I mitten av 1900-talet skedde en radikal förändring av bostadsutvecklingen i Sverige. Förändringen kom att kallas miljonprogrammet där en miljon nya och moderniserade bostäder och bostadsområden uppfördes under en tioårsperiod. Många av dessa bostadsområden upplevs som otrygga, nedgångna och flera av dessa områden är idag segregerade. Syftet med studien är att genom förändring av miljonprogramsområdens gårdsmiljö skapa möjlighet att kunna påverka segregationen i ett område med hänsyn till bostadsområdets kvalitéer. Målet är att studera hur gårdsmiljön i ett miljonprogramsområde kan påverka segregation genom utveckling och säkerställande av utomhusmiljöns värden. Syftet och målet nås genom litteraturstudier, fältstudier och intervjuer. Resultaten från de tillämpade metoderna visar att områdena är slitna, ovårdade och torftiga. Förslag presenteras även för potentiella åtgärder. Undersökningens slutsats beskriver vikten av omsorgsfull skötsel, zonering och avskärmning i miljonprogramsområdens gårdsmiljö när integration ska möjliggöras för de boende. Dock påverkas även segregationen och integrationen av fler andra samhällsenliga aspekter och åtgärder som bör beaktas vid planerad förändring av ett segregerat område. / In the middle of 20th Century, there was a significant change in the development of housing in Sweden. The change came to be called the Million house programme, where one million new and modernized houses and residential areas were erected over a ten-year period. Many of these residential areas are perceived as insecure, run down and several are today segregated. The purpose of this study is by development of a million house programme external environment affect segregation, with reference to the quality of the residential area. The goal is to study how the external spaces in a million house programme area can affect segregation through the development and ensuring of the outdoor environment values. The purpose and goal is achieved through literature studies, field studies and interviews. The results from the applied methods notes that the areas are worn, unkempt and scanty. Suggestions are also presented for action. In conclusion, the importance of careful management, zoning and foreclosure in the million house programme areas external spaces have an impact on segregation. However, the affects of segregation and integration depends also on other societal aspects and measures that should all be considered in the planned change of a segregated area.

Ziel dieser Arbeit war eine Untersuchung zur Häufigkeit des Wechsels von Legehennen zwischen Innen- und Außenbereichen, einschließlich der Aufenthaltsdauer außerhalb des Stalles, in Relation zum Federpicken und der Beschaffenheit des Integumentes. Der Einfluss der Haltungsbedingungen und der Einfluss des Genotyps wurden untersucht. Die Gruppe, die ohne Grünauslauf war, bewegte sich signifikant häufiger zwischen dem Stall und dem Wintergarten als andere Gruppen mit Grünauslauf. Die Aufenthaltsdauer im Stall und Wintergarten war in der Gruppe ohne Grünauslauf signifikant höher als bei anderen mit Grünauslauf (GA). Hennen, denen eine große Auslauffläche angeboten wurde (10m²/T) bewegten sich signifikant häufiger zu den Außenbereichen als andere mit einem Angebot von 2,5 m²/Tier. Hennen mit einem Angebot von 2,5 m²/Tier hielten sich länger auf dem Grünland auf als Hennen mit einer Besatzdichte von 10m²/T. Die höchsten Federpickaktivitäten waren in der Gruppe ohne GA im Vergleich zu den Gruppen mit GA. Im Vergleich zu anderen Gruppen mit GA, hatte die Gruppe ohne GA einen schlechteren Gefiederzustand. LSL Hennen bewegten sich im Vergleich zu den LT Hennen häufiger zwischen Innen- und Außenbereichen. LSL Hennen hielten sich im Vergleich zu den LT Hennen länger im Wintergarten auf. Dennoch hielten sich die LT Hennen im Vergleich länger auf dem Grünland auf. Die schlechteste Gefiederbeschaffenheit wiesen LSL Hennen im Vergleich zu LT Hennen auf. Die Resultate der vorliegenden Untersuchungen weisen darauf hin, dass die Auslaufnutzung einen positiven Einfluss auf den Gefieder- und Hautzustand hat. Die untersuchten Genotypen unterschieden sich in der Häufigkeit des Ortswechsels und der Aufenthaltsdauer im Grünauslauf. / The aim of this work was to investigate the frequency of movement of laying hens between indoor and outdoor enclosures and the time hens spent outside the hen house in relation to feather pecking and condition of the integument. The effect of housing condition and the genotype were studied. Hens that were offered a large space to outside open area (10m²/bird) moved significantly more frequently to the outdoor areas than others (2.5m²/bird). Frequency of movement between poultry house and winter garden was higher in the group without grassland. Hens kept at a higher density outdoors (2.5m²/bird) spent significantly more time in this area than hens were kept at a lower density (10m²/bird) on grassland. The high rates of feather pecking are observed in the group without grassland compared to groups stocked at 2.5m² or 10m² per bird on grassland The group without grassland had poorer feather condition compared to other groups that had 2.5m²/bird and 10m²/bird on grassland Lohmann Selected Leghorn (LSL) hens moved more frequently to the outdoor enclosures compared to Lohmann Tradition (LT). But LT hens spent significantly more time on grassland than LSL.The plumage condition was worse in LSL than LT hens. It is concluded that housing conditions might have a stronger influence on the development of feather pecking than the genetic aspect. Large differences between the genotypes examined were found in respect to the frequency of movement to the outdoor areas, the time spent outside and plumage and skin damage.

