Gymnasieskolans program är könssegregerade vilket kan resultera i att individer begränsas i sina val på grund av könsroller. För killar ses gymnasievalet som mer begränsat om de tenderar att upprätthålla samhällets maskulinitetsnormer. Syftet med undersökningen är att synliggöra killars upplevelser av att göra ett normbrytande val. Genom att lyfta fram de påverkansfaktorer som finns kan studie- och yrkesvägledare få en ökad medvetenhet för normbrytande val och stötta elever i att göra välgrundade gymnasieval. Undersökningens frågeställningar är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?  För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod där vi genomfört sju semistrukturerade intervjuer med killar som går eller nyligen har gått Vård- och omsorgsprogrammet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp: Habitus, Careership, Maskulinitetsteorin samt teorin om begränsningar och kompromisser. Ett resultat i undersökningen är att killarna valde VO för att de ville hjälpa människor vilket har sitt ursprung i deras uppväxt. Samtliga upplever idag att de är nöjda med sitt val av gymnasieprogram. Resultatet visar att förväntningarna på de som killar har varierat och att de upplevt både positivt och negativt bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer.

Omgivningen påverkar alla människor i varierande utsträckning, inte minst när ett studie- ochyrkesval fattas. Den här undersökningens syfte är att synliggöra hur sex yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning där elevens studie- ochyrkesval fattas kollektivt. Kunskap från denna undersökning skulle kunna bidra med insikteroch perspektiv på hur vägledarprofessionen kan stödja elever som befinner sig i en positiondär studie- och yrkesval fattas mer kollektivt än individualistiskt. Vår empiri belyser attföräldrar påverkar elevers studie- och yrkesval i störst utsträckning. Andra påverkansfaktorersom synliggörs i vår empiri är kompisar, lärare och sociala medier. Det framgår också attstatus har ett inflytande i val av yrke eller utbildning samt att vårdnadshavarna och elevernaibland har en bristande kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar, vilket kanresultera i mindre underbyggda karriärval. I under- sökningen använder vi oss av en kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med intervjumetoden är att följa upp medföljdfrågor där informanterna kan utveckla sina resonemang och vara mer utförlig i svaren.De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är handlingshorisont, habitus,socialt- och utbildningskapital.

Kunskapsöverföring är avgörande om en kompetensutvecklings-aktivitet är en nödvändig resurs för en organisation/företag. Tidigare forskning visar däremot att kunskap inte transfereras i den utsträckning som önskas. Till följd av detta är transfer-problem vanligt förekommande i sådana kontexter. För att reducera gapet mellan kunskap från utbildning till arbete har existerande litteratur, genom kvantitativa metoder, försökt åskådliggöra de faktorer som påverkar transfer. Med en kvalitativ hermeneutisk metodansats syftar denna fallstudie till att undersöka chefers erfarenhet av transfer från IKEAS interna ledarskapsutbildning ILEAD till deras chefsroll efter utbildningen. Att tillämpa en sådan metodansats genererar i ny förståelse om fenomenet. I denna studie möjliggör det förutsättningar att utläsa huruvida transfer sker och vad som påverkar transfer i en sådan kontext. Vidare bidrar det med kunskap till hur IKEA som organisation kan arbeta för att främja transfer i relation till ILEAD och därigenom minimera risk för slöseri av resurser. I studien används tre teoretiska utgångspunkter såsom Baldwin & Ford (1988) och Holton et al., (2000) modeller om transfer processen samt Banduras teori (1989,1997) inom det socio kognitiva perspektivet. Sex stycken semistrukturella intervjuer genomfördes via den digitala plattformen Zoom. Medverkande arbetar på samma varuhus, har gått ILEAD och var vid intervjutillfället anställda i en chefsbefattning. Samtycke medgavs att spela in intervjuerna för att vidare transkribera materialet och därefter bearbeta data för analys och tolkning. Resultatet visar att kunskap följt med kursdeltagarna från ILEAD till deras arbete som chefer. Samtidigt synliggörs ett transfer-problem som visar sig vara en förutsättning transfer. Individens egenskaper, utbildningens utformning och innehåll, stöd från chef och medarbetare och ett samspel mellan föregående delar visar sig påverka chefernas transfer. Inom forskningsfältet bidrar studien till ny förståelse för fenomenet och visar således på behov för framtida forskning. / Transfer of training from education to work is essential if a skills development activity will be considered a valuable resource to companies. Prior studies have shown that knowledge is not transferred in the anticipated extent, and that transfer-problems are commonly present in such contexts. Therefore, to reduce the knowledge-gap from education to work, existing literature in the area attempts to identify the factors that impact transfer. However, the field is mainly dominated by quantitative research. By using a qualitative hermeneutic methodology, this study aims to investigate managers’ experiences of transfer from IKEA’s internal leadership training ILEAD. A new understanding of the phenomenon is generated by applying this methodology, as opposed to what is often presented in prior studies. This study provides the framework to determine whether transfer takes place, and what affect or contribute to transfer. Additionally, this study contributes insights on how IKEA as an organization can operate to promote transfer in relation to ILEAD, and thereby reduce the risk in wasting resources. The study uses three theoretical starting points: Baldwin & Ford (1988) and Holton, Bates & Ruona, (2000) theoretical models of the transfer process, and Bandura's theory (1989,1997) within the socio-cognitive perspective. Six semi-structured interviews were held via the digital platform Zoom. Each interviewee worked at the same retail-store, attended ILEAD, and were employed in a managerial role at the time of interview. Each interviewee gave consent for recording and transcribing the interviews, which were subsequently used for analysis and interpretation. The results demonstrate that the ILEAD participants’ knowledge has carried over to their capacities in management. Simultaneously, transfer-problems are revealed which are demonstrated to be a prerequisite to transfer. Some elements which affect managers’ level of transfer include individual qualities, training structure and content, support from management and coworkers, and the interlinking synergies of these aforementioned elements. This study contributes to the field with a new understanding of the topic and additionally highlights the need for further research.

