Syftet med studien var att undersöka hur maskulinitet uttryckte sig i chattmeddelanden mellan män involverade i organiserad brottslighet i Stockholm. Vi tillämpade en diskurspsykologisk analysmetod på ett datamaterial som bestod av 500 sidor chattkonversationer från fem slumpmässigt valda personer, vilka alla blivit dömda för brott kopplade till organiserad brottslighet inom samma brottmål. Materialet kom från krypteringstjänsten Encrochat och var del av polisens förundersökningsmaterial. Studiens resultat visade att männen å ena sidan hade ett ”horisontellt homosocialt” förhållande till varandra som kännetecknades av vänskap och omsorg. Å andra sidanvisade resultatet även att männen kunde inta ett ”vertikalt homosocialt” förhållande till varandra som karaktäriserades av ekonomisk lönsamhet och hierarki. Datamaterialet visade även hur våld och skjutvapen kunde användas av männen för att hävda sig inomgruppen och att relationen mellan männen prioriterades högre än kärleksrelationer till kvinnor. Övergripande utryckte männen olika former av maskulinitet, där dominerandeoch subordinerad maskulinitet var mest framträdande. / The aim of this study was to explore how masculinity was expressed within text messages sent between men participating in organized crime in Stockholm. Using discourse psychological analysis, we examined 500 pages worth of text conversations stemming from five randomly selected individuals, whom had been convicted of crimes related to organized crime all within the same criminal case. The data originated from the encrypted communication service Encrochat and was part of the Swedish Police Authority’s preliminary investigation protocol. The result of this study shows that the relationships between the men on one hand could be described using “horizontal homosociality” featuring expressions of friendship and care. On the other hand, the relationships could also manifest “vertical homosociality” in terms of economic profitability and hierarchy. The data also showed the usage of violence and firearms as a means for the men to assert themselves, and that the men prioritized relationshipsamongst themselves above loving relationships with women. Overall different forms of masculinity were exhibited by the men, the most prominent being dominating masculinity and subordinate masculinity.

Vi kommer i den här uppsatsen analysera Moderaternas och Socialdemokraternas kriminalpolitiska program från 2017 respektive 2018, utifrån ett ”vi och dom” perspektiv. I de flesta europeiska länder baseras segregationen på en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Språk och tal relaterat till detta förstärker och återskapar uppdelningen samt föreställningar om vitas maktövertag. Vår mening är att det leder till en strukturell rasism som gör att föreställningar om människors inneboende olika värde cementeras i gemene person och effekten blir en ökad främlingsfientlighet i samhället. Politiken har ett stort ansvar i att forma människors föreställningsvärld och det är därför intressant att analysera hur just de politiska partierna formulerar sig utifrån en föreställning om ett ”vi” och ett ”dom” i samhället. Kriminalpolitik är ett politiskt område som rör upp känslor och den allmänna debatten runt kriminalitet har i stor utsträckning kopplats till migrations- och integrationsdebatten. Analysen är genomförd med hjälp av Carol Lee Bacchis (2009) verktyg för diskursanalys; ”What’s the problem represented to be?” (WPR), vilket har hjälpt oss tydliggöra den problemformulering som partierna kopplar kriminalitet till. Vi ser i de kriminalpolitiska programmen att det finns en tydlig koppling till föreställningen om ”vi och dom” och hur stora delar av programmen är uppbyggda efter denna logik. I stor utsträckning är det de utsatta områdena som får stå för de geografiska och rumsliga platser dit ”dom” knyts och det är sedan till dessa platser mycket av problemformuleringen kopplas. Moderaterna lägger i sitt program ett större fokus på ”invandraren” som ett hot medan Socialdemokraterna lägger större vikt på begreppet ”trygghet” som svensk norm. Genomgående i programmen förstås begrepp kopplade till subjektskategorin ”invandraren” som en del av problemformuleringen kring kriminalitet och begrepp kopplade till ”svenskhet som det eftersträvansvärda. De två partierna använder sig av ett språk vilket innehåller begrepp som för gemene person är laddat med olika värderingar och underförstådda antaganden.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet. Resultaten visade att det fanns många aspekter av att kronvittna som skulle leda till problem. Det mest framträdande resultatet var bilden av det hot och våld som blir en effekt mot den person som kronvittnar, samt mot denna persons familj och vänner. Det rådde stor konsensus om att ett kronvittnessystem är farligt för människor och för med sig svåra konsekvenser. Resultaten pekar på att kriminella personer inte vill se ett kronvittnessystem införas i Sverige. / Crown witness systems have previously been discussed in Swedish politics as a possible way to fight organized crime. A crown witness, or supergrass, is a person who in return for giving information about his or her own crime or another person’s crime, is rewarded with a penalty discount. Many other countries use crown witness methods because of the positive things with doing so, but studies also show that there are problems with such a procedure. The purpose of this study is to answer the question what opinions criminals have about being a crown witness/accomplice witness within a crown witness system. The method that was used was interviews with former criminals who had experience regarding organized crime. The results showed that there are many aspects of testifying as a crown witness that would lead to problems. The most important result was that the crown witness and its family and friends would as an affect of the testimony be subjects of threats and violence against them. It was agreed that a crown witness system is dangerous for people and lead to severe consequences. The results indicate that criminals do not want to see a crown witness system be incorporated in Sweden.

Syftet med studien är att förstå hur tjänstemän inom offentlig förvaltning kan möjliggöra organiserad brottslighet. Genom att analysera fyra svenska rättsfall undersöker studien på vilket sätt offentliga tjänstemän blir till möjliggörare för organiserad brottslighet, samt vilka organisatoriska och relationella aspekter kan underlätta att tjänstemän blir till möjliggörare. Studien tillämpar en kvalitativ metodik med abduktiv ansats för att undersöka möjliggörare av organiserad brottslighet inom offentlig förvaltning. Datainsamlingsmetoden är i form av dokumentanalys som har en tematisk analysansats. Studiens empiriska underlag baseras på juridiska aktbilagor, såsom domar- och förundersökningsprotokoll. Resultatet analyseras med teoretiska utgångspunkter av byråkrati, gräsrotsbyråkrati, tillitsnätverk och strukturella hål. Studiens resultat visar att offentliga tjänstemän blir möjliggörare genom att använda sitt handlingsutrymme för att ge tillgång till sekretessbelagda uppgifter till kriminellt belastade individer. Studien indikerar att tjänstemän utvecklar personliga relationer med kriminella, vilket leder till att de använder sitt handlingsutrymme på sätt som gynnar organiserad brottslighet, och därmed bortser organisatoriska riktlinjer. Studiens resultat tyder på att tjänstemän med stort handlingsutrymme och minimal övervakning är mer benägna att engagera sig i oetiska handlingar som gynnar organiserad brottslighet. Vidare framhävs det att bristande efterlevnad av organisatoriska regler och policies, kombinerat med starka personliga relationer till kriminellt belastade personer. / The purpose of the study is to understand how public officials within public administration can facilitate organized crime. By analyzing four Swedish legal cases, the study examines how public officials become enablers of organized crime, and which organizational and relational aspects facilitate this transformation. The study employs a qualitative methodology with an abductive approach to investigate enablers of organized crime within public administration. Data collection is performed through document analysis using a thematic analysis approach. The empirical basis of the study is built on legal appendices, such as court rulings and investigative protocols. The results are analyzed based on theoretical frameworks of bureaucracy, street-level bureaucracy, trust networks, and structural holes. The findings show that public officials become enablers by using their discretionary power to provide access to confidential information to criminally charged individuals. The study indicates that officials develop personal relationships with criminals, leading them to use their discretionary power in ways that benefit organized crime, thereby disregarding organizational guidelines. The results suggest that officials with extensive discretionary power and minimal oversight are more likely to engage in unethical actions that support organized crime. Additionally, it is highlighted that a lack of adherence to organizational rules and policies, combined with strong personal relationships with criminally charged individuals, facilitates this behavior.

Avfallsbrottslighet är ett växande samhällsproblem och ett aktuellt ämne i den politiska debatten. Media rapporterar om tusentals ton av dumpat skräp och brinnande sophögar på kommunal mark över hela Sverige och avfallsbrottsligheten tillhör en av de mest lukrativa brottstyperna i världen för de organiserade kriminella nätverken. Syftet med aktuell studie är att bidra med ökad kunskap kring arbetet mot illegal dumpning av avfall hos kommuner inom Skåne län. Vidare ämnar studien undersöka utsattheten för illegal dumpning av avfall bland markägare och arrendatorer inom Skåne län. Resultatet indikerar en uppenbar problematik vad gäller den diffusa definition som råder kring vad som kännetecknar avfallsbrottslighet och i synnerhet vad illegal dumpning innebär. Studien fann att kommunerna till viss del bidrar till mörkertalet gällande brottstypen då det verkar saknas rutiner kring polisanmälan vid upptäckt av illegal dumpning. Den illegala dumpningen är ett problem och den drabbar såväl den enskilde markägaren som arrendatorn och samhället i stort i form av otrygghet och kostnader. / Environmental crime is on the rise, and it affects the society as a whole. It is present in the current political debate and media reports on thousands of tons of dumped and burning waste piles on municipal land all over Sweden. Environmental crime is one of the most profitable illicit activities in the world and criminal networks profit greatly. This study aims to contribute with further knowledge regarding the work against illegal dumping of waste focused on municipalities within Skåne county, Sweden. The study also aims to investigate landowners and leaseholders exposure to the illegal dumping of waste. The result indicates that there is an issue regarding what is to be defined as environmental crime. The same goes for illegal dumping. The study finds that the municipality is to some degree contributing to the numbers of unreported crime due to the lack of set routines regarding reporting this type of crime to the police. The illegal dumping of waste is a widespread issue and it affects both the individual as well as society as a whole, both economically as well as psychological due to its ability to cause feelings of uncertainty and vulnerability.

Studien syftade till att synliggöra eventuella samarbeten mellan företag i assistansbranschen, och mellan företag i assistansbranschen och andra företag, samt hur dessa eventuella samarbeten såg ut på branschnivå. Avsikten med arbetet var att få en djupare förståelse för hur organiserad brottslighet kan se ut när brottsligheten möjliggörs med företag som brottsverktyg. Arbetet baserades på registerdata från Inspektionen för vård och omsorg, gällande företag som fått sina tillstånd att bedriva personlig assistans återkallade, samt på information gällande dessa företags styrelser och verkliga huvudmän. Metoden social nätverksanalys användes för att studera dessa samarbeten. Vidare gjordes en deskriptiv analys av assistansföretagens samarbeten på branschnivå. Resultaten visade en låg grad av samarbeten mellan de assistansföretag som fått sina tillstånd återkallande. Däremot var styrelseengagemang i andra företag vanligt förekommande bland företrädare för dessa, framförallt i andra assistansföretag, men också i företag som ägnar sig åt juridisk- och ekonomisk rådgivning. Baserat på teori och tidigare forskning fanns goda skäl att anta förekomst av branschöverskridande brottsliga samarbeten. / The aim of the study was to highlight potential collaborations between companies in the assistance industry, and between companies in the assistance industry and other companies, as well as what these possible collaborations were like at the industry level. The purpose of the exercise was to gain a deeper understanding of what organised crime can look like when crime is facilitated by using companies as criminal tools. The research was based on register data from the Swedish Health and Social Care Inspectorate, concerning companies that have had their licences to provide personal assistance withdrawn, and on information concerning the management boards and actual directors of these companies. The social network analysis method was used to study these collaborations. Furthermore, a descriptive analysis of the assistance companies' cooperation at the industry level was made. The results indicated a low degree of cooperation between the assistance companies that had their licences withdrawn. However, board involvement in other companies was common among representatives of these companies, especially in other assistance companies, but also in companies that provide legal and financial advice. Based on theory and previous research, there were good reasons to assume the existence of cross-industry criminal co-operation.

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

En ökad problematik med barn och unga som utför allvarliga brott kopplat till organiserad brottslighet i Sverige har lett till ökade behov av myndighetsgemensam samverkan, däribland Barn och unga i organiserad brottslighet [BOB]. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa studie till att bidra med fördjupad kunskap om hur aktörer verksamma i Malmö och Södertälje kommun, som är involverade i arbetet mot barn och unga i organiserad brottslighet, upplever arbetet med målgruppen. Detta med ett särskilt fokus på samverkansarbete mot nyrekrytering. I studien jämförs upplevelserna i Malmö och Södertälje. Semistrukturerade intervjuer (n=12) genomfördes med anställda inom Polismyndigheten, olika avdelningar inom Socialtjänsten, Skolverket och Länsstyrelsen i respektive kommun och tillhörande region. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys samt relevanta delar ur organisations- och samverkansteorier. Resultatet indikerar att det finns en positiv bild av samverkan i båda kommunerna, som delvis präglas av tidigare erfarenhet av stor problematik med organiserad brottslighet vilket har framkallat ett behov av samverkan. Det framgår också av resultatet att det finns flera utmaningar och behov inom respektive verksamhet för att fortsatt bedriva ett effektivt samverkansarbete inom området. Studien har bidragit till en fördjupad förståelse för de anställdas upplevelser av arbetet, och kan användas för att vidareutveckla samverkansarbetet kring barn och unga. Vidare forskning bör inkludera flera aktörer på lokal nivå, då civilsamhälleaktörer anses ha en viktig roll i samverkan, samt studier på kommuner som har haft mindre erfarenhet av problematiken som kan andra upplevelser av samverkan. / An increase of children and youths committing serious crimes linked to organized crime in Sweden has led to a greater need for cooperation between authorities, such as Children and Youths in Organized Crime [BOB]. Considering this, the aim of this qualitative study is to contribute with in-depth knowledge of how actors active in Malmö and Södertälje municipality, who are involved in the work against children and young people involved in organized crime, perceive their work. Particular focus has been on collaborative efforts to prevent new recruitment. The study compares the experiences in Malmö and Södertälje. Semi-structured interviews (n=12) were conducted with employees within the Swedish police, different departments within Social services, the Swedish National Agency for Education and the County Administrative Board in each municipality and associated region. The study analyzed the results using thematic analysis, as well as relevant parts from organization and cooperation theories. The results show a positive attitude toward cooperation in both municipalities, which is partly characterized by previous experience of major problems with organized crime, which has created a need for cooperation. The results also illustrate some obstacles in the present work and potential areas for development in order to continue an effective collaborative work.The study has thus contributed to a deeper understanding of the employees' experiences of work, and can be used to further develop cooperation around children and youth in organized crime. Further research should include several actors at the local level, as civil society actors are considered to have an important role in collaboration, as well as studies on municipalities that have had less experience with the problem that may have other experiences of cooperation.

Företeelser som organiserad brottslighet är bland de högsta prioriterade säkerhetsutmaningarna för Sverige, EU och FN. Majoriteten av dödsskjutningarna med koppling till gängkriminalitet i Sverige sker med illegala vapen, och trots Sveriges strikta vapenlagar finns det en ökad trend vad gäller vapensmuggling som även observerats som ett problem på europeisk nivå. Kriminella nätverk utför vapensmuggling över internationella landsgränser där sociala relationer är av vikt för den organiserade verksamhetens upprätthållande. För att förebygga smuggling av vapen är det därför centralt att kartlägga nätverk samt hur relationer och strukturer bidrar till att sprida information och varor, vilket kan utföras genom social nätverksanalys. Kunskapsläget kring vapensmugglingsnätverk är svåröverskådligt och det finns ett fåtal systematiska litteraturöversikter som inkluderar vapensmuggling med applicerad social nätverksanalys som metod. Den aktuella studien ämnar därför, med hjälp av en kvalitativ systematisk litteraturöversikt på kvantitativ data, ge samlad förståelse över vapensmugglingens dynamik och struktur som vidare kan användas som stöd i vidare forskning. Den systematiska litteraturöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar som använt social nätverksanalys på vapensmuggling. Resultat visar att nätverken är dynamiska, och att strukturen avgörs av olika kombinationer av mönster och aktörer. Fyra olika former av struktur har identifierats i nätverken. Kunskapen om nätverkens olika strukturer kan vidare bidra till att identifiera centrala sårbarheter, vilket kan användas vid riktade insatser på centrala aktörer eller kluster inom nätverket vid illegala inflöden av vapen. / The phenomena of organized crime is one of  the highest priority security challenges for Sweden, the EU, and the UN. The majority of shootings with an outcome of death in Sweden involve illegal weapons. Despite Sweden's strict gun laws, there is an increasing trend in arms trafficking, which has also been observed as a problem at a European level. Criminal networks conduct arms trafficking across international borders, where social relationships are crucial for maintaining organized activities. To prevent arms trafficking, it is therefore essential to map criminal networks and how relationships, as well as structures  contribute to the distribution of information and goods. This can be achieved through social network analysis. The current level of knowledge regarding arms trafficking networks is challenging to overview, and there are few systematic literature reviews that include firearm trafficking with applied social network analysis as a method. Therefore, this study aims, through a qualitative systematic literature review of quantitative data, to provide an extensive understanding of the dynamics and structure of arms trafficking, which can further be used to support future research. The systematic literature review includes eleven scientific articles that have applied social network analysis as a method to the phenomena arms trafficking. The results show that the networks are dynamic and that their structure is determined by various combinations of patterns and actors. Four different forms of structure have been identified within the networks. Knowledge of the different structures of these networks can further contribute to identifying central vulnerabilities, which can be used in targeted interventions on key actors or clusters within the network concerning illegal weapons inflows.

