Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.

Kompetensutveckling är en viktig del i dagens föränderliga samhälle. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser kring vem och vad som styr samt driver den egna kompetensutvecklingen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där chefer från en kommunal organisation och en privat organisation har intervjuats och ett jämförande perspektiv mellan organisationerna har tagits i beaktande. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt har använts och teman identifierades utifrån chefernas upplevelser. Resultatet påvisade att den egna påverkan var den största påverkansfaktorn på chefers kompetensutveckling men att cheferna även upplevde personalens behov, HR och verksamhetens behov som betydelsefulla påverkansfaktorer. Andra utmärkande teman som uppmärksammades av cheferna som påverkansfaktorer var: den egna chefen, organisationen samt myndigheter. Ämnet kring vad som upplevs styra och driva chefers kompetensutveckling är mindre beforskat och studien bidrar till djupare förståelse och en grund för vidare forskning. / Competence development is an important part of today's changing society. The purpose of the study was to investigate managers' experiences of who and what directs and drive their competence development. The study was conducted through a qualitative method in which managers from a municipal organization and a private organization have been interviewed and a comparative perspective between the organizations has been considered. A hermeneutical approach has been used and themes were identified based on the experiences of the managers. The results showed that their own impact was the greatest factor of influence on the managers' competence development. However, they also experienced the needs of staff, HR and the business' needs as significant impact factors. Other distinctive themes that were noted by the managers as impact factors were: their own manager, the organization and the authorities. Research on what is perceived to direct and drive managers' competence development is scarce and the study contributes to deeper understanding and a foundation for further research.

The purpose of this study is to examine and clarify what impulse purchases look like online. The method chosen was of a quantitative nature in the form of a digital survey and was used to try to answer the research question "What are the influencing factors when impulse buying online, and what are the influencing factors when impulse buying clothes online?". The digital surveys were shared on Facebook and Instagram and the data collected consisted of 177 responses.  Hawkins Stern's Impulse Buying Theory, Impulse Buying Tendencies (IBT) and Theory of Planned Behavior (TPB) were the theories used in this study and they were chosen based on its relevance and contribution to understanding impulse buying and possible influencing factors when impulse buying. Additional support for the study’s results, analysis and conclusions consisted of scientifically reviewed articles about the research area being studied. The results of this study show no possible influencing factors when impulse buying online or when impulse buying clothes online. / Undersökningens syfte är att studera hur impulsköp ser ut online. Metoden som valdes var av kvantitativ karaktär i form av en digital enkätundersökning och användes för att försöka besvara forskningsfrågan “Vilka är påverkansfaktorerna vid impulsköp online, och vilka är påverkansfaktorerna vid impulsköp av kläder online?”. Enkäterna skickades ut via Facebook och Instagram och insamlad data bestod av 177 respondentsvar.   Hawkins Sterns Impulse Buying Theory, Impulse Buying Tendencies (IBT) och Theory of Planned Behavior (TPB) var de teorier som användes i undersökningen och valet av dessa baserades på dess relevans och bidrag till förståelse vad gäller impulsköp och möjliga  påverkansfaktorer vid impulsköp. Ytterligare stöd till undersökningens resultat, analys och slutsatser bestod av vetenskapligt granskade artiklar som behandlar forskningsområdet som studerats. Undersökningens resultat visar inga specifika möjliga påverkansfaktorer vid impulsköp online eller vid impulsköp av kläder online.

Denna studie syftar till att lyfta fram faktorer som påverkat och påverkar synen på läsläxan genom skolans framväxt. Läsläxa är ett fenomen som finns i de flesta skolor och klasser. Läsläxan har haft olika former och påverkats av skolans utveckling genom historien. Resultatet visar att idag handlar styrningen av skolan om att skapa en befolkning som kan visa sig konkurrenskraftig på världsmarknaden, inom många olika områden. PISAresultatet är idag den faktor som påverkar den politiska styrningen av skolan mest. Skolan används även som ett slagträ mellan de politiska blocken vilket i sin tur påverkar skolutvecklingen och läsläxan. Resultatet visar även att läsläxan idag har bytt skepnad. Idag anses läsläxan av viss forskning endast vara till för att allt skolarbete ska bli gjort medan annan forskning anser att läsläxan är viktig för att befästa och upprätthålla övning i läsning. De största påverkansfaktorerna enligt forskningen är hur eleverna har det hemma samt om det finns närvarande och stöttande vårdnadshavare. För att göra läsläxan mest effektiv för varje elev ska den anpassas efter elevens läsnivå, hemmiljö och om eleven kan få stöttning hemma men det ska även finnas en tydlig koppling till undervisningen i skolan.