Denna uppsats påvisar ett tillvägagångssätt som en extern aktör kan tillämpa när en fastighet förvärvats med avsikt att ändra upplåtelseform. Då uppstår frågan hur de befintliga hyresgästerna skall omlokaliseras för att den nya ägaren skall ha möjlighet att verkställa sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras på påverkansfaktorer som styr hyresgästens val av ersättningslokal. Vi fokuserar även på hur hyresgästens materiella och psykologiska behov kan tillfredsställas samt hur marknadsförutsättningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frågeställningen och det material som kommer att framställas. Fastigheten Raffinaderiet 1 som ägs av JM är föremål för studien. Fastigheten ingår i ett område där industrilokaler skall ersättas med bostäder.Under arbetsprocessen har vi utvecklat en modell som visar vilka påverkansfaktorer som är viktiga för hyresgäster vid en omlokalisering. Dessa påverkansfaktorer är hyra, geografisk placering, grannar, storlek och estetisk utformning av lokalen samt arbetsmiljö. Påverkansfaktorerna redovisas individuellt och med ett genomsnittligt värde i två modeller. Förutom betydelsen av dessa måste hänsyn även tas till hyresgästens behov. För att klargöra det materiella behovet såsom kostnader, tid och resursutnyttjande måste information delges hyresgästen om omlokaliseringens inverkan. För att tillfredsställa det psykologiska behovet måste löpande information ges till hyresgästen. Slutligen måste hyresgästerna som behöver ersättningslokal se till marknadsförutsättningarna. De är begränsade utifrån det urval som finns på fastighetsmarknaden. Möjligheten för fastighetsägaren att finna en ersättningslokal som matchar hyresgästernas parametrar med marknadens utbud finns ej i dagsläget. / This essay describes the course of action an external actor may take when a piece of property has been acquired with the intension of changing the use of it. To go through with the plans the landlord has to look at where the existing tenants will go. This essay has a focus on the effects of these actions. It shows how the tenant’s material and psychological needs can be for-filled, and also what the market today looks like. This is the base for the questions and the material that is going to be shown. The case study is based upon Raffinaderiet 1 owned by JM. This property is located in an area where some industrial buildings are going to be converted into units.During this working process we have developed a model that shows which factors that are important for businesses that are going to be re-located. These factors are rent, geographical location, neighbours, size and esthetical lay-out of the premises and working environment. The factors are shown individually and with an average value in two different models. Apart from these factors there are also other parts to be taken into consideration when it comes to the tenants needs. In order to make costs, time and use of resources clear to the tenant the owner must inform the tenants regarding the effects of the re-localization. To make sure the psychologically needs are in order, there needs to be ongoing information communicated to the tenant. Finally the company to be re-located needs to look into the market situation. The company is then restricted by what the market has to offer. The possibility to find something that suits the company needs on the market today, is in this case not possible.