Denna studie ämnar att undersöka och kartlägga det kommunala brottsförebyggande arbetet i Skåne med fokus på hur detta kan appliceras på organiserad avfallsbrottslighet. En kunskapslucka har identifierats i tidigare forskning om arbetet mot organiserad avfallsbrottslighet, vilket även framkom i denna studie gällande kommunernas brottsförebyggande arbete. Låg prioritering i det brottsförebyggande arbetet mot denna brottstyp är en bidragande orsak till ettbetydande mörkertal. Vikten av framtida strategier för det kommunala brottsförebyggande arbetet mot avfallsbrottslighet framhävs av de avsevärda miljöskador och samhällskostnader denna brottslighet medför, i kombination med förväntningar om en fortsatt expansion av den illegala avfallsbranschen. I denna studie analyseras intervjuer med kommunanställda med hjälp av tidigare forskning, rapporter och rutinaktivitetsteorin. Resultatet av studien presenterarutvecklingsförslag till det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna som kan riktas mot organiserad avfallsbrottslighet. Studien visar att det finns ett behov av tillräckliga resurser som möjliggör att de mindre kommunerna kan tillgodose mer än de grundläggande kraven för att uppfylla det brottsförebyggande arbetet. Detta är nödvändigt för att jämna ut förutsättningarna mellan de större och mindre kommunerna, då flera av de större kommunerna redan har ett brottsförebyggande arbete som nu kan utökas. Resultat av teorianalysen indikerar även att storleken på kommunernas obebodda landyta kan vara en relevant faktor vid fördelningen av resurser, då dessa områden skapar ideala brottstillfällen för dumpning av avfall och anpassade resurser ökar möjligheten för varje kommun att implementera effektiva åtgärder. Dessa resurser kan med fördel användas för att höja kompetensen inom verksamheterna, effektivisera tillsyner och stärka samverkansarbetet. / This study aims to examine and map the municipal crime prevention efforts in Skåne in an effort to see how this can be applied to organized waste crime. Previous research in the field indicates a deficiency of knowledge in crime prevention. A lack of prioritization of crime prevention efforts against this type of crime contributes to the absence of concrete statistics. Substantial environmental damage and societal costs, combined with an expected continued expansion of the illegal waste industry, strengthen the importance of future strategies for crime prevention efforts against this crime. Interviews with municipal employees will be analyzed using previous research as well as the routine activity theory, where the results of the study will include potential development suggestions for municipal crime prevention efforts that can be directed towards organized waste crime. The findings of this study indicate that sufficient resources beyond basic needs are essential to equalize the conditions between the different sizes of municipalities. The results from the theory analysis implies that the size of the municipalities' uninhabited areas could be a relevant part of the distribution of resources, this is due to the areas creating ideal crime opportunities for waste dumping. Adjusted resources to meet these needs secures every municipality's ability to implement efficient measures. These resources can be utilized effectively to enhance staff competence, conduct efficient inspections,and further strengthen the collaboration inbetween agencies.