Denna teorikonsumerande och kvalitativa fallstudie har med hjälp av Allisons och Westbergs teoretiska ramverk analyserat FB20, syftande till en ökad teoretiska förståelsen kring strategisk beslutsfattning och dess rationalitet. Resultatet visar att rationalitet i FB20 kan förstås med både objektiv och avgränsad rationalitet. Den objektiva rationaliteten kan förstås hur statens valda säkerhetsstrategi där militära samarbeten och avtal används för att uppnå nationella säkerhetsmålsättningar i relation till hotbild och resurser. Här kan avgränsade rationellt organisatoriska värderingar överväga objektiva militära produktionsrationella skäl, vilket delvis kan förstås utifrån hur staten styr det militära maktmedlet. Den avgränsade rationaliteten ses i hur förhandlingar och organisatoriska värderingar framträder genom FB20. Resultaten visar att enbart objektiv rationella överväganden inte ensamt kan förstå FB20, utan andra avgränsade – subjektiva överväganden får en påverkan på FB20. Detta kan även förstås med satisifieringsteorier. Westbergs inre påverkansfaktorer breddar det teoretiska perspektiven av rationalitet. Sammantaget ger undersökningens teoretiska ramverk ökad teoretisk kunskap kring statens strategiska beslutsfattning, vad som formar beslutets handlingsutrymme utifrån rationalitet baserat på den strategiska kontextens påverkan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv. Olika aktörer vill föra över olika tankestilar till skolan. Regeringen beslutar om en läroplan som styr lärares arbete och Skolverket för fram sina tolkningar av detta styrdokument genom olika råd och anvisningar. Även de nationella proven kan ses som ett sätt att föra ut en tankestil om hur man utformar och betygsbedömer elevers prestationer.Metoden jag har använt mig av för att uppfylla syftet med studien är intervju, vilket är lämpligt när man ska undersöka lärares resonemang.Studien visar att tankestilar från kursplanen i engelska och de nationella proven i ämnet påverkar hur lärare resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Lärarna ställer sig dock inte helt bakom de tankestilar som finns i kursplanen och de nationella proven, utan det finns också andra påverkansfaktorer som har kommit fram vid intervjuerna. Bland annat påverkar lärarnas tidigare erfarenhet inom yrket hur de resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Dessutom kan det finnas viss påverkan från lokala tankestilar på olika skolor, vilket kan urskiljas i några av intervjuerna. Några lärare ställer sig utanför de tankekollektiv som studeras i uppsatsen, medan andra av de intervjuade lärarna är en del av de tankekollektiv som urskiljs. / The aim of this study is to examine what factors can be noticed to have an effect in teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. Focus is on the thought styles that are brought out by the curriculum and the national test in the subject, but other factors are also examined. The study also looks into where teachers position themselves regarding the thought collectives connected to the different thought styles. The theory behind the study is that there are thought styles guiding people's actions within an institution. People who are governed by the same thought style are part of a thought collective. Different actors want to transfer different thought styles to the school. The curriculum, passed on to the schools by the Swedish government, governs the work of teachers. Moreover, Skolverket distributes their interpretations of this document by different advice and guidlines. Furthermore, the national tests in English as a foreign language may also be seen as a way of bringing out a thought style about how to form tests and assess pupils' results.The method used in this study is interview, which is appropriate when studying teachers' reasoning.This study shows that thought styles from the curriculum in English and the national tests in the subject affect teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. The teachers, however, do not agree completely with these thought styles. In addition to the above mentioned factors, the teachers' earlier professional experience has an impact on their reasoning. Furthermore, this study shows that there are local thought styles in different schools. Hence, the teachers in this study are parts of different thought collectives. Moreover, some teachers can be seen to position themselves outside some thought collectives examined in this study, while others are positioned within the thought collective.