Forskning om förskolerektorer både nationellt och internationellt har tidigare inte varit i fokus inom forskningsvärlden. Detta trots att forskningsresultat, både nationellt och internationellt, visar på betydelsen av ledning för att förskoleutbildningen ska utvecklas. De senaste åren har forskningsintresset riktats mot förskolan eftersom det visats sig att förskolor med kvalité har en positiv betydelse för elevers resultat i den fortsatta utbildningsstegen. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om rektors ledarskap i förskolan. Mer specifikt är syftet att utveckla kunskapen om vad som påverkar förskolerektors val av ledarskapsbeteenden samt vilka ledarskapsbeteenden som rektor i kommunal förskola i en kommun beskriver att de utövar för att leda och utveckla utbildningen. Uppsatsens empiri vilar på en kvalitativ grund och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sex utbildade förskolerektorer. För att kategorisera, tolka och analysera undersökningens resultat användes två teoretiska modeller, Interaktionellt ramverk och CPE-modellen. Vid analysprocessen av undersökningens resultat framkom en komplex bild av påverkansfaktorer och ledarskapsbeteenden. Det framkommer flera olika faktorer i resultatet som påverkar vilket ledarskapsbeteende som förskolerektor kan eller behöver utöva som t.ex. krav samt mål från styrdokument och huvudman, den egna förmågan, utbildningens förutsättningar, medarbetarnas kompetens/behov, verksamhetens kultur, möten/träffar internt och externt, uppgiftens innehåll/krav och önskemål/krav/behov av vårdnadshavare. Två ledarskapsbeteenden som synliggörs i resultatet är ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa en tydlig inre organisation och ledarskapsbeteenden som syftar till att skapa trygga samt tillitsfulla relationer med medarbetarna. Slutligen diskuteras några delar av studiens resultat i relation till tidigare forskning och i förhållande till uppsatsen syfte samt frågeställningar. Ett område som diskuteras är att skapa en tydlig inre organisation som syftar till delaktighet samt utveckling för både medarbetarna och hela utbildningen. Ett annat område som diskuteras är att förskolerektor står inför en ny tid som innebär att leda en mer hierarkisk organisation som utgår från statliga styrdokument.

<p>Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.</p><p>Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.</p><p>Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen<strong> </strong>på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten <em>Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap</em> som Björn Falkevall skrev 1995<em>.</em> Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana.</p><p>Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.</p>

Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriärbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv på samhällsvetenskaplig forskning om kvinnors karriärvalsprocesser. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Den kvantitativa metoden med enkätundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras på intervjuer med sex respondenter från enkätstudien. Analys och slutsats baseras på de resultat vi fått från enkätundersökningen och de enskilda intervjuerna med stöd i lämpliga karriärvalsmetoder och teorier. Resultatet visar att orsakerna till kvinnornas karriärbyte är brytpunkter av såväl frivillig som påtvingad karaktär. Kvinnornas handlingshorisont och de brytpunkter och rutiner som de utsätts är påverkade av kvinnornas habitus, tidigare erfarenheter och var i livscykeln de befinner sig vilka styr deras beslut och deras handlingar. Vår slutsats är att kvinnornas studie- och yrkesval framför allt är ett intresse och en karriärstrategi samt en strävan att öka livskvaliteten. / The study aims to investigate the reasons underlying women's career changes through academic studies. We try to give a new perspective on women’s career choice processes in social science research. Both a quantitative and a qualitative method were used in order to answer our research questions. The two methods complement and reinforce each other while providing a more nuanced picture of the problem area. The quantitative method consisting of a questionnaire addressed a number of selected female students at StockholmUniversity. The qualitative study is based on interviews with six respondents selected from the survey. Processing and analysis are based on the results from the survey and the individual interviews with the support of appropriate career choice methods and theories. The results show that the causes of women's career changes are the turning points of either a volunteer or forced character. Women's action horizon, the turnings points and routines are influenced by their habitus, previous experiences and were they are in life. Our conclusion is that women's educational and career choices primarily are an interest and a career strategy as well an effort to increase the quality of life.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer. Dessa var läroboken, kollegorna, läroplanen, samhället, lärarens egen personlighet och eleverna. Han kom fram till att de tre förra var perifera faktorer och de tre senare var centrala sådana. Jag har använt kvalitativa intervjuer som metod, jag intervjuade sex stycken religionslärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige. Intervjuerna grundades på samma påverkansfaktorer som Falkevall använde i sin studie. Mina frågeställningar har kretsat kring dessa påverkansfaktorer samt om det går att jämföra mitt resultat med Falkevalls. Jag har inte utfört intervjuerna på samma sätt som Falkevall gjorde eftersom jag anser att det finns brister i hans utförande. Till skillnad från Falkevall argumenterar jag för att det finns två påverkansfaktorer som är mer betydande än de övriga, dessa två faktorer är kursplanen och eleverna. Jag påstår dock att det inte finns någon perifer påverkansfaktor. Jag hävdar att de lärare jag intervjuat följer de riktlinjer för lärare som finns i Lpf 94. Jag anser att mitt resultat skiljer sig åt från Falkevalls på grund av att hans tillvägagångssätt inte överensstämmer med de kvalitetskriterier som kvalitativa forskare tar hänsyn till. En annan förklaring som jag kommit fram till är att Falkevalls resultat blir missvisande eftersom han delar in och definierar påverkansfaktorerna i centrala och perifera sådana. Med en sådan indelning skapade han enligt mig ett större avstånd mellan de sex påverkansfaktorerna.

Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten. Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning.