Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition. Resultatet visar på händelser och faktorers betydelse, beroende på vart i missbruksprocessen individen befinner sig. Faktorer som har visats vara betydelsefulla är: sysselsättning, nätverk samt uppväxt. Slutsatser som kan dras är att ett flertal händelser och faktorer kan vara avgörande genom hela processen. Dessa faktorer går inte att generalisera eftersom händelser och faktorer påverkar individen olika. Det är därför svårt att peka på en avgörande faktor för upphörande av substansmissbruk.

På psykologlinjen vid Stockholms universitet väljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering främjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv är bättre då alternativa synsätt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde påverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori. Stor inverkan på valet hade tillfällighetsfaktorer som identifikationsobjekt och rollmodeller bestående av lärare/föreläsare och andra studenter, kursinnehåll och kursutformning. Andra påverkansfaktorer var samhällets efterfrågan på särskild kompetens samt individens personlighet och vetenskapliga ideal. Vidare diskuteras om specialisering på grundnivå främjar eller hämmar den blivande psykologens utforskande efter kunskap.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.

Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang, vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i skolan för undervisningen behövs aktuella studier. Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val. Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken. Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och önskningar) och en bredd av information. Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av undervisningsplaneringen.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att belysa de faktorer som har påverkat och styrt utvecklingen av svenska företags hållbarhetsredovisningar. Detta gör vi genom att studera litteratur samt tidigare vetenskapliga artiklar inom ämnet. Utifrån detta konstruerar vi enkäter som vi skickar ut till respondenter på svenska företag. Vi hoppas att med resultatet av denna enkätundersökning kunna bidra med kunskap och förståelse kring vad som påverkat utvecklingen av företags hållbarhetsredovisningar sett ur företagens perspektiv.   Metod: Med hermeneutiken som utgångspunkt har vi antagit en kvalitativ metod. Inom den kvalitativa metoden har vi antagit ett aktörsynsätt. Vårt aktörsynsätt gör att vår ambition med studien är att tolka och förstå de aktörer vi studerar snarare än att förklara deras handlingsmönster. Genom att tolka andra aktörer har vi skapat vår egen uppfattning och verklighetsbild av det vi studerar.   Studiens bidrag: Studien bidrar med att belysa vikten av investerare som påverkande intressent när det gäller hållbarhetsredovisningar. Vidare finner vi i studien att GRI och dess utveckling av riktlinjer för utformning av hållbarhetsredovisningar också är en stark påverkansfaktor till förändringar av företagens hållbarhetsredovisningar. Även om de två ovanstående faktorerna tycks vara de starkaste orsakerna till förändring så visar studien att förändring skett på grund av långt fler faktorer. / Purpose: The main purpose of this study is to highlight the factors that have influenced and guided the development of the Swedish corporate sustainability reports. We do this by studying literature and previous scientific papers in the subject. From this we construct questionnaires which we send out to the respondents in Swedish companies. We hope that with the results of this survey could provide knowledge and understanding of what has influenced the development of corporate sustainability reports from companies' perspective.   Method: With the hermeneutic as basis, we have adopted a qualitative approach. In the qualitative method, we have adopted an actor-approach. Our actor-approach allows our ambition of this study is to interpret and understand the actors we are looking at rather than to explain their behaviour. By interpreting the other actors we have created our own perception and reality of what we are studying.   The study's contribution: The study contributes to highlight the importance of investor-sensitive stakeholder in terms of sustainability reports. Furthermore, we find in the study that GRI and its development of guidelines for the design of sustainability reports is also a strong influence factor to the change of corporate sustainability reports. Although the above two factors seem to be the strongest reasons to change, the study shows that the change occurred because of many more factors.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi. Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland. Metoden som använts i undersökningen är semi-strukturerad enkät med ett fåtal öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att uttrycka sina upplevelser. Respondenternas svar har kategoriserats utifrån en analysmodell som belyser inre och yttre möjligheter och hinder för samverkan. Tidigare forskning rörande studieobjektet visar att samverkan har blivit en nödvändighet inom offentlig sektor idag i takt med att verksamheter renodlats och organisatoriskt gått från en centraliserad styrmodell till en decentraliserad. Samtidigt saknas en helhetssyn inom offentlig sektor som gör att individer i behov av hjälp ofta slussas mellan olika myndigheter i takt med att de utfört sitt eget specifika uppdrag. En fungerande samverkan är beroende av en mängd möjligheter och hinder kopplade dels till individer och dels till organisationen och dess struktur. Undersökningen visar att en majoritet av respondenterna besitter inre möjligheter för samverkan, i form av en vilja att samverka och en upplevelse av att samverkan är något positivt som främjar arbetet och gynnar resultatet. En majoritet av respondenterna upplever att de begränsas av yttre hinder kopplade till organisationen, främst faktorer som tid, ledarskap, förankring och strukturer för samverkan.

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen. Författarna undersöker entreprenörer för att se vilka variabler som är väsentliga påverkansfaktorer på entreprenöriell motivation. Uppsatsen baseras på primärdata från en enkätundersökning som författarna genomförde maj 2011. Undersökningspopulationen valdes ut genom ett icke-statistiskt urval. Primärdatan har analyserats i SPSS genom korrelationsanalyser och multipel regressionsanalys. Den genomförda undersökningen visar att mindre faktorer än vad författarna väntade sig faktiskt påverkade entreprenöriell motivation. Slutsatserna är att enbart personliga attribut påverkar individernas motivation.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen. Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet. Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var: ”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”

Både internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försämrats under flera årtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i årskurs 4 men det sker en kraftig förändring när eleverna går i årskurs 8. Intresset bakom studien är därför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i årskurs 4-6 eftersom elevernas inställning och kunskaper försämras efter dessa årskurser. I läroplanen framhålls ett antal förmågor inom vardera skolämne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiämnet finns tre förmågor och den förmåga som jag upplever är viktig för att bibehålla intresset för ämnet handlar om att eleven ska kunna använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.I studien har nio grundskollärare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever påverkar elevens möjligheter att utveckla förmågan. I studien ingår även en enkätundersökning där 100 biologilärare värderade sitt intresse och kompetens inom biologi. Resultatet visar att både lärare och elever är positivt inställda till ämnet och lärarna upplever sig ha god kompetens. Påverkansfaktorer i undervisningen är flera men lärarna beskriver en kritisk bild där pengar, tid och arbetsbördan hindrar dem från att bedriva den undervisning som de känner sig nöjda med. / Both international and national knowledge surveys are showing that Swedish students' knowledge in science has deteriorated for decades. Swedish students perform relatively well in science in grade 4, but there is a sharp change when students are in grades 8. The interest behind the study is therefore to see how the Swedish biology teaching is performed in grades 4-6 because of the fact that the students' attitude and skills changes after these grades. The curriculum emphasizes a number of abilities in each school subject that the students will develop during elementary school. In biology there are three abilities, and the ability that I experience is most important to maintain interest for biology is: use concepts of biology, its models and theories to describe and explain biological relationships in the human body, nature and society.In the study, nine primary school teachers were interviewed to discern factors they experience affects the student's opportunities to develop the ability. The study also include a survey in which 100 biology teachers have valued their interest and competence in biology. The result shows that both teachers and students are positive to the substance and the teachers also feel they have good competence. Influential factors in teaching are several, but the teachers describes a critical picture where money, time and workload prevents them from pursuing education they feel satisfied with.