The setting of Milton’s great sequel is puzzling, being called a desert and a “waste wild” (IV. 523) repeatedly and at the same time including descriptions of protective oaks and woody mazes. These conflicting descriptions conjure up several questions: In which environment does the epic take place? Because Milton is so detailed in his adaptations of biblical narrative the inclusion of trees is quite perplexing. While he does tend to expand biblical narrative quite frequently – e.g. Paradise Lost – he rarely initiates a change without just cause. The crux of this particular change centers on what this just cause could be. How does the addition of a few trees change the overall effect of Milton’s brief epic? This thesis thus attempts to find further meaning in Paradise Regained’s setting by exploring three possibilities for this just cause while uncovering what the concept of a tree/forest means in early modern England.

No description available.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningar till att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte samma förutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medan andra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever som studerar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ett ytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd för elevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap. Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie. Utifrån ett studerandeperskektiv analyseras resultaten med hjälp av Stadlers begrepp, matematikens lärobjekt, matematiska resurser och studenten som lärande aktör. Analysen görs även utifrån teorier från tidigare forskning om nätbaserad undervisning, studier utanför skoltid, motivation att studera samt elevers självbild. Slutsatser som kan dras från undersökningen är att läraren och läroboken är för eleverna de viktigaste resurserna för deras matematikinlärning. Elever med tillgång till hjälp hemma erhåller ett högre medelbetyg än vad elever som inte får någon hjälp gör. De elever som använder matteboken.se är främst elever som läser högskoleförberedande program, elever som får hjälp hemifrån samt elever vars föräldrar har högre utbildningsnivå. Elever får hjälp och stöd genom att utnyttja de olika funktionerna på matteboken.se. Elever lär sig matematik på olika sätt och det gäller för dem själva att veta hur de bör agera för att ta till sig kunskaperna på bästa sätt. Eleverna måste alltså både lära matematik och lära hur man lär matematik. / This thesis is about students' mathematics learning and how students' opportunities to succeed with math studies can be supported outside of school. All students do not have the same opportunities to study outside of school; some may get help from their parents while other students don't have that option. Matteboken.se is a tool that offers students who are studying at lower or upper secondary level alternative means for their studies in mathematics. A further aim of this degree project has thus been to examine how matteboken.se works to support students' mathematics study and which students make use of this tool. Literature studies and a survey are used as methods of this study. From a student perspective the results are analysed by using the concepts developed by Stadler regarding mathematical learning; mathematical learning objects, mathematical resources and student acting as a learner. The analysis is also being made in regards to theories from earlier research on netbased teaching, studysituations outside of school, motivation to study and students' selfimage. Conclusions that can be drawn from the study are that students see the teacher and the textbook as the most important mathematical resources for learning. Students with access to help at home receive a higher average grade than students who do not receive any help. The students who use matteboken.se are primarily students who study college preparatory programs, students who receive assistance from home and students whose parents have a higher level of education. Students receive help and support by exploiting the various features on matteboken.se. Students learn mathematics in different ways, and it is up to them to know how they should act to absorb knowledge in the best way. Students must therefore learn mathematics as well as learn how to learn mathematics.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbete består i att ge god anestesiologisk omvårdnad. Varje enskild situation ställer krav på färdigheter, kunskap och kompetens. (Gran Bruun, 2013). Att “identifiera svår luftväg”, “skapa en handlingsplan”, “bevara lugn och fokusera på uppgiften”, “tekniska färdigheter” samt “använda utrustningen” är faktorer som anestesisjuksköterskan upplevde som avgörande för att hantera en svår luftväg på ett framgångsrikt sätt (Dabija et al., 2019). För att hantera väntade och oväntade händelser upplevde anestesisjuksköterskor att klinisk erfarenhet var en avgörande förutsättning för hur praktiskt och mentalt förberedda de var för oväntade situationer. Motiv: Baserat på tidigare evidens faller det sig intressant att undersöka hur anestesisjuksköterskan upplever att hantera ofri luftväg utanför operationssalens givna kontext. Syfte: Att studera anestesisjuksköterskans erfarenhet av beslutsfattande vid luftvägshantering i samband med uppdrag utanför operationsavdelningen. Metod: Kvalitativ design användes för studien, insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer. Åtta anestesisjuksköterskor inkluderades i studien varav ett internt bortfall. Resultat: Anestesisjuksköterskan grundar sina beslut i observationer och bedömningar kring flera parametrar när de hanterar ofri luftväg på uppdrag utanför operationsavdelningen. De bedömer patientens kliniska tecken men också omgivning och förutsättningar för uppdraget, för att kunna hantera olika typer av väntade och oväntade händelser. Anestesisjuksköterskan kan uppleva en del utmaningar i form av svårigheter och negativa känslor men också utmaningar i att skapa kontroll i olika situationer. Som nyutbildad anestesisjuksköterska upplevde de att de behövde stöd i sitt beslutsfattande samt att de upplevde en del prövningar i form av oro och att vara oförberedd. Konklusion: Att vara förberedd för alla möjliga väntade och oväntade händelser beskrivs som mycket viktig. Erfarenhet i yrket underlättar förberedelser, beslutsfattande och ger en ökad trygghet i dessa situationer. För att förstå hur den nyutbildade anestesisjuksköterskan uppfattar dessa situationer vore det intressant att studera anestesisjuksköterskors upplevelser i ämnet vidare för att om möjligt utveckla riktlinjer och på det sättet stödja dem i arbetet. / Background: The nurse anesthetists’ work consists of providing good anesthesiologic nursing. Each individual situation places demands on skills, knowledge, and competence (Gran Bruun, 2013). "Identifying a difficult airway", "creating an action plan", "maintaining calm and focusing on the task", "technical skills" and "using the equipment" are factors that the nurse anesthetist experienced as crucial to managing a difficult airway successfully (Dabija et al., 2019). To deal with expected and unexpected events, nurse anesthetist feels that clinical experience was a crucial prerequisite for how practical and mentally prepared they were for unexpected situations. Motive: Based on previous evidence, it is remarkable to investigate how the nurse anesthetist experiences handling obstructed airways outside the operating ward. Aim: to investigate the nurse anesthetists’ experiences regarding decision making in airway management during assignments outside the operating ward. Methods: Qualitative design was used for the study; data collection was done with semi-structured interviews. Eight nurse anesthetists ‘were included in the study, of which one internally exulted. Results:  Show that the nurse anesthetists’ base their decisions on observations and assessments on several parameters when handling obstructed airways on tasks outside the operating ward. The nurse anesthetist may experience some challenges including difficulties and negative emotions, but also challenges in establishing control in different situations. As a newly trained nurse anesthetist, they felt that they needed support in their decision-making and that they experienced some difficulties in the form of anxiety and being unprepared. Conclusion: Being prepared for all kinds of expected and unexpected events is described as very important. Experience in the profession favors preparation and decision-making and provides increased security in these situations. To understand how the newly trained nurse anesthetist perceives these situations, it would be interesting to study the nurse anesthetists ‘experiences in the subject further to develop guidelines if possible and in that way support them in their work.