"Interim passivity" is the name of the method used when Swedish law enforcement waits for a limited time to intervene against crime that they would normally have intervened against. This is done due to tactical reasons in order not to disrupt ongoing covert surveillance operations. This study examines factors that influence the decision to use this method and postpone an intervention. This has been done using a qualitative method where six police officers with extensive experience in the field have been interviewed. The interview transcripts have been analyzed using athematic approach. Results shows that influential factors for postponing an intervention are the need to identify perpetrators and to map the different roles of individuals in criminal gangs. Results also shows that influential factors for intervening are danger to life and health, and that an intervention would be timewise favorable. Other influential factors are the credibility of the information and the possibility to intervene without uncovering the surveillance operation. In the discussion, a model of all influencing factors is presented. The importance of goodleadership is also discussed, and that the lack of guidance can lead to decision avoidance and omission bias.

I detta examensarbete undersöks vad som lockar med bilen som vardagligt transportmedel hos invånare i Malmö. Som en del i detta, identifieras faktorer bakom valet av transportmedel. Malmöbors tankar kring sin egen miljöpåverkan samt vilka utmaningar vi står inför när det gäller att gå emot ett mindre bil-dominerat samhälle diskuteras. Metoden bestod i att genomföra samtalsintervjuer med sex personer som samtliga bor i Malmö och som har körkort och tillgång till bil. Resultaten tyder på att bilens attraktion består i de fördelar den tillhandahåller, såsom lastutrymme, sparad tid, frihetskänsla och oberoende. Vidare verkar det som att det sociala sammanhanget är den viktigaste påverkansfaktorn i valet av transportmedel. Detta via den egna uppväxten, omgivningens attityder och samhällets sociala acceptans gentemot bilen. Slutsatserna är att om vi ska gå mot ett mindre bil-dominerat samhälle, är det i det sociala sammanhanget som förändringar bör ske. / This thesis examines the attraction of the car as everyday transport by residents in the city of Malmö. As part of this, factors behind the choice of everyday transportation are discussed and the residents’ thoughts about their own environmental impact as well as the challenges we face when it comes to moving towards a less car-dominated society are discussed. The research method consisted of interviews with six people who all live in Malmö and who all have a driver's license and access to a car. The results indicate that the car's attraction lies in the benefits it provides, such as cargo space, saved time as well as a sense of freedom and independence. Furthermore, it seems that the social context is the most important influence factor in the choice of everyday transport. This was linked to individuals’ upbringing, the attitudes in the social surroundings and society's social acceptability towards the car. The conclusions are that if we are to move towards a less car-dominated society, changes should be made in the social context.

