Bakgrund: Ständiga förbättringar och organisatoriskt lärande syftar båda till att förbättra och utveckla organisationers processer. Inom ämnesområdet ständiga förbättringar är fokus många gånger på systematiska metoder medan det i organisatoriskt lärande fokuseras mer på den holistiska bilden av organisationen. Även om de båda forskningsområden skiljer sig åt på många sätt så går det att utröna likheter gällande vad som är påverkande faktorer i utfallet gällande de båda strategierna. Detta väckte vårt intresse och vi ville undersöka detta faktum vidare. Syfte: Studiens syfte är att förstå vilka påverkansfaktorer som finns gällande ständigt förbättringsarbete som strategi i verksamheter och organisatoriskt lärande samt var det finns gemensamma nämnare däremellan. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer och observationer som inhämtats på Saab Dynamics samt en litteraturgenomgång av existerande forskning och teorier. Resultat: Resultatet från denna studie har resulterat i två modeller: en teoretiskt framtagen som kartlägger de gemensamma nämnarna gällande påverkansfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå samt en omarbetad modell med fokus på de faktorer vi funnit empiriskt. Påverkande faktorer är bland annat policykommunikation, ledningsnärvaro, gruppdynamik och förståelse. En förutsättning och kritisk variabel i detta är tid. / Background: Continuous improvement and organisational learning both aim to improve and develop an organisation’s processes. Within the field of continuous improvement the focus is often on systematic methods whilst in organisational learning the focus is mainly holistic when looking at an organisation. Although both research areas differ in many ways there are clear similarities concerning what are influential factors inducing the output regarding both strategies. This aroused our interest and we wanted to explore this fact further. Aim: This study aims to understand the influential factors that exist regarding continuous improvement as a strategy in businesses and organisational learning, as well as discovering where there are common denominators. Method: The study has a qualitative approach and is based on interviews and observations collected at Saab Dynamics as well as a literature review of existing research and theories. Result: The result from this study is shown in two models: a theory developed model that maps the common denominators regarding influential factors on the organisational-, group- and individual level as well as a revised model with focus on the factors we have found empirically. Influential factors include policy communication, managerial presence, group dynamics and understanding. A condition and a critical variable in this is time.

Att vara en klädbutik idag kan medföra svårigheter, med tanke på konkurrerande butiker och den ständigt växande E-handeln. Det är därför viktigt för klädbutiker att både veta hur och kunna påverka sina potentiella kunder till att köpa deras produkter för att öka sin försäljning och konkurrera på marknaden. Syftet med denna studie är att ta reda på hur konsumenten kan bli påverkad att genomföra ett impulsköp i en klädbutik.En kvantitativ undersökning genomfördes i form av en enkät. Enkätundersökningen bestod av ett mindre antal påståenden rörande impulsköp och delades på Facebook.Slutsatsen i denna undersökning visar att konsumenten blir påverkad av en klädbutiks butiksmiljö. Att det påverkar till just ett impulsköp däremot kunde vi inte konstatera. En annan faktor som kan påverka till impulsköp är konsumentens känslor som på ett sätt hör ihop med butiksmiljön. Kan klädbutiken upprätta en trivsam butiksmiljö stannar person i fråga en längre period än normalt. Detta leder i sin tur till positiva känslor och kan slutligen leda till impulsköp. / To be a clothing store today can cause difficulties, considering competing stores and the constantly growing E-commerce. It’s therefore important for clothing stores to both know how and have the ability to affect their potential customers to make impulse purchases of their products in order to increase their sales and compete on the market. The purpose of this study is to find out how the consumers can be affected to implement an impulse purchase by a clothing store.A quantitative study was performed in the shape of a survey. The survey consisted of a smaller quantity of questions and claims concerning impulse buying and was shared on Facebook.The conclusion in this study shows that customers can be affected by the store environment. However, we couldn’t state that the store environment affects the customer to directly make impulse purchases. A factor that can affect the customer to impulse buying is the customers feelings which is in a way related to the store environment. If the clothing store establishes a pleasant and inspiring store environment, the consumer stays in the store for a longer period than usual. This leads in turn to positive emotions and can finally lead to impulse purchases.

