Astma är en obstruktiv lungsjukdom som är vanligt hos både barn och vuxna. Cirka 10 procent av befolkningen (ungefär 800 000 individer) i Sverige lever idag med astma. Ungefär 6 – 10 procent av dem är barn som finns både i primärvården och i den sjukhusbundna vården. Att vara förälder till ett barn med en kronisk sjukdom är utmanande och kan påverka hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vara förälder till barn som lider av astma. Studien är en litteraturöversikt, vilken inkluderar både kvalitativa och kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Nio kvalitativa och en kvantitativ vårdvetenskaplig artikel ingår i studien. Dessa hittades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Studiens resultat visar att föräldrarnas känslomässiga påfrestningar, svårigheter med läkemedelsadministration samt barnets kroniska sjukdom kan påverka familjelivet. Resultatet beskriver även vilka strategier som kan hjälpa familjerna att hantera deras livssituation samt föräldrarnas upplevelser av vården och skolans hantering av barnets sjukdom. I diskussionsdelen tas sjuksköterskans roll som stöd till föräldrar till barn med kronisk sjukdom upp. Diskussionen betonar behovet av att förstå de individuella behoven föräldrar till sjuka barn har, inte bara förståelse för sjukdomen. Vidare betonas att det krävs ett effektivt samarbete mellan närstående (föräldrar) och vårdpersonal som uppnås genom ett delat ansvar.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande symtom hos personer med kognitiv sjukdom som en följd av att dessa personer har svårt att hantera olika sinnesintryck. Oro och ångest är plågsamma tillstånd och påverkar välbefinnandet negativt. De som till största delen vårdar personer med kognitiv sjukdom är omvårdnadspersonal. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att uppmärksamma och lindra oro hos äldre personer med kognitiv sjukdom vid demensboende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att få svar på studiens syfte. Tio anställda vid två demensboenden i södra Sverige som genomgått utbildning inom personcentrerad vård till äldre och personer med kognitiv sjukdom förde dagboksanteckningar under fjorton dagar där de noterade händelser där de identifierat oro och hur de lindrat den.  Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och bildade underkategorier som sedan delades in i kategorier. Resultat: Omvårdnadspersonalen uppmärksammar oro genom kroppsliga- och känslomässiga uttryck. De lindrar oro genom att använda sig själva som redskap, genom att tillgodose kroppsliga behov och göra anpassningar i miljön. Diskussion: När omvårdnadspersonal använder sin kompetens, ett personcentrerat förhållningssätt och är engagerade i sitt arbete lyckas de oftast lindra oro hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats: Omvårdnadspersonalens förmåga att lindra oro var framgångsrik och det verkar som att omvårdnadspersonalen fått nytta av den utbildning de genomgått inom personcentrerad vård till äldre och personer med kognitiv sjukdom. Fortsatt forskning inom området skulle kunna vara att undersöka hur sjuksköterskan arbetar i team för att särskilja kroppsliga- och känslomässiga uttryck för oro och smärta. / Background: Worry and anxiety are common symptoms in people with cognitive disorders as a result of having difficulty coping with different feelings. Worry and anxiety are distressing conditions and affect well-being. Those who care for people with cognitive disorders are mainly nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe the nursing staff's experiences of paying attention to and alleviating anxiety of older people with cognitive illness in dementia. Method: A qualitative study was used to answer the study's purpose. Ten nursing staff at two dementia residences in southern Sweden who had underwent training in person-centered care for the elderly and people with cognitive illness kept diary notes for fourteen days where they freely noted events in which they identified concerns and how they alleviated them. Data was content analysed. Meaning-bearing units were identified, condensed and formed subcategories, which were sorted into categories. Outcome: The nursing staff draws attention to worry and anxiety through physical and by adjusting in the environment. Discussion: When the nursing staff uses their skills, a person-centered approach and are engaged in their work they often succeed in alleviating the worry of people with cognitive illness. Conclusion: The nursing staff's ability to relieve anxiety was successful and it seems that the nursing staff benefited from the training they had received in person-centered care for the elderly and people with cognitive illness. Future research in this field could be to examine how the nurse work in teams to distinguish between bodily and emotional expressions of anxiety and pain.