AbstractOutdoor education is a concept of the idea where you teach matters. This study asks the question of what significance outdoor education has for learning in natural science and how motivation influence the learning of the students.For young students in natural science it is important that they have the possibility to vary their environmental setting to be able to get firsthand and authentic experiences of life, nature, society and culture in its natural place, so that they can use that in their early education. A variety of how the students learn should mix between literal- and sense-based learning. Several of the studies that we have researched shows the same thing, outdoor education has an impact on the knowledge and skillset within natural science for the students. Yet it is rarely used to the extent that maybe it should within education. It does however not stop there; outside education also motivates students to learn both in the outside and inside settings.

Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

No description available.

I started the project by doing a workshop with aclassmate using a derivative of the german officeBaupiloten’s methods. The goal of the workshop was toextract their actual needs and wishes.Traditionally when asking a client “What do you want?”,they’ll be constricted by their own reality and context.Taking children as an example they would ask for moreslides or a trampoline. By using an seemingly nonconnectedand abstract task the children can expresstheir actuals needs and wishes for their enviroment.We had a group of 8, 5 year old children that we showed 9pictures of natural phenomena while telling the childrenabout the pictures to spark their imagination. Afterwardwe asked each child to pick the pictures they liked. Withthem and other material we then instructed them to“construct worlds” inside A4-boxes. During the wholeprocess speaking to the children to extract their thoughtprocess as thoroughly as possible.On top of this the concept was based on the ongoingdebate regarding the lack of outdoor areas for childrenin Stockholm as well as the pedagogies of Reggio Emiliaand Montessori. From this I derived four key points.Exploration and independence, denuded architecture,free play outside and children’s inherent creativity. / Jag startade projektet genom att göra en workshop med en klasskamrat med hjälp av ett derivat från tyska arkitekturkontoret Baupilotens metoder. Målet med workshoppen var att extrahera deras faktiska behov och önskemål. Traditionellt när man frågar en klient "Vad vill du ha?", kommer de att vara begränsade av sin egen verklighet och kontext. Ta ett barn som exempel. De skulle be om mer rutschkanor eller en studsmatta. Genom att använda en till synes icke-kopplad och abstrakt uppgift barnen kan uttrycka deras faktiska behov och önskemål för deras omgivningar. Vi hade en grupp av åtta stycken, fem år gamla barn som vi visade nio bilder av naturfenomen samtidigt som vi berättade om bilderna för att tända barnens fantasi. Efteråt bad vi varje barn att välja bilderna som de tyckte mest om. Vi instruerade dem sedan till "Konstruera världar" i A4-lådor. Under hela processen talade vi med barnen för att extrahera deras tankeprocess så noggrant som möjligt. Utöver detta var konceptet baserat på den pågående debatten om bristen på utomhusområden för barn i Stockholm samt pedagogiken i Reggio Emilia och Montessori. Från detta härledde jag fyra huvudpunkter. Utforskning och självständighet, redovisande arkitektur, fri lek utomhus och barns inneboende kreativitet.