Background: Cooking at home can benefit health from both individual- and social perspectives. The purpose of this study was to investigate which individual and social factors affect cooking in young men in own households and which factors in the surrounding environment that could influence their cooking. Methods: This is a qualitative study. Data were collected from five respondents aged 20-30 years with semi-structured interviews. Data analysis was performed using content analysis. Results: Influencing factors for cooking exist at individual and social levels and the surrounding environment. At the individual level self-efficacy was the most important factor and mothers played a major role in building self-efficacy during the respondents' upbringing. At the social level, cooperation with others emerged and factors in the surrounding environment such as the school system and restrictions as a result of the ongoing corona pandemic in 2021 were identified. Conclusions: Influencing factors for cooking exist at the individual and social level and in the surrounding environment. Supporting parents' cooking and cooking classes in school could strengthen self-efficacy in cooking situations for boys growing up. Few studies have been done in this regard, therefore more studies are needed to further understand what factors affect young men's cooking.

Denna uppsats undersöker hur bosnier i Sverige har hanterat krigs- och folkmordstrauma med fokus på händelseutvecklingen i Bosnien-Hercegovina under 1990-talet. Med utgångspunkt i intervjuer med bosnier i Sverige, som överlevde kriget. Med hjälp av en analytisk modell av Suzanne Kaplan, analyseras hur överlevarna minns folkmordet och kriget. Därutöver hur det har påverkat dem och vilka strategier som används för att bearbeta det förflutna.Det överlevarna minns starkast från kriget i Bosnien 1992–1995 var krigsutbrottet, folkmordet i Srebrenica samt flykten under kriget. Ifrån krigsutbrottet minns de särskilt den rädsla som skapades av bomb- och granatattacker. En rädsla som aldrig försvinner utan finns fortfarande kvar 25 år senare. Under folkmordet i juli 1995 dog många pojkar och män. Det var särskilt svårt för anhöriga att inte kunna säga farväl till sina släktingar. Inte nog med det att många män och pojkar dog i juli, utan också att det tog oerhörd lång tid att hitta kropparna. Än idag identifieras defekta skelett med hjälp av DNA-matchning, som sedan begravs av anhöriga i Potočari Genocide Memorial Center. En enorm besvikelse finns bland de överlevande, för att ingen ingrep för att stoppa folkmordet på över 8000 människor i Srebrenica 1995. På olika sätt tog sig överlevare fram till tryggare platser såsom; släktingar i Turkiet, via buss till Polen därefter färja till Sverige, smuggling till Tyskland och vissa bodde kvar i Bosnien-Hercegovina men flyttade till säkrare områden. Intervjustudien visar att kriget påverkade överlevarna på olika vis bland annat i form av psykisk ohälsa i olika utsträckning samt att föräldralösa är mer ansvarsfulla men också mer sårbara,vilka är några faktorer som överlevarna påverkats av kriget. Dessutom påverkas överlevare den 11 juli som är minnesdagen för folkmordet i Srebrenica, vilket uppmärksammas i såväl Bosnien som internationellt. Det finns en variation när det gäller hur överlevarna hanterar krigs- och folkmordstrauma, men gemensamt för alla är någon form av upprättelse, att ansvariga står till svars. Det vanligaste sättet att hantera krigs- och folkmordstrauma är att samtala om överlevarnas upplevelser antingen via professionell hjälp eller med vänner och släkt. En kortsiktig strategi för att orka leva överhuvudtaget är att förtränga minnen. En mer långsiktig strategi är att acceptera deras krigs- och folkmordstrauma, vilket innebär att fokus ligger mer på framtiden än det förflutna. Genom att utsätta sig för svåra situationer samt att hjälpa andra som har det svårt blir vardagen mer hanterbar. Begrepp: krigs- och folkmordstrauma, påverkansfaktorer, hanterbara strategier / This essay examines how Bosnians in Sweden have dealt with war and genocide trauma with a focus on the course of events in Bosnia-Herzegovina during the 1990´s. Based on interviews with Bosnians in Sweden who survived the war. With the help of an analytical model by Suzanne Kaplan, it is analysed how the survivors remember the genocide and the war. In addition, how it has affected them and what strategies are used to process the past.What the survivors especially remember from the war in Bosnia 1992–1995 were the outbreak of war, the genocide in Srebrenica and the flight during the war, what