approach to the city’s long-term challenges. In order to create a common understanding and knowledge about the challenges facing the city, idea-oriented government may aid in reaching a common concept of what defines a sustainable city. This creates a basis for negotiations concerning conflicts of interest and the dependencies that exist between the administrations.The review shows a lack of tools within the administrations for implementation of the knowledge and new processes developed within different ventures and projects for urban development. Projects and ventures may work as an arena where different administrations and other actors can meet. Such an arena may allow them to jointly reach an understanding and knowledge about how they can contribute to a sustainable development, both jointly and within their own fields. This requires a forum which acts across boundaries, and which aids organizational learning, which in turn requires an openness for new understanding and knowledge on different levels – for the individual, the group, and the organization. It comes down to questioning existing social structures, while also relating to them in order to be able to work for long-term change. But, most importantly, to be able to face the current challenges for the city.Network governance has been shown to be an ideal form of organization for city district renewal. This entails a network of participants who are mutually dependent on each other in terms of resources and strategies for implementation of development efforts. Through network governance as a coordinating institution, prerequisites are created for the participants to be able to jointly define the challenges they are facing, as well as the needed measures, from a holistic perspective.From the theoretical and empirical review, a set of normative principles for government and organization which benefit governance and organizational learning have been derived. The project plan outlined in the thesis illustrates how a city district renewal project may be government and organized in practice. The various stages of the project are further discussed in Samverkan och lärande – en processbeskrivning (see appendix 1). The project may serve as support and guidance for administration of knowledge through a governance network.

Med en strävan att förbättra verksamheter, öka kundnöjdhet och effektivisera resursförbrukningen kan företag ta steg mot att bli ISO-certifierade enligt ISO 9001:2015, en internationell standard för kvalitetsledningssystem som utgår från kundfokus, processinriktning och medarbetares engagemang bland annat. Processinriktningen kan ofta kallas processorientering eftersom organisationer genom denna inriktning utvecklar processer och verksamheter med ett helhetsgrepp utifrån önskan att skapa värde för kunder och intressenter och därför orienterar sig och utvecklingen runt processer.  Denna studie genomfördes i samarbete med ett fallföretag som strävar efter att bli ISO-certifierade och till hög grad processorienterade. Syftet med studien var att undersöka hur en processorientering kan bidra i strävan att bli ISO-certifierade enligt ISO 9001:2015. Med utgångspunkt i nulägesprocesser har en workshop hållits på företaget för att diskutera förbättringar av processerna och fem personer i företaget har sedan intervjuats för att ha bidra till ett underlag kring deras uppfattningar om processinriktningen och som grund för analys mot innehållet i den teoretiska referensramen.  Undersökningsfrågorna har besvarats efter analys av den information som framkom ur intervjuerna och workshopen. Det som framgår av studien är att processorientering kan bidra till strävan att bli ISO-certifierade genom att processbeskrivningar som är väldefinierade blir en utgångspunkt för diskussioner kring svagheter i processerna. Processbeskrivningar som används på ett balanserat sätt, utan att hämma medarbetares driv att utvecklas och tänka själva, kan främja arbetet i verksamheter.  När medarbetare inte hämmas utan snarare lyfts genom den gemensamma processen att utveckla verksamheten som ingår i processorienteringen kan både medarbetare och chefer utvecklas och lära mer, individuellt och gemensamt, i syfte att hitta bättre och effektivare sätt att bedriva arbetet och för att öka kundnöjdhet. Ett sådant gemensamt och individuellt lärande kräver ofta förändringar av företagskulturen. Kulturen tar en ny riktning, mot att påvisa betydelsen av utveckling och lärande och ökad kundnöjdhet för verksamhetens överlevnad, genom att ledare ändrar beteenden, mål och mätetal – för ökad kvalitet, produktivitet och bättre nyttjande av mänskliga resurser.

En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet. / Important arenas for interaction on critical interfaces (sales – design – production) in industrial firms are the various meetings where groups come together around a common task. The purpose of this dissertation is to contribute knowledge about the interactions that occur within and between work groups in their handling of their tasks in small industrial companies (SME’s) and the significance of these interactions on learning and effectiveness. The thesis focuses especially on the following questions: 1. What characterizes the interaction within and between work groups as they are expressed in various meetings? 2. What factors facilitate and hinder the interaction within and between work groups? 3. What are the consequences of different kinds of interaction regarding learning and effectiveness in work groups and in organizations? The study takes a critical realistic perspective on learning in organizations and is based on previous studies on learning, communication and effectiveness in groups and organisations. The study was conducted during 2008-2010 and used a qualitative and interactive approach. The collection of data was based on interviews, observations of video filmed meetings and on questionnaires. The analysis moves between two levels: interaction within groups and between groups at an organizational level. The interactions within and between groups were analysed based on contextual factors in order to understand whether different communication patterns were related to different types of learning and effectiveness. A rationalistic concept of effectiveness was challenged in favour of a humanistic approach where learning is an important aspect. Three major conclusions were drawn: Effectiveness presupposes that patterns of communication and management are tailored to the task at hand – performance or development. Feedback and links between groups need revision and steering to facilitate interaction. Discrepancies (contradictions, conflicts and disturbances) that are made visible in the organization may lead to development. Those remaining in the hidden disturb the performance.

This thesis aims to develop meanings of sustainable programme development. Policies are often introduced to solve societal problems identified by a government agency or some other organization. In order to realize the intentions behind the policy it is common that one or several policy driven projects are funded with large sums of money. By funding policy driven projects, the funding organizations expect that the projects can support a sustainable change of practice that can solve or at least decrease the societal problem. Research shows that policy driven projects and programmes often fail to realize the intentions behind poli-cies. Hence, it is uncertain to what extent policy driven projects contribute to a sustainable change of practice.

<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

No description available.

Bakgrund: Lärande betraktas idag vara av hög relevans när det gäller organisationers utveckling och konkurrenskraft på marknaden på grund av den snabbt föränderliga omgivningen. I en lärande organisation ses lärandet som ett medel för att skapa en förändringsbenägenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lärande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnå detta. Syfte: Studien har ett tvådelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lärande med avseende på såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktäriserar lärandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lär. För det andra syftar den till att lämna rekommendationer som bidrar till förbättringar av lärandet. Metod: För att besvara vårt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer på äldreboendet Rosen. Studien har haft en induktiv ansats då empirin ligger till grund för valet av teorier. Slutsats: Genom studien har vi identifierat såväl formellt som informellt lärande i verksamheten. Fokus från organisationen ligger främst på det formella lärandet medan medarbetarna efterfrågar möjligheter att lära genom praktiska övningar. Vidare används möten som en viktig arena för att utbyta kunskaper och erfarenheter. En stor del av arbetet på Rosen handlar om att följa rutiner, minimera avvikelser och säkerställa att de givna ramarna efterföljs. Det finns små möjligheter för medarbetarna att förändra eller ifrågasätta de förutsättningar som styr arbetet och verksamheten. Vidare anser vi att de värderingar och normer som finns i verksamhet styr och vägleder medarbetarna vilket kan begränsa lärande- och kunskapsmöjligheter. / Background: Learning is today considered to be of high relevance in terms of organizations' development and competitiveness in the market due to the rapidly changing environment. In a learning organization, learning is seen as a means to create a propensity for change within the organization, create innovation, adapt to the environment and to create competitive advantages. There is no agreed definition of organizational learning, nor how organizations act or should act to achieve this. Aim/purpose: The study has a dual purpose: First, it aims to examine the structure of organizational learning with respect to both planned and unplanned activities. This in order to see what characterizes learning and how activities can help employees to learn. Secondly, it aims to make recommendations that contribute to the improvement of learning. Methodology: To answer our purpose, a qualitative case study was conducted through semi-structured interviews and observations at the elderly housing Rosen. The study had an inductive approach where empirical data is the basis for the selection of theories. Conclusions: Through the study, we have identified both formal and informal learning activities. The focus from the organization is primarily on formal learning while employees are demanding opportunities to learn by doing. Meetings are an important arena for the exchange of knowledge and experiences. A big part of the tasks at Rosen involves following procedures, minimize deviations and ensuring that the terms of reference is followed. There is little if any room for the employees to review or question the prevailing situation and conditions that govern the work and operations. We believe that the organizations values and norms controls and guides the employees which can limit learning and knowledge opportunities.