Introduktion: För att kunna uppnå en god hälsa och vård för patienter är det avgörande att sjuksköterskestudenter får adekvat utbildning. Det är således av central betydelse att basala hygienrutiner lärs ut för att kunna förebygga smittöverföring och förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Syfte: Att undersöka vilka kunskaper sjuksköterskestudenter upplevde att de hade gällande basala hygienrutiner, hur de upplevde utbildningen av basala hygienrutiner samt vad de uppfattade som främjande och/eller hindrande för att följa dessa rutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Sex individuella intervjuer med medelhög struktureringsgrad hölls med sjuksköterskestudenter från svenska lärosäten. Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022) användes för dataanalysen. Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman. Första huvudtemat: olika kunskapsnivåer besvarade vad för kunskaper sjuksköterskestudenterna upplevde att hade gällande basala hygienrutiner och med underteman: grundläggande hygien, göra antaganden samt tillämpning av föreskriften SOSFS 2015:10. Det andra huvudtemat besvarade hur sjuksköterskestudenterna upplevde undervisningen av basala hygienrutiner med huvudtemat: strukturering av utbildning och med underteman: klinisk träningscentrum och brister. Tredje temat besvarade vad sjuksköterskestudenterna upplevde som främjande och/eller hindrande från att följa basala hygienrutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Detta genom huvudtemat: omständigheter och med underteman: gynnsamma förhållanden samt rädslor och kritiska aspekter. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskestudenterna hade ett behov av mer utbildning gällande basala hygienrutiner och att kunskapsnivån skiljde sig mellan sjuksköterskestudenterna. Att kunskapsnivån skiljde sig riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Med en för låg kunskapsnivå ökar risken för att patienter utsätts för vårdrelaterade infektioner. / Introduction: In order to achieve good health and care for patients, it is crucial that nursing students receive adequate training. It is of central importance that basic hygiene routines are taught in order to prevent transmission and prevent healthcare-associated infections. Basic hygiene routines include hand hygiene, use of work clothes, protective gloves and protective clothing. Aim: To investigate nursing students’ perceived knowledge about basic hygiene routines, how they experienced the training of basic hygiene routines and what they perceived as promoting and/or hindering for following these routines during operational training. Methods: A qualitative method with an abductive approach was applied. Six individual interviews with a medium structural degree were held with nursing students from Swedish universities. Thematic analysis according to Braun and Clarke (2022) was used for the data analysis. Results: The aim was answered through three main themes. The first main theme answered what knowledge the nursing students felt they had regarding basic hygiene routines: different levels of knowledge with sub-themes: basic hygiene, making assumptions and application of the regulation SOSFS 2015:10. The second main theme answered how the nursing students experienced the teaching of basic hygiene routines with the main theme: structuring of education and with sub-themes: clinical training center and deficiencies. Third theme answered what the nursing students felt promoted and/or prevented them from following basic hygiene routines during practice-based training. This took place through the main theme: circumstances with sub-themes: favorable conditions as well as fears and critical aspects. Conclusion: The results showed that the nursing students had a need for more training regarding basic hygiene routines and that the level of knowledge differed between them. The fact that the level of knowledge differed risks affecting negatively patient safety. With insufficient knowledge the risk of being exposed to a care-related infection increases for patients.

The purpose of this study is to observe some factors that may affect the understanding of subtraction with borrowing. The study is done in a foreign environment, in Kenya. Factors that will be looked into are: the classroom environment, the situation of learning in a second language. The study will also observe factors that can cause an erroneous answer and what those may look like. Within this area manipulatives will be mentioned. The study has used a qualitative as well as quantitative approach. The qualitative method has been accomplished through interviews and observations, the quantitative method through tests given to the learners. For the analysis of the observations, Cobb’s and Yackel’s model (1995) of the mathematical classroom has been used. The study is interpreted from a sociocultural perspective focusing interaction. The result in this study shows that the interaction in the classroom is important to the individual learning, perceptions of mathematics and the expectations on the individual. Learning in a second language can be a barrier. The use of manipulatives can work as a scaffold, but it can also hinder the learner to develop a deeper understanding. / Syftet med studien är att studera faktorer som kan påverka förståelsen av subtraktion med växling. Studien är gjord i en annan lärmiljö, i Kenya. Faktorer som kommer att uppmärksammas är lärmiljön i klassrummet och att inlärningen sker på ett för eleven andra språk. Studien kommer också att uppmärksamma faktorer som kan bidra till ett felaktigt svar och hur de kan se ut. Inom detta område kommer laborativt material nämnas. Studien har både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Den kvalitativa metoden har genomförts genom intervjuer och observationer, den kvantitativa metoden med hjälp av elevtester. Cobbs och Yackels (1995) modell över matematik klassrummet har använts som analysmaterial. Studien tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Focus är på interaktionen.   Resultaten i studien visar att interaktionen I klassrummet är viktigt för det individuella lärandet, uppfattningen om matematik och förväntningar på individen. Undervisning på ett andra språk kan bli ett hinder. Användandet av laborativt material kan fungera som ett stöd, men kan också hindra utvecklandet av en djupare förståelse.