Denna studie presenterar problematiken med att elever med åren blir allt mer tysta under sin engelskundervisning; där lärare finner svårigheter med att uppmuntra elever att prata engelska. Studien presenterar tidigare forskning som belyser möjliga anledningar till att elever blir tystare med åldern, vilket enligt forskning, kan bero på oro, dåligt självförtroende och avsaknad av en trygghetskänsla.  Syftet med denna studie var att ta reda på åk 4–6 lärares åsikter om hur mycket elever talar engelska. Denna studie syftar till att besvara frågan: Hur resonerar lärare kring faktorer som kan påverka elevers vilja inför muntlig kommunikation på engelska? Studien presenterar också hypotesen om att lärare kommer att uttrycka att det är viktigt att skapa trygghet hos eleverna. Det är viktigt för elever att upprätthålla en muntlig kommunikation under sin engelskundervisning. I resultatet framkom att lärarna resonerade kring flera faktorer som påverkar elevernas muntliga kommunikation: trygghet, oro och självförtroende. Resultatet gav också stöd för studiens hypotes, där de deltagande lärarna uttryckte att det upplevdes viktigt att skapa en trygghet hos eleverna för att de ska kunna uttrycka sig muntligt under engelskundervisningen. De implikationer som kan dras ur studiens resultat är att lärare bör ta hänsyn till elevers trygghet, oro och självförtroende. Det identifierades i resultatet att eleverna var mer villiga att prata i mindre grupper, vilket i sin tur främjar elevernas muntliga kommunikation under engelskundervisningen.

Seminario de Título entregado a la Universidad de Chile en cumplimiento parcial de los requisitos para optar al Título de Bióloga Ambiental. / Las invasiones biológicas son una de las principales amenazas para la biodiversidad en todo el mundo; una forma de entender por qué algunas especies son más invasoras que otras, es analizando sus rasgos fenotípicos (o rasgos funcionales) relevantes para el desempeño, pero en un contexto biogeográfico, o sea comparar estos rasgos entre individuos provenientes de rangos nativos y los rangos invadidos. Esta comparación puede ser considerada un experimento biogeográfico y puede servir también para estudiar el potencial evolutivo de las especies enfrentadas a nuevos ambientes. Para este trabajo se compararon dos regiones invadidas (Chile y Nueva Zelanda) con su correspondiente región nativa (California) en una especie de hierba originaria de California, Eschscholzia californica. Los rasgos a comparar fueron a) Tamaño de semilla b) Fecundidad c) Presión de propágulo y las comparaciones fueron California vs Chile y California vs Nueva Zelanda, considerando dos poblaciones locales sometidas a diferentes temperaturas ambientales (10°C y 12°C). Los resultados han mostrado diferencias entre las regiones sugiriendo que las plantas producen semillas más grandes en las regiones invadidas, teniendo relación con su origen como planta ornamental lo que podría estar dándole ventajas para invadir, para la región nativa la fecundidad pareciera ser mayor y presión de propágulo no muestras diferencias, sin embargo, las diferencias locales son aparentemente más importantes. Finalmente, el análisis de componentes principales mostró más cercanía entre nueva Zelanda y California que California y Chile. / Biological invasions constitute a biodiversity threat worldwide; One way to understand why some species are more invasive than others are to analyse their phenotypic traits (or functional traits) relevant for fitness ideally between invaded range in relation to native ranges. These comparisons can be considered a biogeographical experiment which can help to elucidate the evolutionary potential of species facing to new environments. in this study, we examined two invaded regions (Chile and New Zealand) and the native range of Eschscholzia californica, a perennial grass original to California. We compared traits such as Seed size, Fecundity and Propagule pressure and the comparisons were California vs Chile and California vs New Zealand; at each region, we considered two local populations which differ in the thermal environment: (10°C and 12°C). Our results have shown differences between the regions suggesting that the plants produce bigger seeds in the invaded regions, In opposition to our expectations, at the native range fecundity was higher and for propagule pressure there were no differences. Local differences between populations, seem to be more important to take account to phenotypic variability. Finally, the principal components analysis showed more proximity between New Zealand and California than California and Chile. / Septiembre 2019