they remembered most is the fear created by bomb and grenade attacks. A fear that never disappears and still exists, 25 years later. During the genocide in July 1995 many boys and men died. It was especially difficult for relatives not to be able to say goodbye to their family members. Not only did many men and boys die in July, but it also took an incredibly long time to find the bodies. Even today, defective skeletons are identified using DNA matching, which was then buried by relatives in Potočari Genocide Memorial Center. There is a huge disappointment among the survivors, because no one intervened to stop the genocide of over 8000 people in Srebrenica in 1995. In various ways, survivors found refuge in: Turkey, by bus to Poland and then ferry to Sweden, by smuggling to Germany and some remained in Bosnia-Herzegovina but moved to safer areas.The interview study shows that the war affected the survivors in various ways, including in the form of mental illness to vulnerable, which are some factors that the survivors were affected by the war. In addition, survivors are affected on July 11, which is the day of the genocide in Srebrenica, which is celebrated in Bosnia as well as internationally. There is a variation in how survivors handle war and genocide trauma, but common to all is some form of redress, that those who are responsible to be held accountable. The most common way to deal with war and genocide trauma is to talk about the survivors experiences either through professional help or with friends and relatives. A short-term strategy for being able to live at all is to repress memories. A more long-term strategy is to accept their war and genocide trauma, which means that the focus is more on the future, than the past. By exposing yourself to difficult situations and helping others who are having a hard time, everyday life become more manageable. Concepts: war and genocide traumatization, affecting factors, manageable strategies

Syfte – Ett IT-projekt påverkas av faktorer som i olika faser på olika sätt leder till positiva eller negativa konsekvenser. Dessa faktorer bör identifieras, analyseras och hanteras för att skapa ett lyckat IT-projekt. Därmed är studiens syfte: Undersöka viktiga aspekter som påverkar ett IT-projekt. Metod – En fallstudie med intervjuer på ett utvalt fallföretag har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket för att därefter besvara studiens två frågeställningar och uppnå syftet med studien. Resultat – Resultatet från fallstudien visar på 16 faktorer som påverkar ett IT-projekt: strategi, ledarskap, stöd, team, management, plan, extern, kultur, förändring, process, kommunikation, teknik, utbildning, användare och egenmakt. Faktorerna ledarskap, stöd, kompetens, kultur och kommunikation är betydelsefulla i alla projektets faser medan de övriga faktorerna visar sig har mer eller mindre påverkan beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Faktorernas betydelse på projektet och faserna varierar även beroende på projektmedlemmarnas roll. Resultatet från fallstudien redogör för de tre viktigaste faktorerna som bidrar till om ett projekt blir lyckat eller ej vilka är: kommunikation, ledarskap och egenmakt. Implikationer – Studien ger en generell bild över hur påverkansfaktorer i ett IT-projekt bör hanteras. De viktigaste faktorerna i olika faser belyses, därmed kan studiens resultat finnas som en vägledning för verksamheter som arbetar med IT-projekt. Studien kan finnas som stöd för verksamheter genom att identifiera de faktorer som avgör om projektet blir lyckat eller ej. Begränsningar – Denna studie har genomförts på ett fallföretag. Om fler fallföretag blivit studerade hade reliabiliteten blivit större. / Purpose – An IT project is affected by factors in different phases that in different ways lead to positive or negative consequences. These factors should be identified, analyzed and managed to create a successful IT project. The purpose of the study is thus to: Investigate important aspects that affect an IT project. Method – A case study with interviews at a selected case company has been conducted. The interviews were analyzed using the theoretical framework in order to answer the study's two questions and achieve the purpose of the study. Findings – The result from the case study shows 16 factors that affect an IT project: strategy, leadership, support, team, management, plan, external, culture, change, process, communication, technology, education, users and empowerment. The factors of leadership, support, competence, culture and communication are important in all phases of the