En viktig arena för samspel kring känsliga gränssnitt (marknad – konstruktion – produktion) i industrin är olika möten där arbetsgrupper kommer samman kring uppgifter. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om samspel som sker inom och mellan arbetsgrupper i deras hantering av uppgifter i mindre industriföretag (SME) och vilken betydelse samspelet har för lärande och effektivitet i verksamheten. Studien har närmare bestämt fokus på följande frågeställningar: 1. Vad karaktäriserar samspelet inom och mellan arbetsgrupper som det kommer till uttryck i olika möten? 2. Vilka faktorer underlättar respektive försvårar samspelet inom och mellan arbetsgrupper? 3. Vilka konsekvenser får olika typer av samspel för lärande och effektivitet i arbetsgrupper och i organisationer? Studien utgår från ett kritiskt realistiskt perspektiv på lärande i organisationer samt tidigare forskning om lärande, kommunikation och effektivitet i grupper och organisationer. Studien genomfördes under perioden 2008-2010 och var upplagd utifrån en kvalitativ och interaktiv forskningsansats. Datainsamlingen baserades på intervjuer, observationer av videofilmade möten samt frågeformulär. Analysen rör sig mellan två nivåer: samspel inom grupper samt mellan grupper på organisationsnivå. Samspelet inom och mellan grupper analyserades utifrån kontextuella faktorer och med fokus på i vad mån olika kommunikationsmönster kunde kopplas till olika typer av lärande och effektivitet i verksamheten. Ett rationalistiskt effektivitetsperspektiv utmanas till förmån för ett humanistiskt perspektiv där lärandet är en viktig aspekt. Tre slutsatser dras: Effektivitet grundar sig i att kommunikationsmönster och ledning anpassas efter det behov uppgiften för stunden kräver - utförande eller utveckling. Återkoppling och personliga länkar mellan grupper behöver översyn och ledningsrutiner för att underlätta samspelet. Diskrepanser (motsättningar, konflikter och störningar) som synliggörs i organisationen leder till utveckling. De som förblir i det dolda stör utförandet. / Important arenas for interaction on critical interfaces (sales – design – production) in industrial firms are the various meetings where groups come together around a common task. The purpose of this dissertation is to contribute knowledge about the interactions that occur within and between work groups in their handling of their tasks in small industrial companies (SME’s) and the significance of these interactions on learning and effectiveness. The thesis focuses especially on the following questions: 1. What characterizes the interaction within and between work groups as they are expressed in various meetings? 2. What factors facilitate and hinder the interaction within and between work groups? 3. What are the consequences of different kinds of interaction regarding learning and effectiveness in work groups and in organizations? The study takes a critical realistic perspective on learning in organizations and is based on previous studies on learning, communication and effectiveness in groups and organisations. The study was conducted during 2008-2010 and used a qualitative and interactive approach. The collection of data was based on interviews, observations of video filmed meetings and on questionnaires. The analysis moves between two levels: interaction within groups and between groups at an organizational level. The interactions within and between groups were analysed based on contextual factors in order to understand whether different communication patterns were related to different types of learning and effectiveness. A rationalistic concept of effectiveness was challenged in favour of a humanistic approach where learning is an important aspect. Three major conclusions were drawn: Effectiveness presupposes that patterns of communication and management are tailored to the task at hand – performance or development. Feedback and links between groups need revision and steering to facilitate interaction. Discrepancies (contradictions, conflicts and disturbances) that are made visible in the organization may lead to development. Those remaining in the hidden disturb the performance.

Bakgrund: Managementkonsultbranschen har de senaste 40 åren växt kraftigt och managementkonsultens roll i organisationer tar allt större plats. Det har genererat mycket forskning kring inköp av managementkonsulter, men forskning kring utvärderingens plats i organisationers konsultanvändning är fortfarande bristande. Utvärderingar av komplexa tjänster har tidigare setts som formella processer, men det finns indikationer på att den informella utvärderingen tar mer plats i organisationer än någonsin. Idag är marknader och industrier kompetensbaserade, varpå det bör finnas intresse inom organisationer att ständigt sträva mot förbättrad prestation. Organisationer bör fokusera på kontinuerligt lärande i organisationens alla delar, vilket kanske kan stimuleras av konsultanvändning, genom utvärdering. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur organisationer utvärderar managementkonsultens arbete och på vilket sätt utvärderingen bidrar till det organisatoriska lärandet. Metod: Studien baseras på tre fallföretag som använder managementkonsulter i sin dagliga verksamhet. Studien är av kvalitativ karaktär, där data är samlad genom semistrukturerade intervjuer med inköpare och projektledare. Slutsats: Studien påvisar tre typer av utvärdering som inkluderas i organisationers konsultanvändning, den informella utvärderingen, den individuella utvärderingen samt den projektbaserade utvärderingen. Studien är bland de första av sitt slag som konstaterar den informella utvärderingens förekomst i organisationer. Vidare kan det konstateras att utvärderingen direkt kan gynna organisationers lärande, främst då information kodas och sprids i interna nätverk genom individuell utvärdering. Det kan även konstateras att lean har en negativ inverkan på lärandet genom utvärdering, då organisationer som är lean ofta väljer att inte spara utvärderingsrelaterad information. / Background: The use of Management Consultants has increased during the past 40 years and is now more common in organisations. This has resulted in much research regarding the purchasing processes of Management Consultants, but less regarding how organsiations evaluate these services. Evaluation of complex services has previously been categorised as a formal process, but today, there are indications that informal evaluations are more and more common. Moreover, industries today are highly influenced by the possession of knowledge, why organisations should find interest in continuously improved performance. Organisations should therefore focus on general continuous learning, which could be stimulated by evaluations through the use of Management Consultants. Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding how organisations evaluate the work of management consultants and how the evaluation can contribute to organisational learning. Methodology: This study concerns three cases, three organisations that include management consultants in their daily operations. This is a qualitative study, where data was collected through semi-structured interviews with both procurement managers and project managers. Conclusions: This study argues for three evaluation strategies, included in organisational use of Management Consultants, the informal evaluation, the individual evaluation and the project-based evaluation. The study is among the first to state the presence of informal evaluations in organisations. Moreover, the study argues that evaluations can favour organisational learning, principally when information from individual evaluations are crystalised and spread through organisation’s internal networks. It can be further noted that lean production can influence learning through evaluations on a negative note, since organisations who use lean often choose not to save information related to evaluations.