Under 2015 i Sverige, uppskattades det finnas cirka 43 000 personer som levde med en tarmstomi. Att få en stomi kan vara livsomvälvande och det kan vara förenat med osäkerhet. Det finns olika sorter av tarmstomier där alla kan ge olika komplikationer som kan påverka personen i vardagen. Syftet är att belysa hur det är för vuxna personer att leva med en tarmstomi. Metoden som använts under examensarbetet är en litteraturöversikt där nio artiklar granskats och resulterar till litteraturstudiens resultat. Resultatet består av tre teman och sju underteman. Resultatet visar tydligt att livet med stomi är både en fysisk och psykisk process att bearbeta. Majoriteteten av stomibärarna upplever läckage och hudskador som en negativ konsekvens. En vanlig komplikation av stomioperationen är bråck, vilket påverkar den sexuella njutningen. Tarmstomin leder också till osäkerhet att vistas i sociala sammanhang, då stomibärarna upplever en rädsla att stomin ska synas. Slutsatsen är att vårdandet av personer med stomi kommer att gynnas om kunskapen ökar hos sjuksköterskorna, vilket leder till ett bättre preventivt arbete om hur det är att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Sjuksköterskor, inom kirurgisk vård, möter ofta patienter med preoperativ oro. Det finns många olika orsaker till preoperativ oro. Om den preoperativa oron inte lindras kan detta leda till försämrat tillfrisknande och ökad risk för komplikationer. Sjuksköterskor leder omvårdnadsarbetet och planerar vården i samråd med patienten. Problem: Det är av vikt att undersöka hur patienternas oro inför operation kan lindras. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro inför en planerad operation. Metod: Allmän litteraturöversikt med tre kvalitativa artiklar och nio kvantitativa artiklar. Resultat: Såväl muntlig som skriftlig och visuell patientutbildning minskade preoperativ oro, men i enstaka fall kunde informationen även öka oron. Känslomässigt stöd minskade oron och de patienter som inte fick känslomässigt stöd efterfrågade detta. Distraktion i form av musik, naturljud, avslappningsövningar samt fotovisning med och utan musik minskade preoperativ oro. Slutsats: Personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskan att lindra lidande genom att anpassa omvårdnadsåtgärderna utifrån den enskilda individens behov. Genom att arbeta förebyggande främjas hälsa och förebyggs ohälsa i vården.

Realiza pruebas de biolixiviación aplicada hacia minerales sulfurados refractarios de cobre mediante cepas bacterianas aisladas de drenajes ácidos de mina. / Tesis

Andelen äldre personer i samhället ökar och som distriktssköterska i kommunens hemsjukvård är kunskap om de äldre patienterna och deras psykiska hälsa viktig. Många äldre personer som bor hemma lider av oro och distriktssköterskan möter dessa patienter och ansvarar för omvårdnaden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors omvårdnadsåtgärder vid oro hos äldre personer i kommunens hemsjukvård. Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Åtta distriktssköterskor intervjuades, materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanfattas i 16 underkategorier och fem kategorier; identifiera orsak till oro, följsamt vårdande, delaktighet i vårdandet, läkemedelshantering och att arbeta hälsofrämjande. Resultatdiskussionen belyser vikten av att finna orsaken till oro och ett följsamt vårdande. Den äldre personens delaktighet, samarbetet mellan distriktssköterskan, anhöriga och andra professioner samt distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Slutsatsen är att de omvårdnadsåtgärder distriktssköterskorna beskrev i studien används för att minska den äldres oro i kommunens hemsjukvård. Distriktsköterskorna behöver mer kunskap och verktyg för att identifiera vad som orsakar oron, samt ett bättre samarbete med professionerna kring den oroliga äldre personen i kommunens hemsjukvård.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

No description available.