project, while the other factors appear to have more or less influence depending on the phase of the project. The results from the case study describe the three most important factors that contribute to whether or not a project is successful: communication, leadership and empowerment. Implications – The study provides a general picture of how impacting factors in an IT project should be managed. The most important factors in different phases are highlighted, thus the study's results can serve as a guide for businesses working on IT projects. The study can be used to support businesses by identifying the factors that determine whether the project is successful or not. Limitations – This study was conducted at one company. If more case companies had been studied, reliability would have been greater.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett arbete med tung belastning och en psykosocialt krävande arbetsmiljö, detta genererar i en ökad risk för sjukskrivning. Hälso- och sjukvården är den arbetsgrupp som är i topp bland sjukskrivningar. För att förebygga och stärka sjuksköterskor kan fysisk aktivitet hjälpa, men många uppnår inte den rekommenderade nivån. Varför uppnår inte sjuksköterskor den? Syfte: Syftet med detta examensarbetet är att göra en litteraturstudie för att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors motivation, upplevda hinder och möjligheter till att utföra fysisk aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts där 10 artiklar inkluderats, detta har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 4 teman: Arbetsmiljön och fysisk aktivitet, fritid och fysisk aktivitet, motivation och self-efficacy. Som underrubrik i varje tema användes hinder och möjligheter. Hinder var vanligast förekommande och detta var bland annat skiftarbete, trötthet, familjeförpliktelser och institutionella hinder. Möjligheterna bestod bland annat av upplevda hälsofördelar, socialt stöd och förebilder. Slutsats: Många hinder kunde kopplas till arbetsplatsen, då många sjuksköterskor inte har tid över på fritiden och därav skulle en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen kunna generera i att fler sjuksköterskor blir fysiskt aktiva. / Introduction: Nurses have a job with a heavy workload and a psychosocially demanding work environment, this generates in a increased risk of sick leave. Healthcare is the working group that is at the top of sick leave. Physical activity can help to prevent and strengthen nurses, but many do not reach the recommended level. Why don’t nurses achieve it? Purpose: The purpose of this thesis is to conduct a broad literature study to investigate which factors affect nurses’ motivation, perceived barriers and facilitators to physical activity. Method: A systematic literature study was used where 10 articles were included, which was then analyzed with a thematic analysis. Results: The thematic analysis was generated in 4 themes: Work environment and physical activity, leisure time and physical activity, motivation and self-efficacy. Obstacles and opportunities were used as a sub-heading in each theme. Perceived barriers were most common and this included shift work, fatigue, family obligations and institutional barriers. The opportunities consisted of, among other things, perceived health benefits, social support and role models. Conclusion: Many barriers could be linked to the workplace, as many nurses do not have time in their spare time and hence a health promotion effort at the workplace could generate more nurses becoming physically active.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Systems development is a complex process that places highdemand on those who perform it. A system developer isexpected to manage and carry out several complicated tasks,which often run simultaneously. There are a variety of bots,short for robots, available that can assist them witheverything from finding bugs, sending reminders incommunication channels, answering questions about code,and much more. It is already known that system developersuse bots to a large extent, but this study has investigatedwhich factors influence the use of bots in systemdevelopment. In order to achieve the aim of the study, aqualitative study was carried out with a deductive approach,where five professional system developers were interviewedabout their experiences with bots. The result was reviewedand analyzed using the Technology Acceptance Model(TAM3) whose sub-factors helped to identify which factorsinfluence system developers in their use.The study shows that system developers mostly start usingbots when they are influenced and feel pressure fromcolleagues and others in the industry, and that there is a fearof not keeping up with the developments that are takingplace. Furthermore, they continue to use bots when theydiscover that many processes are made more efficient andeasier with bots. However, all participants in the studyhighlight that there are several negative aspects that affectthe extent to which they can use bots. Clients and employerslimit the use when they impose restrictions on the use of botsout of fear for security and reliability issues. Several in thestudy point out that bots will be used to an even greaterextent in the future and that it has the potential to makesystem development both faster and more cost-effective, butat the same time it is also important to understand the risksassociated with them. / Att utveckla system är en komplex process som ställer högakrav på de som arbetar med det. En systemutvecklareförväntas hantera och genomföra flera kompliceradeuppgifter, som ofta pågår samtidigt. Till deras assistans finnsen mängd olika bottar, kort för robotar, som kan utföra alltfrån att hitta buggar, skicka påminnelser ikommunikationskanaler, svara på frågor om kod och mycketmer därtill. Att många systemutvecklare använder bottar istor utsträckning är känt sedan tidigare men denna studiehar undersökt vilka faktorer som påverkar användningen avbottar inom systemutveckling. För att uppnå syftet medstudien genomfördes en kvalitativ studie med deduktivansats, där fem yrkesverksamma systemutvecklareintervjuades om deras erfarenheter av bottar. Resultatetgranskades och analyserades med hjälp TechnologyAcceptance Model (TAM3) vars delfaktorer bidrog till attidentifiera vilka faktorer som påverkar systemutvecklare ideras användning.Studien visar att systemutvecklare till största del börjaranvända bottar då de påverkas och känner en press avkollegor och andra i branschen samt att det finns en rädslaför att inte hänga med i den utveckling som sker. Vidarefortsätter de använda bottar när de upptäckt att mångaprocesser effektiviseras och blir enklare med bottar. Alladeltagare i studien belyser dock att det finns flera negativaaspekter som påverkar i hur stor utsträckning de kananvända sig av bottar. Uppdragsgivare och kunderbegränsar användningen när de av rädsla för säkerheten ochpålitligheten inför restriktioner för användningen av bottar.Flera i studien pekar på att bottar kommer användas i ännustörre utsträckning i framtiden och att det har en potentialatt göra systemutveckling både snabbare och merkostnadseffektiv men samtidigt är det också viktigt att förståriskerna med dem.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av aktiviteter i friluftsliv inom idrott och hälsa samt huruvida lärarens habitus påverkar valet. Studiens fyra frågeställningar var: Hur ser läraren på friluftsliv? Vilka aktiviteter undervisar läraren i på skolan inom friluftsliv? Vilka faktorer påverkar stoffurvalet inom friluftsliv? Påverkas läraren av sin habitus i friluftsliv vid val av aktiviteter? Metod Studien har en kvalitativ ansats och sammanlagt sex lärare i idrott och hälsa intervjuades utifrån ett semistrukturerat intervjuformat. Tre av lärarna undervisar i åk 7–9 och tre på gymnasiet. Skolorna är belägna i Stockholms län (innerstad till länets ytterkanter) och har olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Intervjudeltagarna har olika lång erfarenhet av att undervisa i ämnet. Intervjuerna genomfördes på plats på skolorna, varefter de transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades med teoretisk utgångspunkt i ramfaktorteorin och habitus. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas syn på friluftsliv är att komma bort ifrån staden men skiljer sig åt i synen på friluftsliv som mål eller medel. Lärarna inkluderar aktiviteter som täcker in flera årstider, samtidigt som flera dagars vinteraktiviteter saknas. Faktorerna som påverkar respondenternas yrkesutövning är både yttre, som exempelvis tid, ekonomi, skolans geografiska placering, och inre habitusbaserade som erfarenhet, utbildning, trygghet och intresse. Slutsats De slutsatser som kan dras i denna studie är att lärarnas val påverkas av såväl yttre som inre faktorer, men att omfattningen varierar beroende på framför allt skolans geografiska läge, ekonomi, tids- och trygghetsaspekter, samt erfarenhet, utbildning och intresse. Det förekommer viss habituspåverkan, och till skillnad från tidigare studier så anges klimatförändring och elevers bristande rörelseförmåga som två återkommande och begränsande problem.

This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.